Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laplace, Pierre Simon de - Laplaces hypotes - Laplaces koefficienter - La Plata (Rio de la Plata, "Silfverfloden"), flodsystem - La Plata, stad - La Plata-linjen - La Plata-staterna - Lapo di Ciuccio - La Porte - Laportea - Lappa, boktr. - Lappa, bot. - Lappa, hamn - Lappajärvi. 1. Sjö - Lappajärvi. 2. Socken - Lappakonitin - Lappar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
använda matematiken spela en särdeles viktig
roll. L:s mest betydande arbete inom den rena
matematiken är dock Thénrie analylique des
probabililés (1812; 3:e uppl. 1820), hvartill
Essai pliilosopltique sur les probabililés (1814;
6:e uppl. 1840) bildar en populär inledning. Första
delen af detta klassiska arbete upptages af teorien
för genererande funktioner. Den 2:a delen åter
innehåller den egentliga sannolikhetskalkylen och
dennas tillämpningar på en mängd vetenskapliga,
sociala och praktiska frågor. Där träffar man äfven
den första framställningen af den för observationers
bearbetande så viktiga "minsta kvadratmetoden"
(se d. o.). - L:s Oeuvres com-plétes utgåfvos
1843-48 i 7 bd (ny uppl., 14 bd, 1878 o. f.). L:s
namnteckning meddelas å pl. I till art. Autograf.
K. u.
Laplaces hypotes [-pla’s’]. Se Kant-Lapla-ces hypotes
och Kosmogoni. Laplaces koefficienter. Se Laplace,
P. S. de.
La Plata (Rio de la Plata,
"Silfverfloden") är den vanliga benämningen på
det näst största flodsystemet i Syd-Amerika; men
namnet tillkommer eg. endast det stora æstuariet,
genom hvilket den med Paraguay förenade Paraná samt
Uruguay falla ut i Atlantiska hafvet. Det är den
bredaste flodmynning på jorden. Omedelbart efter
Paranás och Uruguays förening ända till Buenos Aires
är den 40 km. bred och vidgar sig i östlig riktning
alltmer samt når mellan Montevideo och Punta de
las Piedras 110 och vid yttersta öppningen, mellan
Maldonado och Punta Norte, 230 km. bredd. Längden
utgör omkr. 300 km. Ytinnehållet beräknas till 34,000
kvkm., men minskas genom de omkr. 60 mill. kbm. fin
sand, som genom floderna årligen nedföras. Den
till staten Uruguay hörande norra kusten är hög
och brant. Södra kusten, som tillhör Argentina,
är flack och mynningen på denna sida uppfylld med
farliga sandbankar, som äro hinderliga i synnerhet
för fartyg, som anlöpa Buenos Aires och hvilka
därjämte äro utsatta för häftiga sydväststormar,
s. k. pamperos. Det slammiga, gulfärgade vattnet från
L. märkes ännu 100 km. från kusten. Af de små öarna
äro Lobos vid nordkusten och Martin Garcia vid Paranás
mynning de viktigaste. Efter denna flodmynning pläga
republikerna Argentina, Uruguay och Paraguay äfven
kallas La Plata-staterna. Hela flodområdet beräknas
af Bludau till 3,1 mill. kvkm. – För segelfarten i
det öfre flodområdet är i synnerhet Paraná med sin
biflod Paraguay af vikt, i det att ångbåtsfart med
fartyg om 3 m. djupgående är möjlig 2,500 km. från
L:s mynning. (J. F. N.)
La Plata, hufvudstad i argentinska prov. Buenos
Aires, 56 km. s. ö. om förbundshufvudstaden
och 8 km. från sin hamn Ensenada, med
hvilken L. liksom med hufvudstaden är förenadt
genom järnväg. L. anlades enligt kongressbeslut
1882 och beräknades 1909 ha 95,000 inv. Staden
är biskopssäte (sedan 1897), har universitet
(sedan 1905), astron. observatorium (sedan 1882)
samt naturhistoriskt museum (uppfördt efter
svensken Henrik Åbergs ritning) med enastående
paleontologiska och antropologiska samlingar.
(J. F. N.)
La Platå-linjen, detsamma som Johnson l i n e. Se J
o h n s o n, A., sp. 64.
La Platå-staterna. Se La Platå.
Lapo di Ciuccio [lapa di tjo’ttjå], italiensk
bildhuggare från Florens under senare hälften af 1200-
Tryckt den 2/811
talet, var lärjunge till Niccolö Pisano,
förrenässansens berömde målsman, och var jämte
Arnolfo di Cambio, Florentindomens grundläggare,
och jämte Niccolös egen son Giovanni mästaren
behjälplig med utförandet af den berömda predikstolen
i Pisa, som begyntes 1266 och fullbordades 1268.
C. E. N.*
La Porte [bpå’t], stad i nordamerikanska
staten Indiana, i en fruktbar trakt vid
Clear lake, 20 km. s. om Michigansjön. 7,113
inv. (1900). Tillverkning af landtbruksredskap
och maskiner, spannmålshandel.
J. F. N.
LapoYtea, bot. So Urticacese.
Lappa, boktr. Se U p p l a p p n i n g.
Lappa L. (Aret i u m), Kardborre, bot., växtsläkte
af fam. Compositce, afd. TubiflorcE, utmärkt af de
krokuddiga holkfjällen. Alla blommorna
Kardborre, Lappa tnmentosa Lam.; l grentopp i
blomning, 2 stjälkblad, 3 blomkorg i längdsnitt,
4 holkfjäll, ö frukt.
äro röda, rörfornrga och tvåkönade och sitta
i klotrunda, ofta spindclväfshåriga korgar,
bladen äro stora och breda, utan tornar. I
Sverige finnas 3 närstående arter, växande vid
vägkanter. R .tterna voro förr officinella (se K
a r d b o r r e r o t), de innehålla inulin och
äro i Japan ett allmänt användt näringsmedel.
G. L-m.
Lappa, en sedan 1887 för utländsk handel öppen hamn
i södra Kina i prov. Kwang-tung vid Kantonflodens
mynning, s. v. om Macao. Införseln (bomullsvaror,
garn, opium m. m.) hade 1909 ett värde af omkr. 1,9
mill. pd st. och exporten (siden, olja, mattor,
ris och te) af 603.000 pd st.
J. F. N.
Lappajärvi. 1. Sjö inom Vasa län, Finland. Areal 151
kvkm. - 2. Socken kring nämnda sjö, af Kuortane härad
och Alavo domsaga. Landareal 458 kvkm. Befolkningen,
finsk, 5,880 pers. (1908). Imperiellt pastorat
af 3:e kl, Åbo ärkestift, Lappo prosteri.
A. G. F.
Lappakonitin, farm. kem. Se Akonitin.
Lappar, svenskt namn på en folkstam, som benämnes
på lapska: i norska Finnmarken sabme, plur. samek,
Norrbotten sapme, plur. sameh, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
