Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maclura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
letters of J. M." (1894; 2:a uppl. 1906),
och A. Smart, "J. M." (1905).
A. B-ck.
Macq., vid insektnamn förkortning för Pierre Justin
Marie Macquart, f. 1778, d. 1855 som föreståndare
för naturhistoriska museet i Lille, författare till
Histoire naturelie des insectes. Diptères (2 bd,
1834-35), Diptères exotiques nouveaux ou peu connus
(2 bd, med 2 suppl.-bd, 1838-48) m. m.
Macquarie [mökwå’ri]. 1. Biflod från v. till Darling
i Nya Syd-Wales, kommer från Blå bergen, grenar sig
på slätten kring Nyngan i flera armar, som ibland
försvinna i träskmarker utan att nå Darling. Den
är uppkallad efter Lachlan Macquarie (se denne). -
2. Ö. Se Macquarieöarna. 1. Wbg.
Macquarie [mökwå’ri], Lachlan, brittisk koloniguvernör,
f. omkr. 1760, d. 1824 i London, tillhörde en
skotsk familj, blef 1777 fänrik, 1807 öfverste och
sändes 1809 med sitt regemente till Nya Syd-Wales
för att aflösa den s. k. Nya-Syd-Wales-kåren
(se Nya Syd-Wales, historia), som nyligen gjort
revolt och afsatt guvernör Bligh. M. öfvertog
vid sin framkomst i dec. s. å. guvernörskapet,
som han behöll till 1821. Han lyckades göra sig
ganska populär och verkade i allmänhet klarsynt
för koloniens utveckling. Särskildt främjade han
geografiska upptäcktsfärder och utvidgningen af det
för jordbruk och boskapsskötsel upplåtna området,
men frigjorde sig föga från den äldre uppfattningen
af kolonien som väsentligen deportationsort. Hans
kända fåfänga gjorde, att en mängd gator, floder,
hamnar, städer, öar o. s. v. uppkallades efter honom,
så t. ex. floderna Lachlan och Macquarie samt öarna
Macquarie s. v. om Nya Zeeland. Jfr Jenks, "History
of the austral-asian colonies" (3:e uppl. 1911).
V. S-g.
Macquarieöarna [mökwå’ri-], en af 5 öar bestående
ögrupp i Stora oceanen, omkr. 1,100 km. s. v. om Nya
Zeeland, under 54° 49’ s. br. och 159° 50’ ö. lgd från
Greenw. Hufvudö är Macquarie, 440 kvkm. med 400-500
m. höga berg, som äro gräsbevuxna och ha några träd
eller buskar på skyddade ställen. Öarna äro obebodda,
men besökas ofta af säljägare. De upptäcktes 1811
och räknas sedan 1890 till Tasmanien. J. F. N.
Macquart [makar], P. J. M. Se Macq.
Macra, liten flod i norra Italien, mellan Ligurien
och Toscana, faller ut i Liguriska hafvet. Den
betraktades i forntiden som det egentliga Italiens
nordgräns i v., liksom Rubico i ö.
Macready [mökri’di], William Charles, engelsk
skådespelare, f. 1793 i London, d. 1873 i Cheltenham,
debuterade 1810 i Birmingham som Romeo och
tjänstgjorde i 4 år som regissör och affärsbiträde
hos sin far, som var teateragent och direktör för
en landsortstrupp. M. spelade 1814-15 i Skottland
och på Irland samt anställdes 1816 i London vid
Covent-garden-teatern. I början af 1820-talet
öfvergick han till Drury-lane-teatern. Efter
Keans och Youngs afgång var M. den engelska
skådebanans förnämsta förmåga. Han innehade 1837-39
Covent-garden-teatern och 1841-43 Drury-lane-teatern
samt gjorde då själfuppoffrande försök att lyfta det
inhemska teaterväsendet ur dess iråkade förfall. På
gästresor till Paris (1828) samt i Nord-Amerika (1826,
1843-44 och 1849)
vann han stor framgång. Då han 1849 en gång uppträdde
i Astor Opera house i New York, riktades mot honom ett
pöbelupplopp, tillställdt af skådespelaren E. Forrests
beundrare, hvarvid M, med nöd undkom och tillkallad
militär sköt ihjäl 17 personer. M. uppträdde därefter
på Haymarket-teatern i London, lämnade för sjuklighet
scenen 1851 och egnade återstoden af sin lefnad åt
filantropiska sträfvanden för folkets upplysning. Inom
sin konst intog M. en plats näst efter Kean och
Kemble. Han egde ej snillets ursprunglighet, och hans
framställningsmedel voro, med undantag af stämman,
mindre fördelaktiga, men hans spel bar städse
prägeln af stor intelligens och fint konstnärlig
utarbetning. Hans bästa roller voro Rikard III, Lear
samt hufvudrollerna i Knowles’ historiska dramer och
i Bulwers "Richelieu". M:s Reminiscences utgåfvos i
2 bd 1875. Biogr, af Archer (1890) och Price (1895).
E. F-t.
Macrianus, romersk kejsare under den stora oredans
tid (de trettio tyrannernas), öfvervanns och dödades
(troligen) år 261 e. Kr. R. Tdh.
Macrinus, romersk kejsare, f. i Mauretanien, egnade
sig i början åt civila värf, men blef senare prefekt
(befälhafvare) vid pretorianska gardet under kejsar
Caracalla (211-217). En spådom, att M. skulle få
kejsarvärdigheten, föranledde honom, till en del
för egen säkerhets skull, att röja Caracalla ur
vägen. Därefter blef han kejsare - den förste kejsaren
af riddarståndet. Han slöt med uppoffringar fred med
parter och dacer. Sedan vidtog han vissa reformer, men
missnöje uppkom på flera håll, i synnerhet inom hären,
som M. behandlade med en viss stränghet. Kejsarinnan
Julias systerdotters son, Bassianus, kunde snart
samla omkring sig ett parti. Och i striden mot
honom uppoffrade den personligen föga tappre och
alltid vankelmodige M. redan vunna fördelar genom en
brådstörtad flykt, hvarefter han upphanns och jämte
sin unge son, Diadumenianus, som blifvit utnämnd
till medregent, dödades af fienderna (juni 218).
R. Tdh.
Macrobius, Ambrosius Theodosius, latinsk författare
och lärd samlare, f. omkr. 400 e. Kr. Vi ega af honom
en kommentar till den genom just samma kommentar åt
eftervärlden bevarade afdelningen "Somnium Scipionis"
(Scipios dröm) i 6:e boken af Ciceros skrift
"De re pu-blica", äfvensom större delen af hans
Saturnalia (Convivia) i 7 böcker, en efter Gellius’
föredöme gjord samling i samtalsform af historiska,
antikvariska och framför allt mytologiska notiser och
citat. Innehållet har historiskt värde, helst många
uppgifter endast genom M. blifvit bevarade åt
 |
| Fornromerskt guldmynt med Macrinus’ bild. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
