Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsting. 2. Representativ församling för ett län - Landsting. 3. (Landsthing) Medeltida danska folkförsamlingar - Landsting. 4. I Danmark benämningen på ena af riksdagens kamrar - Landstingsman - Landstingsmedel - Landstingsområde - Landstingsskatt - Landstorm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådan länskommunen tillhörig fastighet, som
gifvits eller testamenterats densamma för något
dess gemensamma nytta afseende ändamål, äfvensom
öfverenskommelse, som medför förändring i de
rättigheter länskommunen till sådan fastighet
eger. Dessutom kan hos K. M:t besvär anföras
af landsting öfver K. M. B:s vägran att stadfästa
dess beslut och af kommuner eller kommunalmedlemmar
inom landstingsområdet, om de anse landstingsbeslut
kränka deras enskilda rätt eller strida mot grunderna
för landstingets verksamhet. Sådana besvär gå till
Regeringsrätten, som dock i det förstnämnda fallet
hänskjuter frågan till K. M:t i statsrådet jämte
eget utlåtande.
Landstingens finanser bli för hvarje år mera
betydande och omfattande. Inkomsterna utgjorde
13,153,934 kr. 1908 (mot 1,508,095 1874). Af dessa
uppgick landstingsskatten, som uttaxerades i alla
landstingsområden samt i allmänhet med lika procent
för jordbruksfastighet och andra beskattningsföremål
(i ett par län uttaxerades för jordbruksfastighet
ett högre antal ören pr bevillningskrona)
till 7,388,119 kr.; sjukvårdsafgiften utgjorde
1,337,072 kr., legosängsafgifterna 1,552,689
kr., andel (1/5) i brännvinsförsäljningsafgifter
och vinstmedel 2,231,946 kr., hyror, arrenden,
räntor o. d. 258,001 kr. och öfriga inkomster,
såsom bidrag af staten, hushållningssällskap och
kommuner, skolafgifter för döfstumma barn, gåfvor
m. m. 385,807 kr. Härvid är emellertid att märka,
att året 1908 så till vida var ett ovanligt år,
som till följd af ändrad tid för uppbördsstämmorna
i ett flertal fall två års landstingsskatt och
stundom äfven sjukvårdsafgift upptagits i årets
räkenskaper. 1907 uppgick landstingsskattens hela
belopp till 3,707,679 kr., sjukvårdsafgifternas till
905,800 kr. och landstingens samtliga inkomster till
9,091,206 kr.; i inkomststaterna för 1910 beräknas
landstingsskatten till 4,944,076 kr. – Landstingens
utgifter uppgingo 1908 till 10,893,203 kr. (1874:
1,627,395 kr.). Af utgifterna utgingo för fattigvård,
välgörenhet o. d. 57,035 kr., för hälso- och sjukvård
7,142,805 kr., för undervisningsväsendet 1,436,557
kr., för jordbruket och dess binäringar 474,683
kr., för kommunikationsanstalter 646,383 kr., till
förvaltningskostnader 304,901 kr., till räntor
643,469 kr. och för öfriga behof 187,370 kr. –
Landstingens egna tillgångar utgjorde vid 1908
års slut 11,662,669 kr. (1874: 1,190,723 kr.),
hvaraf i fastigheter och inventarier 3,232,304
kr. samt i fordringar, värdepapper och kontanta
medel 8,430,365 kr. Länslasarettens tillgångar
voro 23,066,491 kr. (1874: 2,803,672 kr.), hvaraf
i fastigheter och inventarier 21,670,106 kr. samt i
fordringar, värdepapper och kontanter 1,396,385 kr. –
Skulderna uppgingo till 14,386,482 kr. (1874: 881,384
kr.). Under året upptogos nya lån till belopp af
7,448,192 kr., hvaremot afbetalning å lån och förskott
verkställdes med 6,631,055 kr. I förhållande till
summan af tillgångarna utgjorde skulderna 41,4 proc.
