Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtmätarföreningen - Landtmäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landtmätarmöte 5 aug. 1890 och har stadgar af 3 mars 1891. Dess
styrelse består af tre ledamöter., valda på tre
år. Föreningen sammanträder hvart tredje år till
allmänt möte. I hvarje län har föreningen ett
ombud. Från 1892 utger föreningen tidskriften
"Suomen maamittari yhdistyksen aikakauskirja".
T. C.
Landtmäteri, förv. Landskapslagarna omnämna,
mätning med stång eller rep, s. k. refning,
som man företog i ändamål att mellan grannar i
by fördela gemensamma egor. Denna mätning, som
sålunda tjänade privaträttsliga syften, utfördes af
särskilda förtroendemän, som i allmänhet benämndes
refkarlar. Redan under Magnus Ladulås påbörjades
emellertid refningar äfven för statsändamål. Till
grund för påbjudna skattläggningar utfördes
nämligen refningar af särskildt förordnade
personer i öfverensstämmelse med utfärdade
refnings- och skattläggningsinstruktioner. Dylika
refningar verkställdes ända in under Karl
IX:s regeringstid. Jordrefningarna äro i
viss mening föregångare till senare tiders
landtmäteriförrättningar.
Landtmäteriet som statlig organisation i Sverige
räknar sitt upphof från den berömde Anders Bure
(se Bure 2). Denne hade 1603 erhållit uppdrag
att författa en karta öfver landet. Sedan nödiga
förarbeten utförts, utgafs 1611 en kopparstucken
karta öfver norra Sverige (se vidare om denna
Bure 2). Denna efterföljdes 1626 af en karta öfver
hela landet (se vidare om denna Bure 2), hvilken
graverades och trycktes i Wittenberg. Den utmärkta
skicklighet, som Bure ådagalagt vid utförandet af
dessa och andra offentliga uppdrag, föranledde Gustaf
II Adolf att åt honom öfverlämna organiserandet af
en dåmera nödig befunnen landtmäteriverksamhet, som
skulle omfatta hela riket. Detta uppdrag inneslutes
i en 4 april 1628 för Bure utfärdad k. instruktion,
i hvilken han benämnes generalmatematiker. Enligt
bestämmelserna i denna instruktion skulle Bure dels
ombesörja uppmätning och kartläggning för geografiskt
behof och för sådant ändamål företaga resor i landet
och verkställa nödiga observationer, dels handha den
geometriska afmätningen af byarna med deras skilda
egoslag för skattläggningar, byten o. d. Därjämte
skulle han afmäta alla städer och utföra mätningar
för fortifikationsändamål, för möjliggörande af
kommunikationernas utveckling och till bergsbrukets
befrämjande. Till biträde vid fullgörandet af alla
de åligganden, hvilka sålunda uppdragits åt Bure,
egde denne, därest han icke kunde komma öfver vana
landtmätare, rätt att antaga "unga drängar, ärliga
mäns barn", hvilka han själf skulle instruera och
lära. 1630 började Bure att till Räkningekammaren
(Kammarkollegium) inleverera kartor öfver hvarje
landsort. Innan någon särskild instruktion utfärdades
för de hos Bure anställde landtmätarna, meddelades
dem nödiga föreskrifter i deras fullmakter. De
första kända fullmakterna, till antalet sex, äro
utfärdade 1633 af Kammarkollegium. Sedan ungefär lika
lydande fullmakter utfärdats för andra landtmätare,
utkom 30 april 1635 en k. instruktion, "hvarefter
landtmätarne sig i alla landsändar regulera och
rätta skola". Denna instruktion utgjorde i hufvudsak
en sammanfattning af de föreskrifter, som ditintills
meddelats i landtmätarnas fullmakter. Landtmätarna
lydde omedelbart under Kammarkollegium till 17 maj
1642, då kollegiet utfärdade fullmakt och instruktion
för Peder Menlös att vara inspektor öfver landtmäteriet
under kollegiets öfverinseende. Peder Menlös hade sitt,
ämbetsrum, kalladt landtmäterikontoret, inom kollegiets lokaler
och skulle där mottaga, granska och registrera
inkommande arbeten. Framställda anmärkningar
pröfvades af kammarråden och kunde föranleda arbetes
återsändande (inspektörer med enahanda befogenhet
som Menlös tillsattes till 1683).
20 april 1643 utfärdade Kammarkollegium två
nya instruktioner, den ena ang. bymätningen,
den andra ang. den geografiska mätningen. Sedan
Bure aflidit (1646), tillsattes icke någon ny
styresman för landtmäteriet förrän 1683. Under de
37 år, hvarunder landtmäteriet sålunda, saknade
styresman, utfördes visserligen mätningar såväl för
skattläggningsändamål som för geografiskt ändamål,
men landtmäteriet kännetecknas under denna tid af
fullständigt stillastående, om icke tillbakagång.
Under sitt omfattande arbete på reformerandet af
landets hushållning kunde emellertid Karl XI icke
undgå att inse nödvändigheten af att ega tillgång
till duglig landtmäteripersonal. I ändamål att
landtmätarna skulle "iakttaga större flit, nätthet
och ackuratess vid upprättandet af sina landkartor",
gaf han dem särskild chef, i det han 1683 förordnade
friherre Karl Gripenhielm att vara direktör för
landtmäteriet. Gripenhielm utvecklade såväl kraft
som duglighet. Han lyckades förmå personer med
lämplig underbyggnad att taga anställning som
landtmätare, anordnade undervisningskurser för att
bibringa aspiranterna nödiga kunskaper och utfärdade
erforderliga detaljföreskrifter för landtmätarnas
verksamhet. 1688 utfärdades ny instruktion för
landtmätarna, innehållande särskilda bestämmelser för
den geografiska och särskilda för den geometriska
mätningen. I denna instruktion föreskrefs, bl. a.,
att vid behandling af frågor om "egoskillnader,
tvister och byten" samt "uti dylika beställningar däri
flere än en äro intresserade", skulle landtmätaren
ingenting förrätta utom i vederbörande egares och
intressenters närvaro. I den mån dessa bestämmelser
blifvit följda, kan åt de landtmäteriakter, hvilka
på denna tid upprättats, tillerkännas vitsord
som bevismedel. Detta torde däremot sällan kunna
ifrågakomma beträffande de landtmäterihandlingar,
som därförut upprättats. Frukterna af Gripenhielms
initiativ visade sig snart i en mängd nya kartarbeten,
som utmärkas af prydlighet och noggrannhet. Särskildt
berömd är en under Gripenhielms öfverinseende författad
karta öfver Mälaren, hvilken numera förvaras i
Riksarkivet. Rörande den verksamhet, som utfördes
af landtmätare vid denna tid, bör särskildt omnämnas
deras deltagande i de stora, af Karl XI tillsatta
kommissioner, hvilka hade i uppdrag att skilja
allmänningarna från enskildas egor i södra Sverige.
Landtmäteripersonalen, hvilken efter hand ökats,
omfattade vid Gripenhielms utnämning 23 s. k. ordinarie
landtmätare, nämligen en för hvarje län, med undantag
för Blekinge. Dessa kunde emellertid på grund af mängden
af andra göromål icke hinna med att upprätta geografiska
kartor, och då sådana ansågos högst nödvändiga, beslöts
1684 anställande af e. o. landtmätare i de särskilda länen.
Gripenhielm, som föranstaltat om ökning af personalen i
landtmäterikontoret, genomdref dettas förflyttande till egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
