- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1459-1460

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laynez l. Lainez, Jacobo - Layson - Lazare, Bernard - Lazarett. Se Lasarett - Lazarevic, Lazar - Lazarillo de Tormes - Lazarin l. "Helios' sårbalsam" - Lazarister. Se Lasarister - Lazarol - Lazarus. 1. Martas och Marias broder. Se Lasarus 1. - Lazarus. 2. Den fattige mannen i Jesus liknelser. Se Lasarus 2. - Lazarus, Moritz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1459

Layson-Lazarus

1460

han jesuitordens provinsial Öfver Toscana samt vid
Loyolas död, 1556, först ordens generalvikarie och
1558 dess general. Han deltog i religionssamtalet
i Poissy 1561 och verkade ifrigt för oidens
utbredning; däremot får han ej betraktas som ordens
egentlige organisatör, enär "konstitutionerna" helt
utarbetats redan af Loyola. Se f. ö. Jesuitorden.
Hj. H-t. Layson [léisä’n], en korallö (4 kvkm.) i
nordvästra delen af Hawaiiöarna, ofruktbar med
utomordentligt rik fågelfauna och stora guanolager. J-
F- N. Lazare [lasär], Bernard, fransk tidningsman,
f. 1865 i Nimes, d. 1903 i Paris, utgaf jämte Paul
Adam, H. de Régnier och Viellé-Griffin "Les entretiens
politiques et littéraires" (1890-93) samt ensam en
samling filosofiska sagor Le miroir des légendes
(1892) i en egendomligt stiliserad prosarytm, de
kritiska studierna Figures contemporaines (1894)
och ett flertal böcker mot antisemitismen. L.,
som ifrigt arbetade för Dreyfus’ rehabilitering,
författade äfven böcker om telepatien samt judarna i
Rumänien och var en flitig medarbetare i "Figaro",
"Mercure de France", "Écho de Paris", "Le journal"
m. fl. tidningar. Lazare’tt. Se Lasarett. Laza’revic
[-vitj], Lazar, serbisk författare, f. 1851, d. 1891,
studerade medicin i Berlin, deltog som fältläkare i
serbisk-turkiska kriget 1876-77 och promoverades 1879
till med. doktor med en afh. Experimen-telle beiträge
zur wir-kung des quecksilbers. Som k. lifmedikus
i Belgrad hade han mycket stor praktik. Efter ett
par litterära ungdomsförsök, som publicerades först
efter hans död, blef han genom novellen Prvi put s
ot-cem na jutrenje (Första gången med far i otte-’
sången, 1879) erkänd som Serbiens främste novellist
genom konstnärlig form, fin karaktärsteckning
och nationell realism, som röjde ryskt inflytande,
särskildt af Turgenev och Tolstoj. Hans novellsamling
Sest pripovedaka (Sex berättelser, 1886) blef
epokgörande för den moderna novellistiken i Serbien;
främst står bynovellen 8kolska ikona (Helgonbilden
i skolan), som skildrar den sociala brytningstiden
i Serbien på 1860-talet. Hans samlade berättelser
utgafvos i 2 bd 1888-89 af Srpska knjizevna zadruga
med biografisk inledning af L. Jovanovic. -
På svenska finnas berättelserna "Helgonbilden
i skolan" och "Allt skall folket förgylla" i
A. Jensens "Från Serbien och Montenegro" (1891).
A-d J. Lazarillo de Tormes [lathari’ljå de tå’rmes],
eller, som den fullständiga titeln lyder, La vida de
Lazarillo de Tormes y de sus fortunas y adversidades
är den första skälmromanen och urtypen för hela
pikareskgenren. Boken, som började cirkulera i
Spanien och Flandern mot slutet af Karl V:s regering
(midten af 1500-talet), har vunnit stor ryktbarhet och
utöfvat stort inflytande under århundraden, alltifrån
Cervantes och Le Sage ända f ram till Dickens’ "Pick-

wick". Arbetet, som är skrifvet på mönstergill
kastil-janska, är en kvick satir på spanska samhället
under 1500-talet, där ingen klass skonas. 1554
utkommo samtidigt upplagor i Alcalå, Burgos och
Antwerpen. Inkvisitionen ingrep emellertid och
föranledde uteslutningar i hvad som rörde kyrkans
män uti den i Madrid 1573 utg. upplagan. De senaste
upplagorna äro af 1900, red. af Foulché-Delbosque
("Bibliotec^ hispanica. Revue hispanique", 1900). En
anonym fortsättning utkom på 1500-talet och en
1620 i Paris af Juan de Luna, båda underlägsna
originalet. Många öfversättningar till flera språk
finnas. Författarskapet till romanen har under
sekler tilldelats Diego Hur t a do de Mendoza, men
efter A. Morel-Fatios forskningar (i "Étude sur
1’Espagne I", 2:a uppl. 1895) är detta antagande
öfvergifvet, och någon annan författare har ej ännu
tilldelats äran af författarskapet. Se f ö. "Revue
hispanique" 1894 -95. .
Ad. H-n.

Lazarin 1. "Hellos’ sårbalsam", ett arcanum, (se
Hemliga medel) från tekniska fabriken Helios vid
Sundbyberg - "en epokgörande nyhet - i sitt slag
enastående och utan konkurrens" - innehåller enligt
kontroll analys: borsyra, dermatol (eller subgallas
bismuthicus), karbolsyra, perubalsam, zinkhvitt,
sprit och f ettämne. Medlet, som oskäligt utpuffats,
är i de flesta fall olämpligt till sårbehandling.
C. G. S.

LazarFster. Se Lasarister.

Lazaröl, likasom lazarin (se d. o.) härrörande
från tekniska fabriken Helios vid Sundbyberg, är
ett i enorm skala utpuffadt arcanum (se Hemliga
medel). Lazarol innehåller delvis samma ämnen
som det bekanta salubrinet (se d. o.), om än i
andra proportioner, med några tillsatser. Enligt
kemisk analys finnas i lazarol: alkohol, omkr. 40
proc., ättiketer, 10 proc., ättiksyra, 3 proc.,
flyktig olja (mest nejlikolja), 2 proc., glycerin,
2 proc., och kinosol, 1/a proc. En viss antiseptisk
och lokalt retande verkan tillkommer medlet, som
dock ingalunda kan anses öfverlägset många andra
dylika. Den oerhörda reklamen ställer medlet i nivå
med humbugsmedicin, hvarmed i stor skala pengar luras
af godtroget folk. Yid oförsiktigt bruk kan lazarol
likasom salubrin orsaka svåra eksem och annan skad_a.
C. G. S.

Lazarus. 1. Martas och Marias broder. Se L a-sarus
1. - 2. Den i en af Jesu liknelser omtalade fattige
mannen. Se Lasarus 2.

Läzarus, Moritz, tysk filosof, f. 1824 i Filchne
(Posen), d. 1903 i, Meran, son af den lärde
talmudisten Aron Le v i L. (f. 1790, d. 1874), blef
1860 professor i filosofi i Bern och 1873 vid Berlins
universitet. Bland hans skrifter må nämnas DÖS leben
der seele (1856 -58; 3:e uppl. 1883 -97), Zur lehre
von den sinnestäuschungen (1867), Ein psycholo-gischer
blick in unsere zeil (1872) och Ideale jragen
(1878). - L., som tillhörde Herbarts skola.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free