Vid bedömandet af landstingens inkomster och utgifter
bör ihågkommas, att landets fem största städer icke
deltaga i landstingen.
Inrättningar, som motsvara de svenska landstingen,
finnas i de flesta europeiska länder. I Norge kallas
de amtsformandskab l. amtsting och i Danmark
amtsråd (se Amt).
3. Landsting (Landsthing) kallades under
medeltiden äfven de folkförsamlingar, som höllos i
de större danska landskapen och på hvilka konungarna
hyllades, lagar antogos och rättegångar höllos.
Urspr. voro landstingen 3: ett i Lund (för
Skåne, Halland, Bleking och Bornholm), ett i Ringsted
(för Själland och småöarna) samt ett i Viborg (för
Jylland och Slesvig samt Fyn). Senare fick
icke endast Slesvig sitt särskilda landsting, i
Urnehoved, utan äfven Fyn, Lolland-Falster (på
1400-talet), Halland och Blekinge, ja t. o. m. de
mindre öarna Bornholm, Langeland, Möen och Samsö, men
dessa landsting synas ha varit underordnade
de större, så att man från de förra vädjade
till de senare. Emellertid förlorade landstingen
småningom sin politiska betydelse, så att
konungens hyllning blef en tom formalitet, och
de blefvo blott öfverdomstolar med fast anställda
"landsdomare", hvilkas utslag kunde underställas
Kongens thing och efter 1660 Höjesteret. På detta
sätt fortforo landstingen att verka till 1805, då de
ersattes af landsoverretterna.
4. I Danmark är sedan 1849 landsthing benämningen
på den ena af riksdagens båda kamrar (se Danmark,
sp. 1287).
1. S. B. 2. S. B. E. Ar-s. 3 0. 4. E. Ebg.
Landstingsman, ledamot af landsting. Se Landsting.
Landstingsmedel, medel, hvilkas uttaxering ett
landsting beslutit. Dessa skola i samband med
kronoskatterna af K. M:ts befallningshafvande
debiteras och indrifvas samt få på utanordning af
honom efter rekvisition, som utfärdas af landstingets
ordf. och kontrasigneras af dess sekreterare, genom
riksbanken lyftas. Öfver uppbörden skall aflämnas
fullständig redovisning. För debiteringen lämnas
i ersättning 1 1/2 proc. af landstingsmedlen, för
uppbörden 1 proc., för landskamrerarens befattning
med medlen 1/4 proc. och för extra biträdens
inom länsstyrelsen 1/4 proc. Jfr Landsting 2.
K. H. B. (S. B.)
Landstingsområde. Se Landsting, sp. 1057.
Landstingsskatt, de afgifter, som påläggas
ett landstingsområde i kraft af landstingens
beskattningsrätt. Se Landsting, sp. 1061.
Landstorm, krigsv., kallas den väpnade styrka, som i
sista hand uppbådas till krigstjänst för eget lands
försvar, då fienden inträngt i detsamma. Landstormen
leder sitt ursprung från äldre tiders folkuppbåd och
har anlitats i alla tider, fast den blifvit lagbunden
först i 19:e årh. Samma förordning (af 17 mars 1813),
som påbjöd bildandet af ett landtvärn i Preussen,
föreskref äfven uppbådande af en landstorm, i händelse
sådant blefve nödvändigt. Genom rekryteringslagen
af 1867, som vunnit tillämpning i hela Tyska
riket, äro alla män mellan 17 och 42 (numera 45)
års ålder, som icke ingå i annat uppbåd, skyldiga
att tillhöra landstormen och kunna äfven inkallas
för att fylla luckor i landtvärnet. I Österrike ha
landstormsordningar funnits alltsedan 1500-talet. I
Frankrike motsvaras landstormen af territorialarméns
reserv, uti Italien af territorialmilisen, i Ryssland
af landtvärnet (opoltjenie), och dessa utgöras
af män intill 40–46 års ålder. I Norge skall allt
krigsdugligt manfolk, som icke på annat sätt är
anställdt vid krigsmakten, till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
