- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1087-1088

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruksmaskiner - Landtbruksmöten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inhemska behofvet samt äfven äro föremål för
en afsevärd utförsel. De förnämsta af dessa
verkstäder äro öfverums och Norrahammars
bruk, förnämligast för plogar och harfvar,
Gäfle åkerredskaps för såningsmaskiner och
hästräfsor, Västerås lantbruksredskap för
sånings- och slåttermaskiner samt hästräfsor,
Arvika mek. verkstad för slåttermaskiner, -plogar
m. m., Munktells mek. verkstad för tröskverk och
lokomobiler samt Kallinge och Ystads mek. verkstäder
för diverse redskap. Om än maskiners användning i
landtbrukct betydligt ekats, så ha tyngre och mer
invecklade sådana där dock långt mindre användning
än i industrien, särskildt därför att jordbruket
kräfver så många olika slag af redskap, af hvilka de
flesta ha användning blott någon mindre del af året,
hvarför en fullständig maskinell utrustning blir för
dyrbar, men äfven därför, att ett stort antal arbeten
vid jordbruket utföres under ställförflyttning,
hvarför enkla och lätta redskap, dragna af djur,
äro lämpligast. Genom ökad tillgång på billig
elektrisk energi ökas dock tillfället och anledningen
att använda mer sammansatta och arbetsbesparande
maskiner. De förnämsta slagen af landtbruksmaskiner
äro ånglokomobiler och explosionsmotorer, plogar,
harfvar och vältar, hästhackor, sånings-, slåtter-
och skördemaskiner, hästräfsor och hövändare,
tröskverk och klöf-vernötare, sädesrensnings-,
sädessorterings- och frörensningsmaskiner, kvarnar,
hackelsemaskiner, mjölkningsmaskiner, mjölkccntrifugcr
(separatorer), pastöriseringsapparater
samt kärnor och smörält-ningsmaskiner.

H. J. Dft.

Landtbruksmöten, allmänna sammanträden för
afhandlande af landtbruksangelägenheter samt
utställning och prisbcdömning af kreatur, produkter
af landtbruket och dess binäringar samt redskap och
andra hjälpmedel för landthushållningen, ha i nutiden
användts som ett medel till landtmannanäringens
främjande. Landtbruksmöten ha hållits dels för
hela landet, dels särskildt för ett eller några få
län eller för smärre distrikt. Det första för hela
landet gemensamma mötet kom till stånd på grund af
ett af landshöfdingen frih. E. von Kr^mer 1844 inom
Landtbruksakad. väckt förslag att hos K. M:t begära
ett anslag af 1,000 rdr b:ko för ett dylikt mötes
hållande, hvilken begäran bifölls, hvarjämte K. M:t
7 jan. 1846 gillade af akademien föreslagna stadgar
för allmänt svenskt landtbruksmöte. Enligt dessa var
mötets ändamål svenska landtbrukets främjande och
utveckling genom utbyte af erfarenhet och åsikter
samt personligt sammanträffande. Ämnen, endast
rörande landthushållningen, kunde dels på förhand
framställas, dels väckas på mötet och skulle afhandlas
på allmän sammankomst eller på sammanträden med
mötets sektioner, som skulle vara en för åkerbruk,
en för boskapsskötsel och en för landtbrukets
binäringar. Utställning af landtbrukspro-dukter,
redskap, modeller, djur och teckningar kunde ega rum
vid möte. Bestyreisen utgjordes af en förste och en
andre ordf. samt, af dessa utsedda, en sekreterare och
en skattmästare. På hvarje mötes tredje dag bestämdes
tid och plats för det nästa samt valdes ordf. med
hvar sin suppleant. - Det första allmänna svenska
landtbruksmötet hölls 1846 i Stockholm, och sedan ha
dylika regelbundet återkommit med ökad omfattning,
såsom följande siffror visa:

l:a Stockholm

2:a

3:e Norrköping

4:e Malmö.....

5:e Örebro.....

6:e Lidköping 7:e Uppsala... 8:e Jönköping 9:e
Göteborg.. 10:e Karlstad...

ll:e Malmö.....

12 :e Stockholm 13:e Göteborg.. 14:e Norrköping

15 :e Malmö.....

16:e Stockholm 17:e Göteborg.. 18:e Malmö ....

19:e Gäfle ......

20:e Norrköping 21:a Örebro.....

År

1846 1847 1848 1849 1850 1853 1855 1858 1860 1862
1865 1868 1871 1876 1881 1886 1891 1896 1901 1906 1911

Mötesdeltagare

676

493

448

386

250

586

486

648

1,790

1,594

1,795

1,047

2,454

2,514

3,184

2,651

2,423

2,287

1,456

1,420

1,507

Hela in-
däraf

komsten
stats-

omkr.
bidrag

kr.
kr.

3,600
1,500

5,360
2,850

4,850
3,000

4,750
3,000

4,220
3,000

11,570
8,450

9,360
7,500

13,880
10,000

30,212
10,000

-
10,000

__
18,000

81,750
23,000

124,890
23,000

201,950
35,000

183,264
66,000

282.000
75,000

281,000
75,000

338,000
105,000

339,000
109,000

395,000
101,600

-
101,000

Till en början voro öfverläggningarna hufvudsaken,
men från mötet i Malmö 1865 började utställningarna
att bli alltmer omfattande och därmed också
kostnaderna att stiga. Detta föranledde, att tiden
incllan mötena, som 1850 ökats till tre år, vid mötet
i Göteborg 1871 utsträcktes till 5 år och att i de
vid samma möte antagna förändrade stadgarna mötenas
varaktighet förlängdes till minst 5 dagar. 1864
fastställde K. M:t af Landtbruksakad. utar-betadt
reglemente för utställningar. Detta reglemente likasom
stadgarna för mötena hade allt mindre kommit att
motsvara den utveckling mötena tagit, hvarför ock
förslag till nya stadgar förevoro vid flera möten
och slutligen antogos vid mötet 1906, hvarefter
de stadfästes af K. M:t 21 dec. s. å. Enligt dessa
stadgar äro de allmänna svenska landtbruksmötena
en hushållningssällskapens angelägenhet, hvilket ock
tagit sig uttryck däri, att sällskapen till 1906 och
1911 års möten anslagit l proc. af sina inkomster af
brännvinsmedel, under det att af statsmedel under
senare tid beviljats till prisbclöningar 12,500
och till omkostnader i öfrigt 7,500 kr. årligen,
utgörande för hvarje möte sammanlagdt 100,000
kronor. I april månad det år, då möte skall hållas,
besluter en kommitté af l ombud jämte suppleant från
hvarje hushållningssällskap samt bcstyrelsen för
det löpande årets landtbruksmöte om tid och plats
för nästa möte samt väljer styrelse för detsamma
med undantag af sekreterare och skattmästare, som
utses af de sålunda valde ledamöterna. Mötena vara
minst 6 dagar. Utställningarna äro enligt de nya
stadgarna hufvudsaken, under det att öfverläggningar
och föredrag anordnas i den mån som styrelsen finner
lämpligt. Denna del af mötena har visserligen icke
saknat betydelse, utan särskildt under tidigare
skeden medfört en stor mängd viktiga förslag, som
senare realiserats; men i samma mån utställningar
och prisbelöningar tagit tiden mer i anspråk,
blef det svårt att samla mötesdeltagarna till
öfverläggningar. – Landtbruksmöten för särskilda
län och för mindre distrikt hållas af vederbörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free