- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
305-306

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lösöreköp, jur. - Lösören (fsv. lösörar) beteckning för värdeting som icke bestå i fastiget. - Löt. Se Fordon. - Löt. 1. Socken i Kalmar län, Runstens och Slättbo härad - Löt. 2. Socken i Uppsala län, Trögds härad. - Löt. 3. F. d. socken i Östergötlands län, sedan 1887 kallad Borg (se d. o.) - Löts skans - Lötzen (Loetzen), kretsstad i preussiska reg.-omr. Allenstein - Lövaas, Johan, norsk skådespelare - Löve, Den norske ("det norska lejonet"), norsk orden. Se Ordnar. - Löwe, G. och Fr. Se Löwen. - Löwe, Johann Daniel Ludwig, tysk skådespelare - Löwe, Johanna Sophie, tysk sopransångerska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

305

Losören-Löwe

af stadgandena om förfarande vid och med lösöre-köp,
eger att efter omständigheterna pröfva af-handlingens
giltighet. Vederbörande fordrings-egare har ock
rätt att affordra den, som enligt afhandlingen
är köpare, ed om dess öfverensstämmelse med
de verkliga sakförhållandena. Lösöreköp gälla
alltså icke, då de afslöjas såsom förtäckta
pantförskrifningar. Enligt såväl 1835 som 1845
års förordningar spelade lösöreköp allenast en
roll vid utmätning hos säljaren, hvaremot 1907
års lag därtill fogat en hans konkurs och frånkänt
det rättslig betydelse, så snart utmätning eller
konkurs inträffat inom 30 dagar, efter det att köpet
ingafs till myndighet för den förfarandet afslutande
inprotokolleringen. Alltjämt sakna åter bestämmelserna
om lösöreköp tillämplighet, där det sålda, fastän lös
egendom, ej kan tagas i besittning eller eljest icke
är lösöre i inskränkt mening. För hvarje fall är här
köparen i sin säkerhet mot säljarens borgenärer icke
beroende af att ha iakttagit, nvad som stadgats om
lösöreköp. Såsom exempel må nämnas byggnad å annans
mark, gröda samt hyres- och arrenderätt. Emellertid
bereder sålunda för visst slags lös egendom köpet
i och för sig fullt rättsskydd mot säljarens
utmätningssökande borgenärer och är sålunda
mera verksamt, än som händelsen är vid ej mindre
lösören i inskränkt mening än äfven fast egendom; se
Utsökningslagen § 82. Jfr H y p o t e k och Lösören.
A. W.

Lösören (fsv. lösörar, af lös, lös, rörlig,
och öre, pl. örar, penning, värde) är en redan i
våra äldsta landskapslagar brukad beteckning för
sådana värdeting, som icke bestå i fastighet. I
denna bemärkelse förekommer ordet, omväxlande med
lös egendom, ännu i det moderna lagspråket. Grunden
för ifrågavarande indelning, hvilken f. ö. har sin
motsvarighet i den romerska rättens åtskillnad mellan
res mobiles och r. immobiles, framgår af själfva
beteckningarna. Som fast egendom betraktas allt
det, som icke utan skada kan förflyttas från en ort
till annan, d. v. s. själfva marken och hvad som af
naturen eller människohand på ett beståndande sätt
därmed förenats. Det öfriga är lös egendom. – Såsom
häraf synes, har indelningen skett med afseende på
s. k. kroppsliga saker, eller ting, som med känseln
kunna uppfattas. Uttrycket "lösören" afser dock
egentligen icke sådana ting, som allenast till sin
myckenhet äro bestämda, utan endast individuella
saker och närmast husgeråd, möbler o. d. i egentlig
mening flyttbart gods. Så ha i gällande utsökningslag
lösören uttryckligen blifvit ställda i motsats
till bl. a. penningar, och i den äldre rättens
föreskrifter om den ordning, hvari utmätning må ske,
uppräknas jämte lösören icka blott jord, utan äfven
fä, korn, hö och hus. Här äro således lösören fattade
i en mera inskränkt bemärkelse än hvad som enligt
den förut angifna utgångspunkten för indelningens
uppställande egentligen synes ha bort ske. Vanligen
är dock förhållandet omvändt. Detta beror då därpå,
att termerna "fast egendom" och "lösören" användas
till att uppdela icke längre kroppsliga saker, utan
alla de rättigheter, som äro af förmögenhetsrättslig
beskaffenhet. Härvid räknas nämligen väl eganderätt
till fastighet, men endast undantagsvis ännu annan
rätt därtill såsom fast
egendom. Det stora flertalet dylika rättigheter,
t. ex. panträtt och nyttjanderätt, faller jämte
rättigheter tiil lösa saker under begreppet lös
egendom eller lösören. Hit föras dessutom alla de
rättigheter, som till sitt föremål icke ha kroppsliga
ting, såsom patenträtt, litterär eganderätt,
fordringsrätt etc. Ifrågavarande åtskillnad mellan
fast egendom och lösören har fordom spelat en stor
roll i juridiskt hänseende och gör så delvis än i
dag. Så är särskildt fallet i fråga om giftorätt,
morgongåfva, arfskifte, afhändelse, utmätning och
vinnande af sakrättsligt skydd. Se vidare Lösöreköp.
A. W.

