- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
215-216

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa - Lärarprof. Se Undervisningsprof. - Lärarråd - Lärarseminarium. Se Folkskollärarseminarium. - Lärbro, socken i Gottlands län, Gottlands norra härad. - Lærdal, härad i Inre Sogn, Nordre Bergenhus amt, Norge. - Lærdalselv. Se Lærdal. - Lærdalsfjorden. Se Lærdal. - Lærdalsören, fiskeläge. Se Lærdal. - Lärda samfund. Se Akademi. - Lärda tidningar - Lärdomsgrad. Se Grad 7. - Lärdomshistoria - Lärdomsskola (Lärd skola)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

215

Lärarprof-Lärdomsskola

216

räntemedel för s. å. kr. 216,891 I pensioner utgingo
1910 kr. 209,385,99. ’ J-C.

Lärarprof. Se Undervisningsprof.

Lärarråd, den institution vid de fria högskolorna
m. fl. institutioner, hvilken motsvarar universitetens
akademiska konsistorium. Se Göteborgs högskola,
sp. 903.

Lärarseminärium. Se Folkskollärarse-minarium.

Lärbro, socken i Gottlands län, Gottlands norra
härad. 10,411 har. 1,301 inv. (1910). L. bildar
med Hellvi ett regalt pastorat i Visby stift, Norra
kontraktet. Lärbro märkliga medeltida kyrka finnes
afbildad på pl. XXI till art. Byggnadskonsten (jfr
K as t a 1).

Laerdal, härad i Inre Sogn, Nordre Bergenhus amt,
Norge. 583,67 kvkm. 2,152 inv. (1910), omsluter en af
Sognef jordens inre vikar, L se r d a l s-fjorden,
och genomströmmas af den fiskrika Lserdalselv, som
kommer från en rad vattendrag på Filefjeld. Vid
dess utlopp i fjorden ligger på en flack sandmo
fiskeläget Lserdalsören med flera hotell, post-
och telegrafkontor, en meteorologisk station
och i närheten en gammal exercisplats; omkr. 700
inv. På gården Kikheim finns en landtbruksskola.
K. V. H.

Laerdalselv. Se L se r d a 1.

Laerdalsf jorden. Se L ser d al.

Laerdalsören, fiskeläge. Se Lserdal.

Lärda samfund. Se Akademi.

Lärda tidningar, "upplagde i Stockholm för egen
kostnad af Lars Salvius", en litteraturtidning,
som 1745-73 (med hela 29 årgångar) utgafs af nämnde
boktryckare och skriftställare. Tidningen utgjorde
en fortsättning af Uppsala Vet. soc:s kort-lifvade
månadsskrift "Tidningar om the lärdas arbeten"
(utg. 1742 af O. Celsius d. y.). "Lärda tidningar"
utkom i små enspaltiea oktavblad om 4 sidor, under
de tre första åren hvarje torsdag, men fr. o. m. 1748
hvarje måndag och torsdag. Nyutkomna böcker anmäldes
där på ett noggrant, redigt och oväldigt sätt. Dessa
anmälningar innehålla sällan ansatser till kritik
i modern mening, utan inskränka sig mest till
en torr och schematisk framställning af verkens
innehåll. Mesta utrymmet egnas åt inhemska arbeten,
som behandla olika vetenskaps- och yrkesgrenar,
öfversikter af Vet. akad:s förhandlingar meddelas
regelbundet. Dessutom förekomma notiser om vittra
arbeten och om tilldragelser i den lärda världen
samt en mängd poem, af hvilka de allra flesta äro
lofkväden (på flera språk) till de kungliga personerna
på bemärkelsedagar, medan återstoden utgöres af
lyckönskningar öfver rikets ständer, herdedikter,
fabler, öfversättningar från latinet samt religiösa
poem (bl. a. af Bellman). Insända uppsatser ledde ofta
till polemiker af vidlyftigt slag, t. ex. Ihres om
svenska språket i skolorna. Sedan L. Salvius aflidit
(1773), fortsattes tidningen af Gjörwell med "Nya
lärda tidningar" (1774-75) och "Stockholms lärda
tidningar" (1776-80). Se 0. Sylwan, "Svenska pressens
historia" (1896).

