Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 37-38 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycksalighetens ö - Lycksele 1. Socken i Västerbottens län - Lycksele 2. Kyrkoby i ofvannämnda socken - Lycksele lappmark. Se Lappmark, sp. 1220. - Lycksele lappmarks tingslag - Lycksele revir. Se Norra Lycksele revir och Södra Lycksele revir - Lyckåborg. Se Lyckeby - Lyckås - Lycoperdaceæ, bot. - Lycoperdon, bot. Se Röksvamp. - Lycopersicum esculentum, bot. - Lycopodiaceæ, Lykopodiacéer, Lummerväxter, bot. - Lycopodiacéer, bot. Se Lycopodiaceæ - Lycopodiales, bot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

märkningarna i 3:e uppl. af detta (1875) och
P. 0. Bäckström, "Svenska folkböcker", II (1848),
och J. Paludan, "Lyksalighedens ö" (i "Nordisk
tidskr.", 1900).

Lycksele. 1. Socken i Västerbottens län, Lycksele
lappmarks tingslag. Omkr. 5,370 kvkm. 7,975
inv. (1910), hvaraf 971 i Lycksele municipalsamhälle
(häri ingår med 331 inv. Lycksele marknadsplats, som i
vissa hänseenden är eget municipalsamhälle). L. utgör
ett pastorat i Luleå stift, Lappmarkens första
kontrakt. - 2. Kyrkoby i ofvannämnda socken, näst
Gällivare och Kiruna den viktigaste orten i hela
Lappland, ligger på högra sidan af Ume älf, som i
närheten bildar

Lyckås, manbyggnaden.

renässansstil, byggdt 1863 (se fig.). L. existerade
sannolikt redan på 1300–1500-talen, som en oansenlig
gård med namnet Hallösa. I början af 1600-talet
tillhörde det den stora Brahepossessionen, såldes
1751 för 270,000 dal. kmt af Ulrika Juliana Brahe,
änka efter riksrådet Nils Gyllenstierna, till hennes
måg hofmarskalken frih. G. J. Horn af Rantzien
och tillhörde sedermera kanslipresidenten grefve
K. G. Löwenhielm (1756–68), vicepresidenten
frih. A. J. von Köhler (1780-talet), som
förbättrade godset i hög grad dels genom inköp,
bl. a. af Drättinge, dels genom sänkning af
Landsjön, hvarigenom stora vidder vunnos för
plogen, öfversten frih. E. G. Adelsvärd och
statsrådet grefve E. R. Adelsvärd (1790–1840)
samt överståthållaren grefve J. Essen Hamilton,
som uppförde det nuv. slottet, och dennes
son grefve J. Hamilton, den nuv. egaren,
som i hög grad uppdrifvit L:s höga kultur.
Wbg.

Lycoperdaceæ, bot., svampfamilj af klassen
Gasteromycetes, utmärkt af de i början köttiga, senare
torra fruktkropparna, som ha dubbel, papperstunn
vägg och vid mognaden innehålla en med kapillitium
blandad pulverformig spormassa. Hit höra Geaster
och röksvamparna. U- L-m.

Lycoperdon L., bot. Se Röksvamp.

Lycopericum esculentum, bot. Se Tomat.

Lycopodiaceæ, Lykopodiacéer, Lummerväxter, bot.,
växtfamilj af klassen Lycopodiales, utmärkt genom
knölformigt, samkönadt prothallium, sporer af endast
ett slag och blad utan ligula. Lykopodiacéerna
förekomma i synnerhet i tropikerna.
G- L-m

Lycopodiacéer, bot. Se Lycopodiacese.

Lycopodiales, bot., klass bland ormbunksväx-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>