Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makkabéer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till 6,422 mill. st. och 711,750 kr. 1909 fiskades
14,931 mill. st. "kustmakrill" till ett värde
i första hand af 1,394 mill. kr. och 25,709 tnr
Nordsjömakrill, som saltades och betingade 1,028
mill. kr., tills. 2,422 mill. kr. 1910 saltades 45,418
tnr, värda 1,171 mill. kr., hvaraf 45,092 tnr fläkt
för den amerikanska marknaden. S. å. deltogo 355
norska fartyg med ett sammanlagdt tontal af 12,709
och 2,415 mans besättning i det norska makrillfisket
på Nordsjön.
Det svenska makrillfisket utöfvas i hufvudsak på samma
sätt som det norska och står nu, hvad Nordsjöfisket
beträffar, ungefär på samma höjd som detta. Från
början fångade våra västkustfiskare makrillen med dörj
och vadar. Redan 1840 utfäste emellertid regeringen
premier för makrillfiske med drifgarn, men först på
1860-talet började detta komma i gång. Eftersommars-
och höstmakrillfisket med dörj på Nordsjön har tagit
ett mycket stort uppsving. Från en ringa början i
midten af 1880-talet hade detta fiske 10 år därefter
nått en årsafkastning i brutto af omkr. 100,000
kr. 1910 deltogo däri 2,495 fiskare från Bohuslän med
290 fartyg, hvaraf 274 större kuttrar af engelsk typ
och 14 större motorbåtar. En del af dessa fartyg går
ut på makrillfiske redan i juni, andra först i slutet
af juli eller början af aug., och hålla på härmed till
i början af okt., under tiden utförande en eller 2,
t. o. m. 4 fiskeresor. Fångsten utgjorde 1910 55,748
tnr, nästan uteslutande saltade för utförsel till
Amerika. Prisen voro detta år låga, men utbytet blef
ändock 1,386 mill. kr.; 1911 inbragte omkr. 39,000
tnr saltad svensk Nordsjömakrill i rundt tal 1,6
mill. kr. Då vid detsamma redskapen (dörjarna) äro
billiga, blir förtjänsten god. Med drifgarn fiskades
1910 i Skagerak och Kattegatt under senare delen af
maj samt t. o. m. början af juli af 1,192 fiskare från
Bohuslän med 229 däcksbåtar och 22,440 garn makrill
för 373,600 kr., hvarjämte på detta sätt från Halland
fångades för 12,000 och från Malmöhus län för 1,100
kr. i Kattegatt. När drifgarnsfisket slutar, börja
de fleste bohuslänske fiskare, som hållit på därmed,
makrillfiske med dörj ungefär i samma farvatten och
från samma båtar. Men äfven ett ganska stort antal
fiskare idkar detta senare fiske från smärre öppna
båtar, blott 1 eller 2 man i hvarje båt. Makrillfisket
med dörj i Skagerak och Kattegatt, som pågår till
midten af aug., från vissa fiskelägen till midten
eller slutet af sept., lämnade 1910 ett utbyte af
172,215 kr. Makrillfiske med vadar i skärgården är nu
obetydligt inom Bohuslän, det gaf s. å. ett utbyte af
blott 9.840 kr. mot 242,672 kr. så långt tillbaka som
1874. Detta fiske pågår under tiden juni–sept. I sin
helhet gaf sålunda det bohuslänska makrillfisket 1910
en bruttoafkastning af 1,941 mill. kr., mot exempelvis
267,556 kr. 1887. Ända nere i Öresund erhålles under
sensommar och höst makrill i bottengarn samt i sätt-
eller drifgarn, dock knappast annat än tillfälligtvis;
från Malmöhus län fiskades sålunda i Öresund 1910
blott 745 kg. makrill till ett värde af 375 kr.
Danmarks makrillfiske är obetydligt i jämförelse
med Sveriges och Norges; i det hela fiskades 1910
af danska fiskare 82,344 tjog makrill till ett
bruttovärde af 169,463 kr., hvaraf 29,330 tjog
i Nordsjön, 9,700 i Skagerak, 35,704 i Kattegatt,
7,265 i Belten och något ö. om dem samt 345 i Öresund.
I handeln går makrillen ej blott som färsk och
saltad, utan äfven som rökt och inlagd till konserver
antingen blott och bart inkokt eller, hufvudsakligast
i Frankrike och Förenta staterna, inkokt i såser
eller olja i hermetiskt tillslutna smärre bleckkärl
(canned). Från Bohuslän har sedan flera årtionden
tillbaka rökt makrill skuren i tunna skifvor och
inlagd i olja förts i handeln, och flera andra
makrillkonserver tillverkas där, särskildt i Göteborg.
F. T-m.
Makrillgäddan (Mackril-), Scombresox saurus Wahlb.,
zool., en till näbbgäddornas familj (Scombresocidæ)
hörande fiskart, som ganska mycket liknar näbbgäddan,
men skiljer sig från denna bl. a. genom en rad
bifenor ofvan och nedtill emellan ryggfenan och
stjärtfenan samt emellan denna och analfenan,
hvilka fenor saknas hos näbbgäddan. Makrillgäddan
är en äkta hafsfisk, utbredd öfver hela Atlanten
och Stilla hafvet. Vid Englands kuster är den icke
sällsynt samt uppträder stimvis äfven understundom
vid Belgiens kuster. Till Skandinaviens kuster
förirrar den sig blott tillfälligtvis; några
exemplar äro tagna vid svenska västkusten. Den
blir ända till 1/2 m. lång. Makrillgäddan,
som ej är föremål för fiske, lefver stimvis
nära hafsytan. Födan utgöres af lägre hafsdjur.
B- L-*
Makrillsläktet (Mackril-), Scomber L., zool.,
skiljer sig från de öfriga makrillfiskarna genom
mycket små fjäll, två, långt skilda ryggfenor samt
fem till sex bifenor bakom andra ryggfenan och
analfenan. Två nästan parallella hudfållar finnas
på ömse sidor om stjärtfenan. Arter af detta släkte
förekomma i nästan alla tempererade och varma haf,
utom i Atlanten vid Syd-Amerikas tempererade delar,
där man hittills ej funnit dem. Flera arter äro kända,
af hvilka den viktigaste är
 |
| Vanliga makrillen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
