Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lappar - Lapparent, Albert Auguste Cochon de - Lappby - Lappe, Karl - Lappeen. Se Lappvesi - Lappeenranta. Se Villmanstrand - Lappegrunden - Lappenberg, Johann Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om lappernes liv", utg. med dansk öfv. af E. Demant
(2 uppl. 1910); 1882 års svenska lappkommittés förslag
till lapplag, dat. 25 aug. 1883; 1895 års kommittés
förslag till d:o, dat. 27 maj 1896. – Norska lapparna:
K. Leem, "Beskrivelse över Finmarkens lapper" (1767);
J. A. Friis, "Ethnografisk kart över Finmarkens amt"
(1861–62; omarb. uppl. 1888), d:o öfver Tromsö amt
(1890); A. Helland, "Beskrivelse över Finmarkens amt"
(1905–03; jfr äfven hans beskrifningar öfver Tromsö,
Nordlands, N. och S. Trondhjems amt); "Indberetning"
i juli 1892 af 1889 års kommission för undersökning af
lappförhållandena i Hedemarkens, S. och N. Trondhjems
amt; "Indberetning" 24 juli 1894 af 1892 års komm.
för liknande undersökning i Nordlands amt; 1897 års
norska lappkommissions "Indstilling" april 1904. –
Finska lapparna: A. J. Sjögren, "Anteckningar om
församlingarne i Kemilappmark" (1828); M. A. Castrén,
"Nordiska resor och forskningar" I (1852); J. Fellman,
"Anteckningar under min vistelse i Lappmarken"
(I–IV; 1906); I. Fellman, "Handlingar och uppsatser
ang. finska Lappmarken och lapparne" (I–II, 1910;
äfven mycket om svenska lappar); J. E. Rosberg i
finska "Geogr. fören:s tidskr." 1910–11; utförlig
bibliografi af K. R. Donner i "Jouko" (1910;
på finska); 1901 års finska lappmarkskommittés
betänkande 6 april 1904 (på finska). – Ryska lapparna:
N. Charuzin, "Russkie lopari" (1890); A. O. Kihlman i
"Fennia" III, 6; G. F. Gebel i "Russkoje sudochodstvo"
(1904–05). – Antropologi: P. Mantegazza och
St. Sommier i "Archivio per l’antropologia" (1880
och 1886, med bibliogr.); A. Kelsiev i "Izvjestija
obstjestva ljubitelej jestestvoznaija, antropologii
i etnografii", 35 och 49; N. Schmakov i "Jesjegodnik
russkago antropologii obstjestva", III; G. Retzius i
"Virchow-festschrift" (1891); G. von Düben, "Crania
lapponica" (1910). – Etnografi: U. T. Sirelius, "Über
die primitiven wohnungen der finnischen völker" (i
"Finnisch-ugrische forschungen", VI–VII); artiklar af
G. Hallström i "Fataburen" (1909), N. E. Hammarstedt
(ibid. 1908), Andr. M. Hansen i "Norske geogr. selsk:s
aarbog" XVII, A. J. Jefimenko i "Zapiski russkago
geografitjeskago obstjestva po otdjeleniju etnografii"
VIII, N. Keyland i "Fataburen" (1909–10), K. Nielsen
i "Journal de la Société finn.-ougrienne" XXIII,
A. G. Nordvi i "Jägaren" XII, O. P. Pettersson i
"Sv. landsm." VII, K. B. Wiklund i "Meddel. från
Nord. museet" 1895–1900, Fr. Äimä i "Virittäiä"
VII; Sv. Ekman, "Norrlands jakt och fiske" (1910);
O. Solberg, "Eisenzeitfunde aus Ostfinmarken"
(1909). – Renskötsel: E. Lönnberg, "Om renarne och
deras lefnadsvanor" (1909); E. Bergström i "Fauna och
flora" 1911; A. M. Bergman, "Om klöfröta m. m. hos
ren" (1909); A. Makarevskij och V. Petrusjevskij,
"Sjevernyj olenj" (1909). – Historia: K. B. Wiklund
och J. Qvigstad, "Dokument ang. flyttlapparna"
I–II (1909); E. Poignant, "Samling af författningar
ang. de s. k. lappmarksfriheterna" (1872); Y. Nielsen,
"Lappcrnes fremrykning mod syd i Trondhjems stift og
Hedemarkens amt" (i "Norske Geogr. selsk. aarbog" I);
J. Nordlander, "Lapparnes ålder i södra Norrland"
(i "Sv. Fornminn. fören:s tidskr." X, jfr XI);
K B. Wiklund, "De svenska nomadlapparnas
flyttningar till Norge i äldre och nyare tid" (1908),
"Namnet Luleå och de forna nationalitetsförhållandena
i Norrbotten" (i "Ymer", 1904), "Lapparnas forna
utbredning i Finland och Ryssland belyst af ortnamnen"
(i "Le monde oriental", V); A. Holten-Bechtolsheim,
"Laplandenes seldste befolkning" (i "Nord. tidskr.",
1910), J. Vahl, "Lapperne og den lapske mission"
(1866); E. W. B., "Anteckningar om Lappmarken" (i
"Hist. tidskr." 1891); E. Haller, "Svenska kyrkans
mission i Lappmarken under frihetstiden" (1896);
O. Bergqvist om missionen bland Kaitomlapparna
i "Kyrkl. tidskr." 1897–99; J. Qvigstad,
"Historisk oversigt över oplysningsarbeidet
blandt finnerne i Finmarken" (1907).
