Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lögstör, dansk sjöstad på södra kusten af Limfjorden och L. bredning. - Lögsögumaðr, isl. Se Lagman, sp. 873, och Lagsagoman. - Lögum kloster (ty. Lügumkloster), köping i nordvästra delen af preussiska prov. Schleswig-Holstein - Löhe, Johann Konrad Wilhelm, tysk luthersk teolog och kyrkoman - Löher, Franz von, tysk arkivman och historiker - Löhman, Lars Vilhelm, skald - Löiten, härad och pastorat i Hedemarkens amt, Norge, ö om staden Hamar. - Löja, Aspius alburnus, zool. - Löjrom - Löjtnant, "ställföreträdare", krigsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Limfjorden och L. bredning. 2,400 inv. (1911). L., som
sedan 1893 har järnvägsförbindelse med Hobro och
därigenom med östjylländska längdbanan, upphöjdes
1899 till köpstad. För att underlätta seglatsen
mellan Limfjordens östra och västra del gräfdes
1856–61 Fredrik VII:s kanal l. Lögstör kanal.
E. Ebg.
Lögsögumaðr, isl. Se Lagman, sp. 873, och Lagsagoman.
Lögum kloster (ty. Lügumkloster), köping i nordvästra
delen af preussiska prov. Schleswig-Holstein,
15 km. n. ö. om Tönder. 1,446 inv. (1905). De
förnämsta näringsfången äro landthandel, jordbruk
och knyppling. 1173 grundlade cisterciensmunkar
ett kloster i L., med en ännu kvarstående
kyrka, en egendomlig korskyrka i romansk-gotisk
öfvergångsstil (från midten af 1200-talet). Af
det gamla namnet bildades ett nytt, latinskt, Locus
Dei. 1548 indrogs klostret. Före 1866 bildade
L. ett eget amt, förbundet med Tönders amt.
E. Ebg.*
Löhe, Johann Konrad Wilhelm, tysk luthersk teolog och kyrkoman, f. 1808 i Fürth, d. 1872, studerade i Erlangen och blef 1837 pastor i Neuendettelsau (Bajern), hvarest han ända till sin död utöfvade en prästerlig verksamhet, som sträckte sig vidt öfver Bajerns gränser. Där bildade han föreningar och anstalter för utsändandet af lärare åt de
tysk-lutherska församlingarna i Nord-Amerika, för främjandet af den inre missionen och för utbildandet af diakonissor samt utgaf därjämte ett
stort antal värdefulla skrifter af öfvervägande pastoral-teologiskt och liturgiskt innehåll. Mest
betecknande för hans kyrkliga åskådning äro hans Drei bücher von der kirche (1845; "Tre böcker om kyrkan",1846) samt
Aphorismen über die neutestamentlichen
ämter und ihr verhältnis zur gemeinde(1849). I hans uppfattning af kyrkan möter en egendomlig förening af donatistisk-individualistiska tankar med en i viss mån romaniserande åskådning af ämbete
och sakrament. Med förhållandena inom den bajerska landskyrkan var L. i mångt och mycket missbelåten, men skred dock ej till formlig separation. Jfr
"W. L:s leben aus seinem schriftlichen
Nachlass zusammengestellt" (3 bd, 1873-92).
P. F. (G.A-n.)
Löner, Franz von, tysk arkivman och historiker,
f. 15 okt. 1818 i Paderborn, d. l mars 1892
i München, uppsatte 1848 i sin födelsestad
"Westfälische zeitung", blef 1849 led. af preussiska
deputeradekammaren, 1853 docent i stats-och
rättsvetenskap i Göttingen och 1855 professor i
München. Han var 1865-88 bajersk riksarkivarie,
uppsatte 1876 "Archivalische zeitschrift", som han
ledde t. o. m. bd 13 (1888), och vann anseende som
en af Europas förnämsta arkivkännare. L. gjorde
vidsträckta resor (han besökte bl. a. Sverige) och
utgaf ett stort antal reseskildringar. Bland hans
öfriga arbeten må nämnas Jakobäa von Bayern (2 bd,
1862-69), Arcliiv-lehre (1899) och Kulturgeschichte
der deutschen im mittelalter (3 bd, 1891-94).
Löhman, Lars Vilhelm, skald, f. 1803 i Stockholm,
d. 1869 i Spånga prästgård, 1821 student i Uppsala,
prästvigdes 1826 och utnämndes 1838 till komminister i
Adolf Fredriks församling i Stockholm, en befattning,
som han 1849 utbytte
mot kyrkoherdebcfattningen i Spånga och
Järfälla (ärkestiftet). Han blef sedermera
kontraktsprost. Genom sina Dikter (1830) ådrog
L. sig uppmärksamhet. De äro varmhjärtade, men röja
ej någon själfständighet. Han utgaf dessutom 2 bd
Öfver-sättningar af Hofackers predikosamlingar. Dikter
och dagboksanteckningar (1872) lämna skildringar af
intresse från Almquists m. fl:s lif. -ni.*
Löiten, härad och pastorat i Hedemarkens amt,
Norge, ö. om staden Hamar. 349,05 kvkm. 5,604
inv. (1910). L. är väl uppodladt och har dessutom
vidsträckta skogar samt jämförelsevis betydlig
fabriksdrift (Aadals bruk m. fl.), stora sågverk och
kvarnar, mejeri och ett betydande brännvinsbränneri
med destilleringsverk ("L. destillation") i
Kristiania. Österdalsbanan går midt igenom bygden. I
södra delen, vid Rokosjön, finnas intressanta ruiner
af en mycket gammal, åt S:t Mikael invigd kyrka.
K. V. H.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
