Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärdomsskola (Lärd skola) - Lärd skola. Se Lärdomsskola. - Lærdölerne - Lærerhöjskole, Statens (da., Statens lärarhögskola) - Lärft - Lärje skans - Lärjungar. 1. Jesu lärjungar. Se Apostel. - Lärjungar. 2. (Eng. disciples of Christ) Campbelliter, baptistsekt. Se Campbell, A., sp. 1053. - Lärjungebibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lärd skola Lärjungebibliotek
skolor, hvarjämte "skrifvarklassen"
indrogs. I 1724 års förordning bibehållas
äfven samma benämningar; men där omtalas
äfven "cathedral- ! skola", som visar sig
vara en trivialskola, belägen i stiftsstad.
"Skrifvarklassen" återupprättas un- j der
benämningen "apologistens klass" och "är att j anse
som hvar orts seminarium för handlande,
j tjänstemän, länsmän m. fl." Med afseende på be-
i Hämningarna i 1807 års skolordning är ingen annan
förändring att anföra, än att där äfven omtalas
"pedagogier" (se d. o.) samt "mindre barnskolor i
städerna och på landet". Dock må äfven nämnas,
att katedralskolorna bli föremål för mera särskild
uppmärksamhet än i föregående förordning.
Det heter om dem bl. a., att flyttning från dem till
akademien, utan att gymnasium besöktes, tillätes,
och att fördenskull därstädes en grundligare j
underbyggnad hos lärjungarna, än vid trivialsko-
j lorna, måste beredas. Undervisningen blef
därför i där utsträckt längre, hvaremot
apologistklassen j skulle vid dem försvinna.
I skolordningen af 1820 ’ blefvo alla dithörande
läroverk sammanfattade un- j der den gemensamma
benämningen e l e m e n- | tarläroverk.
Dessa delades i 2 klasser: apo- j logistskolor
och lärdomsskolor. De senare voro af 8 slag:
lägre lärdomsskolor, högre lärdomsskolor
och högsta lärdomsskolor 1. gymnasier.
"Katedralskolor" omtalas icke i förordningen,
men benämningen fortfor att användas, äfven i
regerings- ; handlingar. 1820 funnos 2 skolor,
som benämndes i katedralskolor, nämligen i Stockholm
och Uppsala, \ af hvilka den förra redan 1821
vid Stockholms j gymnasiums inrättande upphörde
och den andra l 1867 bortlade sagda namn,
hvilket däremot en j tredje, Lunds, inrättad
1837, själf ännu begagnar, j Sedan K. M:t redan 1847
hade godkänt vissa huf-vudgrunder i ett förslag till
ordnande af elementarläroverken, bl. a. lärdoms-
och apologistsko-lornas sammanslående och
förening med gymnasium till ett sammanhängande
läroverk, blef 1849 genomförandet af denna
reform anbefalld (jfr Gymnasium). I 1856 års
"Stadga för rikets allmänna elementarläroverk"
delades de i "högre elementarläroverk, där
fullständig undervisning meddelas i alla
elementarläroverken tillhörande läroämnen, och
lägre elementarläroverk, hvilka till större
eller mindre omfång meddela den undervisning, som
inom de högre fortsattes och af-slutas". I 1859
års läroverksstadga behöllos samma benämningar, men
genom läroverksstadgan af 1878 infördes i stället
benämningarna högre och lägre allmänna läroverk.
Eedan genom ofvan berörda förordning af 1849
medgafs befrielse från läsning af latin, grekiska
och hebreiska, hvarigenom således den sekundära
undervisningen blef ända till sin afslutning
delad på de två bildningslinjer, som sedan
blifvit benämnda "latinlinjen" och "reallinjen".
Enligt 1904 års läroverksstadga äro de allmänna
läroverken delade i realskolor och högre allmänna
läroverk, de senare bestående af realskola
och gymnasium (se Skolväsen). Gymnasiet
har bibehållit karaktären af lärdoms- : skola.
-S. N. (R. N-n.) !
Lärd skola. Se Lärdom s skola.