K. B. W.
Lapparent [-para’], Albert Auguste Co-c h o n d e,
fransk geolog, f. 1839, d. 1908, var professor
vid (katolska) universitetet i Paris och franska
vet. akad:s ständige sekreterare sedan 1907 (efter
Berthclot). Bland hans arbeten må nämnas Traité
de géologie (1882; 5:e uppl. 1805) och Lerons de
géographie physique (1896; 3:e uppl. 1907), båda
af mycket stor betydelse, utgörande de viktigaste
franska arbetena i allmän geologi.. A. Ung.
Lappby, en större samfällighet af lappar, som
urspr, kanske utgjort en släkt och bebo ett af
traditionella gränser inneslutet, större område. De
äldre lappbyarnas namn (t. ex. i Lule lappmark
Tuorpon, Sirkas, Jokkmokk, Sjokksjokk och Kaitom)
torde utgå från namn på lokaliteter, där byarnas
medlemmar fordom haft sin vinteruppehållsort och
centralpunkt (jfr Lappar, sp. 1203 ff.). Till stor
del ha de forna lappbyarna nu uppdelats i mindre
sådana och bytt namn. Genom 1886 års svenska
lapplag utsträcktes lappbyindclningen äfven till
Åsele lappmark och Jämtlands län, där den förut
var okänd, hvarjämte i spetsen för hvarje lappby
sattes en af lapparna vald ordningsman. - En helt
annan betydelse har ordet lappby eller by, då man,
särskildt i n., därmed benämner de mera tillfälliga,
mindre sammanslutningar af 2 eller flera lappfamiljer,
som för kortare eller längre tid slagit samman
sina hjordar och sköta dem gemensamt och då också
ha sina kåtor på samma ställe. Dylika byar pläga
benämnas efter den förnämligaste delegaren. Ibland
kan då en by t. o. m. bestå af blott en kåta eller
en enda stor ren-egare ha sin hjord fördelad på flera
byar. K. B. W.
Lappe, Karl, tysk skald, f. 1773 i Pommern,
d. 1843, tjänstgjorde 1801-17 som gymnasielärare i
Stralsund. L. var en innerlig och folklig lyriker,
som med kärlek besjcng Pommerns och Rågens natur,
landtlifvet och den stilla förnöjsamheten. 1813
skref han patriotiska och krigssånger; i sin kärlek
till Norden förråder han påverkan af både Ossian
och Fououé. Bland L:s arbeten märkes robinsona-den
Die insel Felsenbnrg (1834; "ön Klippen borg",
1837). Hans Sämmtliche poelische werke utkommo
1836 i 5 bd (2:a uppl. 1840). Han utgaf äfven en
"Schwcdischcs lesebuch" och öfversatte från svenskan
bl. a. J. H. Kellgrens prosaskrifter (1801).
La’ppeen [-pen]. Se Lappvesi.
La’ppeenranta [-pen-]. Se Villmanstrand.
Lappegrunden, en sandbank, som från Kronborgs udde
i nordlig riktning under vattnet skjuter 4 km. ut
i Öresund. Där placerades 1882 ett fyr^-n-n, som
tj:inst«?ör äfven som lotsstation. E-
Ebcr.
Lappenberg, Johann Martin, tysk histori-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