Löt. Se Fordon.

Löt. 1. Socken i Kalmar län, Runstens och Slättbo
härad. 3,250 har. 718 inv. (1911), hvaraf 667 i
det förra och 51 i det senare häradet. L. bildar
med Alböke ett pastorat i Kalmar stift, Ölands
norra kontrakt. – 2. Socken i Uppsala län, Trögds
härad. 2,198 har. 619 inv. (1911). Annex till Hacksta,
Uppsala stift, Trögds kontrakt.
– 3. F. d. socken i Östergötlands län, sedan 1887
kallad Borg (se d. o.).

Löts skans, vid Löts hamn på Ölands östra kust,
anlades af Kagg 1643, men lämnades efter krigets slut
att förfalla.
L. W:son M.

Lötzen (Loetzen), kretsstad i preussiska
reg.-omr. Allenstein (Ost-Preussen), vid Löwentinsjön
och kanalen mellan denna sjö och Mauersee. 6,551
inv. (1905). Gymnasium. Kvarnar och sågverk,
järnindustri, spannmålshandel.
J. F. N.

Lövaas [-åsj, Johan, norsk skådespelare, f. 31
okt. 1870 i Kristiania, debuterade vid Bergens
nationalscen 1892, men har sedan 1893 verkat i
sin födelsestad,-1893-99 vid Kristiania teater
och vid Nationaltheatret efter dess upprättande
1899. L. har en djärf och robust, till ursprung och
anläggning specifikt östländsk humor. Hans styrka
ligger i den bredt realistiska framställningen af
typer ur hvardagslifvet och det småborgerliga,
hvilka han återger med gemytlig, ofta lindrigt
sentimental trovärdighet. Bland L:s bästa roller
äro bryggaren Jakobsen i "En fallit", gamle
Monsen och Bastian Monsen i "De unges förbund",
gamle tikdal i "Vildanden", Nymö i H. Aanruds
"Storken" och "Höit til hest" samt Falstaff.
K. V. II.

Love, Den norske ("det norska lejonet"), norsk
orden. Se Ordnar.

Löwe, G. och Fr. Se L Owen.

Löwe. 1. Johann Daniel L u d w i g L., tysk
skådespelare, f. 1795 i Rinteln, d. 1871 i Wien,
var den mest framstående ättlingen af en begåfvad,
talrik skådespelarsläkt. Han tillhörde Burgteatern i
Wien alltifrån 1826 (från 1838 därjämte som regissör)
samt utmärkte sig som Fiesco, Kgmont, Macbeth, Othello
o. a. tragiska roller genom djupt poetiskt grepp
på karaktären äfvensom i lustspel genom otvungenhet
och humor.

- 2. Johanna Sophie L., den föregåendes
brorsdotter, tysk sopransångerska, f. 1815 i
Olden-burg, d. 1866 i Budapest, tillegnade sig
i Wien den italienska sångmetoden och fästes
1837 vid hof operan i Ecrlin, hvarjämte hon gaf
gästspel i London, Paris och Italien. Hon glänste
i synnerhet som Norma, Donna Anna i "Don Juan" och
Adina i "Kärleksdrycken". Till följd af sitt gif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:54 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free