Lärdomsgrad. Se Grad 7.

Lärdomshistoria, en numera ej bruklig benämning,
motsvarande hvad vi kalla vetenskapernas (och
litteraturens) historia. Lärdomshistorien har

vid de svenska undervisningsanstalterna aldrig
haft någon egen målsman. Ett försök att skaffa
den en sådan gjordes 1779 af professor J. H. Liden
(se denne), som var docent i detta ämne vid Uppsala
universitet. Denne man skänkte till Östgöta nation
i Uppsala ett större bibliotek och förordnade
därvid, att bibliotekarien skulle hålla offentliga
föreläsningar i "lärdomshistoria", men någon
verkställighet följde ej däraf. I de "anvisningar
och råd", som äro bifogade skolordningen af 16
dec. 1820, uttryckes under rubriken "Lärdomshistoria"
som ett önskningsmål, att lärarna hvar i sitt
ämne skulle lämna historiska underrättelser
om de viktigaste framsteg vetenskaperna gjort.
C. F.’

Lärdomsskola (Lärd skola), ett till den
s. k. "sekundära" undervisningen hörande läroverk,
som har till ändamål att grundlägga den vetenskapliga
bildning, hvilken sedermera fullföljes vid högskola
(universitet eller högre special-läroverk). Som
officiell benämning på sådana läroverk har den i
Sverige endast en kortare tid varit använd. - Under
medeltiden funnos i vårt land, likasom i utlandet,
skolor, hörande till 3 olika grupper. Den första
och äldsta gruppen omfattade skolor, som voro
förlagda i klostren och i hvilka undervisning
meddelades af munkarna. Den andra och förnämsta
omfattade skolor, som voro fästa vid domkyrkorna
(katedralerna) och i hvilka undervisning urspr,
meddelades af de vid domkyrkorna anställde prästerna,
de s. k. kanikerna (domkapitelsledamöterna). Hit
hörde också trivialskolor vid andra kyrkor med
talrikt prästerskap. Slutligen uppkom längre
fram under medeltiden en tredje grupp af skolor,
hvilka icke, såsom de två föregående grupperna,
anlades af kyrkan, utan af städernas borgerskap. Vid
reformationens införande i Sverige bibehöllos de forna
domkyrko-och stadsskolorna. Klosterskolorna däremot
hade redan tidigt börjat förfalla, och de vid denna
tid möjligen ännu befintliga upphörde naturligtvis vid
klostrens upphäfvande. I den första allmänna svenska
skolordningen, ingående som en beståndsdel i 1571 års
kyrkoordning, begagnas endast benämningen skolor. I
den skolordning, som 1611 blef af prästerskapet
"gjord och stadfästad" och som hade till upphofsmän
Laur. Paulinus och Joh. Rudbeckius, delas skolorna i
provinciales och ca-thedrales. De förra voro lägre
lärdomsskolor; de senare, hvilkas namn tyder på
läge i stiftsstad, voro högre, men omfattade äfven
klasser, som motsvarade den förra gruppens. I 1649 års
k. skolordning delas läroverken i "halfva gymnasier’"
eller trivialskolor och gymnasier (se dessa ord). De
förra delas i lägre och högre 1. fullständiga. De
lägre (äfven barnskolor kallade) motsvarade l:a
klassen i de högre. Med dessa senare var förenad en
särskild "skrifvarklass", i hvilken undervisades
bl. a. i brefskrifning, musik, fäderneslandets
historia och aritmetik, "så väl den allmänna som
den praktiska eller apologistiska". Läraren i denna
klass kallades apologist (se d. o.). Undervisningen
i gymnasierna vidtog, där undervisningen i de högre
trivialskolorna slutade. Genom 1693 års förordning
om skolväsendet vidtogs ingen förändring med de nyss
angifna läroverksbenämningarna ; dock förekommer ej
benämningen barn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free