LaBrdölerne, ett kompani norska partigängare,
som deltog i gränsfejden 1808-09 och i 1814 års
krig. Kompaniet, som utmärkte sig för tapperhot
och fältduglighet, stod under befäl
af Vilhelm Jiir-gensen (se denne).
O. A. ö.*
Lsererhöjskole, Statens (da., Statens lärarhögskola),
namn på en dansk institution för vidare utbildning
af lärare och lärarinnor vid folkskolan (inklusive
folkhögskolor och realskolor). Den har sin upprinnelse
i några kurser, som Monrad, då öfver-direktör för
borger- og almueskolvsesenet, 1856 upprättade
till förmån för några få lärare (hvaraf sedan
namnet "Monradister") och som till 1890 styrdes
af N. J. Fjord. Men efter hand utvidgades de såväl
med hänsyn till ämnena och lärotidens utsträckning
(jämte de ursprungliga ettåriga kurserna kommo
kortare, särskilda feriekurser) som till deltagarnas
art och antal (folkhögskollärare medtogos 1870,
lärarinnor 1880, realskollärare 1889): antalet
deltagare i den ettåriga kursen var 1910 203 och
i 3-månadskursen 516. Sedan 1896 har professor
H. Olrik varit skolans ledare; 1893 upptogs det
nuv. namnet, och 1894 fick högskolan egen byggnad
i Köpenhamn. Skolans årliga utgift, som 1856 var
blott 5,000 kr., uppgick 1907 till 173,000 kr. -
Se H. Olrik, "Danmarks Iserer-höjskole 1856-1906"
(1906). E. Eb-.
Lärft, en tvåskaftad, tät väfnad, urspr, af lin
enbart (h e 11 i n n e l ä r f t), sedermera af lin
och bomull i förening (h a l f l i n n e l ä r f t)
samt af bomull enbart (bomullslärft). Äfven förekommer
s. k. blaggarn s-(eg. b l å n g a r n s-) l ä r f
t, väfdt blångarn. I bindningsläran (se Bindning)
ger man namnet l ä r f t (tvåskaft 1. taft) åt
alla väfnader (oafsedt deras material), som binda
i tvåskaft, d. v. s. hvilkas alla udda varptrådar
(l, 3, 5 o. s. v.) äro höjda öfver hvart-annat
inslag, medan de jämna (2, 4, 6 o. s. v.) äro
höjda öfver hvartannat. Denna bindning - den första
af de tre s. k. grundbindningarna - eger sålunda
det största möjliga antalet bindepunkter och till
följd däraf jämförelsevis större fasthet och styrka
än andra bindningar. Lärftartade kallas en klass
väfnadsbindningar, som genom fördubbling af varp-
eller inslagstrådar eller bådadera härledts ur
den enkla lärftbindningen. Hit höra rips- och
panama- eller tvistbindningar af olika slag.
G. A. W.
Lärje skans, i Västergötland, vid Göta älf, midt
emot Lärje by på sydöstra Hisingen, uppbyggdes af
Wärnschiöldh 1644 och förstärktes i maj 1645 samt
raserades af Mannersköld i juni. M. G. De la Gardie
lät 1676 iståndsätta L., som efter krigets slut dock
fick förfalla. L. W:sonRJ.
Lärjungar. 1. Jesu lärjungar. Se
Apostel. -. 2. (Eng. disciples of Christ) C a m p b
e 11 i-t e r, baptistsekt. Se Campbell, A., sp. 1053.
Lärjungebibliotek, vid svensk skola förefintlig
boksamling, bekostad af läroverkets kassa (eller
stundom delvis af gåfvomedel), som af ser att
tillhandahålla eleverna dels litteratur för
själfstudier, dels lämplig förströelseläsning. I
gällande stadga af 1905 § 145 för de allm. läroverken
är föreskrif-vet, att rektor skall, "såvidt möjligt,
draga försorg därom, att vid läroverket finnes en
för lärjungarna särskildt afsedd boksamling". Åt
denna viktiga sak egnas också numera vid såväl stats-
som de enskilda högre skolorna (äfven flickskolorna)
mycken uppmärksamhet, ehuru de stora anspråk för
andra ändamål, som ställas på läroverkens "bib-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
