Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnússon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Magsjukdomar
516
å magsäcken. Vid djurets utfodring föll födan
ut genom fisteln å matstrupen, under det att
magsaft började flöda ut genom magfisteln. Efter
dubbelsidig afskärning af nervus vagus uteblef
magsaft-afsöndringen vid dylik utfodring. Pavlov
visade vidare, att vissa ämnen, särskildt
de s. k. extrak-tivämnena i köttet, utlösa
magsaftsekretion genom inverkan direkt på
magslemhinnan. Denna sekretion börjar emellertid,
först sedan födan legat en tid i magsäcken. Fettet
i födan utöfvar en hämmande inverkan på
magsaftafsöndringen. Denna verkan utlöses emellertid
ej från magslemhinnan, utan först efter det fettet
inkommit i tolffingertar-men. - Yid det nyssnämnda
experimentet kunde Pavlov erhålla ren magsaft. Under
vanliga förhållanden blandas magsaften med den
nedsväljda spotten och födan. Emellertid sker icke,
såsom man förr antagit, en fullständig omblandning
af innehållet i magsäcken. Den fasta födan blir
liggande som en klump omsluten af magväggen, och
endast det lager, som ligger intill magslemhinnan,
utsattes för magsaftens inverkan. - För undersökning
af magsaften hos en människa låter man personen
i fråga förtära en s. k. prof måltid. Efter viss
tids förlopp upphämtas maginnehållet med en slang,
som personen får svälja. Innehållet filtreras,
och man undersöker filtratets syregrad och dess
förmåga att digerera ägghvita. Filtratet från
maginnehållet skiljer sig väsentligt från den rena
magsaften. Saltsyran har till en del neutraliserats
genom spottens alkali. Vidare bindes densamma, såsom
S j ö q vist visat (1894), till ägghvitekrop-parna
i maginnehållet. Yid sjukliga förändringar af
magslemhinnan kan saltsyran h. o. h. saknas. - Man
uppskattar mängden magsaft, som en frisk människa
afsöndrar per dygn, till l,5 1. med 7 gr. klor som
saltsyra. J-
E. J-n.
Magsjukdomar i egentlig mening äro endast
de sjukdomar, som beröra själfva magsäcken
1. ventri-keln (se Mage). Sjukdomssymtom från och
utbildade sjukdomar i denna kunna förekomma af flera
olika slag och anledningar. Man måste härvid skilja
mellan sekundära sjukliga rubbningar i ventrikeln,
beroende af och åtföljande andra sjukdomstillstånd
i kroppen, och sådana sjukdomar, som primärt,
d. v. s. i första hand, ha sitt säte i själfva
magsäcken. Som exempel på det förra slaget kunna
anföras den aptitlöshet, som åtföljer en del akuta
och kroniska infektionssjukdomar, magsymtomen vid en
del kroniska sjukdomar, som medföra s. k. kakexi,
d. v. s. allmän nedsättning af kroppens normala
funktioner, såsom ägghvitesjukdomar, höggradiga
former af blodbrist, anemi samt sjukliga rubbningar
från magsäcken vid åtskilliga nervsjukdomar,
speciellt af neurastenisk art (nervsvaghet). Yid
en del af dessa sjukdomar inträda förändringar i
magsaftens (se d. o.) sammansättning så att de vid
dess digestionsarbete verksamma beståndsdelarna,
fermenten och saltsyran, minskas i mängd,
och magsaften därigenom blir svagare. Det kan
t. o. m. gå så långt, att alls icke någon magsaft
längre afsöndras, ett tillstånd, kalladt achylia
gastrica, hvarvid hela digestionsar betet måste
öf-vertagas af tarmen. Denna förekommer som ett
ytterst vanligt symtom vid höggradiga anemier och
vid s. k. magneuroser eller neurasteniska tillstånd
hos ventrikeJn. Dessa magneuroser spela öfver huf-
vud taget en mycket stor roll bland
magsjukdomarna. Motsatserna till brist på magsaft,
s. k. öfverproduktion af saltsyra i magsaften
(hyperaci-ditet) eller öfver hufvud taget af
magslemhinne-sekret (hy p er sekretion), äro ock
nervösa fenomen från magslemhinnan och kunna äfven
framkalla sjukliga rubbningar med en ganska växlande
symtoinatologi. Utom dessa s. k. sekretionsneuroser,
d. v. s. sjukliga, af nervsystemet föranledda
förändringar i magsaftens sammansättning, finna:
från ventrikeln flera andra nervösa fenomen,
t. ex. förändringar i afseende på dess motilitet
1. peri-staltiska rörelseförmåga. Detta kan yttra
sig som kramp med smärtor vid magsäckens ingångsport
(kardia), s. k. kardialgi, eller utgångsmynning
(pylorus), såsom nervösa uppstötningar af luft
eller föda (kräkningar) o. d., eller ock som en
af muskelslapphet eller svaghet i ventrikelväggen
orsakad brist på förmåga af normal tömning. Härigenom
stannar maginnehållet för länge i magsäcken. Detta
tillstånd åtföljes af en slapp förstoring af
densamma, s. k. magatoni. Äfvenså kan en viss grad
af slapphet (inkontinens) i utförsportens slutmuskel
förefinnas. Härvid tömmes återigen magsäckens innehåll
ovanligt hastigt ut i tarmen. Flera af dessa tillstånd
äro förenade med vissa för den sjuke oroande symtom,
smärtor, spänningar i maggropen, kräkningar, oförmåga
att fördra vissa födoämnen, och kunna leda till
sjukdomsbilder, som för läkaren erbjuda diagnostiska
svårigheter och hvilka både hos den sjuke själf och
hos hans omgifning kunna framkalla misstanken om,
att ett allvarligt organiskt maglidande föreligger. I
dessa tillstånd finna kvacksalfvare ett rikt tillfälle
till lyckade "kurer".
Bland sjukdomar, som primärt ha sitt säte i
själfva magsäcken och framkallas af akuta eller
kroniska förändringar där, äro de vanligaste
de s. k. magkatarrerna (gastritis). Den akuta
magkatarren, som framkallas af dietfel eller ock
uppträder sekundärt vid diverse infektionssjukdomar,
är utmärkt därigenom, att själfva magslemhinnan blir
mer eller mindre akut inflammerad, rodnad, svullen och
slemafsöndrande. Den yttrar sig genom aptitlöshet,
äckel och kräkningar af föda och slem, sveda och
ömhet i maggropen, dålig smak i munnen, hufvudvärk och
allmänt illamående. Stundom finnes äfven feber. I det
stora flertalet fall blir äfven tunntarmen angripen,
och det utbildar sig då en s. k. gastroenterit,
som utom ofvannämnda symtom ger sig till känna äfven
genom diarré. Magsaften är vid den akuta magkatarren
svagare, med nedsättning af saltsyrehalten och ökad
mjölk- och fettsyrejäsning. Den akuta magkatarren
går vanligen lätt till hälsa genom svält och
därefter en lätt diet, renspolning af magsäcken med
alkaliska, slemlösande mineralvatten (vichy etc.),
event. medikamentösa ämnen för lindrande af plågorna,
kräkningsrörelserna etc. S u p-purativ 1. flegmonös
gastrit (gastritis phlegmonosa 1. purulenta) är
en ytterst häftig akut magsäcksinflammation med
varbildning i magsäckens väggar, beroende merendels
på allmän var-blodförgiftning, septikopyemi, eller
andra svåra infektionssjukdomar. Under stark feber,
smärta i maggropen, yrsel och vanmakt inträder döden
inom några dagar. Den af starka gifter, såsom koncen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
