- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1455-1456

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laxstjärt - Laxtina - Laxtrappa - Laxum - Laxå. 1. Järnvägsstation - Laxå. 2. Bruksegendom i Örebro län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ytterligare förstärkes med en dymling i midten
(se fig.). Man kallar i dylika fall
hophuggning för laxning, och stockarna sägas vara
hoplaxade. Om laxknut se Knut, sp 416,
och fig. 2 däri, samt Knutning.
I. G. C.

Laxtina. Se Fiskredskap, sp. 452, och fig. å
sp. 453-454.

Laxtrappa. Se Fiskväg, sp. 454–455 med fig.

Laxum (neutr. af lat. laxus, slapp), med., laxitet,
slapphet, en vetenskaplig term, som nyttjades
af de gamle solidarpatologerna för att beteckna
väfnadernas lösa, slappa beskaffenhet i motsats
till strictum (tonicitet), som uttryckte fasthet
och spänstighet. – Ordet laxitet nyttjas äfven i
etisk mening och betyder då "moralisk slapphet".
F. B.*

Laxå. 1. Järnvägsstation vid Västra stambanan och den
därifrån utgående Nordvästra stambanan, 229 km. från
Stockholm, lika långt från Göteborg och 203 km. från
Charlottenberg, inom Ramundeboda socken, Örebro
län. – 2. Bruksegendom i Örebro län, Ramundeboda,
Snaflunda, Askersunds och Viby m. fl. socknar, samt
i Skaraborgs län, Finnerödja och Tiveds socknar,
omfattande jämte den därmed sammanhängande Aspa
bruksegendom, som äfven eges af Laxå bruks a.-b., en
väsentlig del af Tivedens skogstrakter och sträckande
sig från Porla brunn i n. till Vättern och Unden i
s. Totalareal omkr. 51,000 har, hvaraf den odlade
jorden under eget bruk utgör omkr. 750 har. Till
L. höra Röfors masugn och lancashiresmedja, som genom
den bolaget tillhöriga normalspåriga Laxå-Röfors
järnväg (se d. o.) står i förbindelse med L. station
och L. valsverk, Lassåna lancashiresmedja,

illustration placeholder
Laxå valsverk och kontorsbyggnaden.


tråddrageri och trådspikfabrik, Laxå valsverk, gjuteri och
mek. verkstad, Laxå sulfitcellulosafabrik, Laxå och
Skagersholms sågverk, Oxhults hyfleri, Hallamossens
torfverk, Skagersholms tegelbruk samt flera kvarnar
och en mängd landtegendomar dels under eget bruk,
dels utarrenderade, tills. med Aspa bruksegendom
omfattande omkr. 58 3/4 mtl, jämte frälseräntor
taxerade till 4,102,800 kr. (1911), hvaraf 658,100
kr. å annan fastighet
än jordbruksfastighet. Brukens malmbehof
fylles nästan h. o. h. från egna grufvor i Nora
bergslag. Tillverkningarnas värde per år uppgår till
omkr. 2,5 mill. kr., hvilket värde till väsentlig
del skapas inom bruksegendomarnas område, enär
råvaror och halffabrikat blott i jämförelsevis
ringa omfattning inköpas. L. är i detta och
andra hänseenden en typisk svensk bruksegendom,
hvars industri afpassats efter ortens naturliga
resurser. Skogarna vårdas med synnerlig omsorg,
och L. var sannolikt det första bruk, som införde
ordnad skogsskötsel (1815, genom K. A. Muhr),
hvilken skogsskötsel 1899 belönades med hederspris
och stor guldmedalj. Bolagets sulfitmassa är af
hög kvalitet och användes vid framställning af fin-
och planschpapper och i synnerhet skrifpapper. Den
försäljes mycket till utlandet, bl. a. till Japan,
och vann högsta utmärkelsen vid den stora täflingen
i Chicago 1893. Bolagets järn exporteras till så
godt som jordens alla länder. Vid mek. verkstaden
tillverkas bl. a. s. k. Laxåhjul, använda på
banbevakningspersonalens trallor vid Sveriges alla
järnvägar. I mera modern järnhandtering deltager Laxå
bolag som stor delegare i Bångbro järnverk, likaså
i modern papperstillverkning som delegare i Örebro
stora pappersbruk. De Laxå bolag förut tillhöriga
betydande kraftkällorna Brattforsen och Skråmforsen i
Svartälfven äro bebyggda af Örebro elektriska a.-b.,
som af L. grundades 1898 och var banbrytande för
kraftöfverföring på långa afstånd. Med afseende
på jordbruket intager L. en plats i den rödbrokiga
svenska boskapens historia, enär den berömda
Stjärnsundsstammen i Närke grundats på en grupp djur,
som 1860 inköptes från Laxå. – Laxåverken ligga vid
den från Laxsjöarna kommande Laxån (se Svartån,
Närkes), som på 6 km. från sjöarna till spakvattnet
nedanför L. såg och hyfleri faller 42 m. och har
8 kraftanläggningar, af hvilka de viktigaste äro
den vid sulfitfabriken med en fallhöjd af 11 m. och
den vid valsverket, där vattenmängden är ökad genom
Svartåns inledning i dammen genom gräfd kanal. –
Vid midten af 1600-talet anlades på Tivedens då
ännu obrutna ödeskogar en hel mängd masugnar och
hammarsmedjor af Anders Boij och hans son Anton von
Boij, hvilka verk utgöra ursprunget till de nuv. Aspa-
och Laxåverken. Efter von Boijs död (1710) sönderföllo
de vidlyftiga anläggningarna i fyra brukskomplexer
med olika egare. Laxådelen kom att tillhöra general
A. Lagercrona, från hvilken den genom arf öfvergick
till friherrliga ätten Wrangel af Saus. Generalmajoren
F. U. Wrangel sålde 1787 bruket till bergsfogden och
bruksegaren Elias Strokirk, vid hvars död 1811 hans
måg dispaschören Karl Cassel blef egare. Dennes son
med. doktor V. Cassel innehade bruket till sin död
(1873). Året förut hade han bildat Laxå bruks a.-b.,
som sedermera efter hand genom tillköp ånyo sammanfört
större delen af de von Boijska verken. Lassåna
bruksegendom inköptes sålunda 1893. Den hade 1710
och 1719 öfvergått till kapten Karl Rosenholm,
hvars arfvingar af ätterna Rosenstam, Wennerstedt,
Danckwardt-Lillieström m. fl. innehade den till 1816,
då den såldes till ryttmästaren J. E. Reuterskjöld
och kammarherre J. H. Steuch, hvilken sistnämndes
svärfader J. Kr. Pauli öfvertog bruket 1823. I
släkterna Paulis och Steuchs ego stannade bruket till
1873, då det såldes till Degerfors bruk. Skagersholms
bruksegendom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:32 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free