- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
37-38

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycksalighetens ö - Lycksele 1. Socken i Västerbottens län - Lycksele 2. Kyrkoby i ofvannämnda socken - Lycksele lappmark. Se Lappmark, sp. 1220. - Lycksele lappmarks tingslag - Lycksele revir. Se Norra Lycksele revir och Södra Lycksele revir - Lyckåborg. Se Lyckeby - Lyckås - Lycoperdaceæ, bot. - Lycoperdon, bot. Se Röksvamp. - Lycopersicum esculentum, bot. - Lycopodiaceæ, Lykopodiacéer, Lummerväxter, bot. - Lycopodiacéer, bot. Se Lycopodiaceæ - Lycopodiales, bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

märkningarna i 3:e uppl. af detta (1875) och
P. 0. Bäckström, "Svenska folkböcker", II (1848),
och J. Paludan, "Lyksalighedens ö" (i "Nordisk
tidskr.", 1900).

Lycksele. 1. Socken i Västerbottens län, Lycksele
lappmarks tingslag. Omkr. 5,370 kvkm. 7,975
inv. (1910), hvaraf 971 i Lycksele municipalsamhälle
(häri ingår med 331 inv. Lycksele marknadsplats, som i
vissa hänseenden är eget municipalsamhälle). L. utgör
ett pastorat i Luleå stift, Lappmarkens första
kontrakt. - 2. Kyrkoby i ofvannämnda socken, näst
Gällivare och Kiruna den viktigaste orten i hela
Lappland, ligger på högra sidan af Ume älf, som i
närheten bildar

illustration placeholder

Hälleforsfallet i Ume älf vid Lycksele kyrkoby.

flera fall (bl. a. Hälleforsfallet; se fig.) och
längs älfven från kusten upp till Stensele, hvilken
väg vid L. skäres af landsvägen från Glommersträsk i
n. till Åsele och Vilhelmina i s. och v. Kyrka vid
L. byggdes för lapparna redan under Karl IX:s tid,
innan ännu någon bofast befolkning fanns i socknen,
och försågs med präst 1613. Platsen är bebyggd efter
en viss stadsplan med köpmansgata och å ömse sidor
kyrko- och marknadsstugor, lappstad o. s. v. Marknader
hållas i jan. och mars, hvilka besökas af en mängd
lappar. Kyrkobyn omfattar L. marknadsplats, 331
inv. (1910), tax.-v. å fastigheter 862,800 kr. (1910),
L. kyrkoplats, 379 inv., tax.-v. 102,300 kr., samt
ett intill dem beläget område af Lyckselehemmanen n:r
l och 2, 261 inv., inom hvilket allt brandstadgan
för rikets städer tillämpas enl. k. br. 6 juni
1884 och 15 april 1904. Ordningsstadgan för rikets
städer tillämpas inom kyrko- och marknadsplatsen
enl. k. br. 6 juni 1884, byggnadsstadgan inom
marknadsplatsen enl. k. br. 10 okt. 1884 och
hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad inom
marknadsplatsen enl. k. br. 16 aug. 1895. Kyrkobyn har
prov.-läkare, distriktsveterinär, sjukstuga, apotek
(sedan 1849), kronohäkte, skjutsanstalt, postkontor,
telegraf- och telefonstation, expeditionskontor
af A.-b. Norrlandsbanken, sparbankskommittén för
Västerbottens läns sparbank samt många handlande
och handtverkare. Genom eldsvåda 23 juli 1911 lades
ett tjugutal gårdar i aska, medförande en skada af
omkr. 1/2 mill. kr.

Lycksele lappmark. Se Lappmark, sp. 1220.

Lycksele lappmarks tingslag, i Västerbottens län,
ingår i Västerbottens västra domsaga och Västerbottens
läns Lappmarksfögderi samt omfattar
socknarna Lycksele, Örträsk, Stensele, Tärna,
Sorsele. 22,090 kvkm. 17,597 inv. (1910).

Lycksele revir. Se Norra Lycksele revir och Södra
Lycksele revir
.

Lyckåborg. Se Lyckeby.

Lyckås, gods i Skärstads socken, Jönköpings län,
med hufvudgården belägen vid Landsjön. Det omfattar
18 7/12 mtl med en egovidd af 2,700 har (åker 735
har), tax. till 704,000 kr., hvaraf 25,700 för ångsåg,
tegelbruk, 2 kvarnar och vattensåg (1910), och är
en mönsteregendom med rationellt drifvet jordbruk
och framstående ladugårdsskötsel. Hufvudbyggnaden,
nära L. station å Jönköping- Gripenbergs järnväg,
är ett tvåvåningsstenhus i

illustration placeholder

Lyckas, manbyggnaden.

renässansstil, byggdt 1863 (se fig.). L. existerade
sannolikt redan på 1300-1500-talen, som en oansenlig
gård med namnet Hallösa. I början af 1600-talet
tillhörde det den stora Brahepossessionen, såldes
1751 för 270,000 dal. kmt af Ulrika Juliana Brahe,
änka efter riksrådet Nils Gyllenstierna, till hennes
måg hofmarskalken frih. G. J. Horn af Rantzien
och tillhörde sedermera kanslipresidenten grefve
K. G. Löwenhielm (1756-68), vicepresidenten
frih. A. J. von Köhler (1780-talet), som
förbättrade godset i hög grad dels genom inköp,
bl. a. af Drättinge, dels genom sänkning af
Landsjön, hvarigenom stora vidder vunnos för
plogen, öfversten frih. E. G. Adelsvärd och
statsrådet grefve E. R. Adelsvärd (1790-1840)
samt överståthållaren grefve J. Essen Hamilton,
som uppförde det nuv. slottet, och dennes
son grefve J. Hamilton, den nuv. egaren,
som i hög grad uppdrifvit L:s höga kultur.
Wbg.

Lycoperdaceæ, bot., svampfamilj af klassen
Gasteromycetes, utmärkt af de i början köttiga, senare
torra fruktkropparna, som ha dubbel, papperstunn
vägg och vid mognaden innehålla en med kapillitium
blandad pulverformig spormassa. Hit höra Geaster
och röksvamparna. U- L-m.

Lycoperdon L., bot. Se Röksvamp.

Lycopericum esculentum, bot. Se Tomat.

Lycopodiaceæ, Lykopodiacéer, Lummerväxter, bot.,
växtfamilj af klassen Lycopodiales, utmärkt genom
knölformigt, samkönadt prothallium, sporer af endast
ett slag och blad utan ligula. Lykopodiacéerna
förekomma i synnerhet i tropikerna.
G- L-m

Lycopodiacéer, bot. Se Lycopodiacese.

Lycopodiales, bot., klass bland ormbunksväx-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free