- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
637-638

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malice ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

637

Mailing

638

kampen var som hetast, väckte allmänt deltagande. Jfr
Pfiilf, "Hermann von M." (2:a uppl. 1901).
(V. S-g.)

Mailing, Ingrid Matilda, svensk författarinna,
dotter till en dansk godsegare K r u s e, f. 20
jan. 1864 på Oskarsfarm, Skåne, och gift 1890 med
grosshandlaren Peter Mailing i Köpenhamn, aflade
studentexamen i Stockholm 1883, debuterade 1885 med
en roman, Berta Funke, följd 1888 af romanen Alice
Brandt, båda utg. under pseudonymen Stella Kleve
och uppmärksammade mera på grund af sina sensuellt
färgade skildringar af unga kvinnor än för litterära
förtjänsters skull. Efter lång tystnad återupptog hon
sitt författarskap med En roman om Förste konsuln
(1894; 3:e uppl. 1904; da. öfv. 1895), som gjorde
stor lycka tack vare sin skickliga behandling
af det memoarmässiga materialet. Fru guvernören
af Paris (1895; 2:a uppl. 1898, da. öfv. 1895),
Eremitageidyllen (1896), Skyttes på Munkeboda
(1897, 3:e uppl. 1904), skådespelet Fru Leonora
(s. å.), Doiia Ysabel (1898), Damerna på Markby
(1901), Daggryning (1902), Nina (1903), Lilla Marica
och hennes man (1904), Lady Elizabeth Percy (1905;
2:a uppl. 1906), Hennes hjälte (1906), Maria Stuart
(1907), Ninas bröllopsresa (1908), Karl Skytles hustru
(1909), Systrarna på Ribershus (1910) och Det hvita
huset och den röda stugan (1911) vittna om frodig,
ehuru föga originell berättande fantasi och en
mycket ledigt flytande framställning. Framför allt
de historiska romanerna ha funnit en stor läsekrets.

Mailing. 1. Ove M., dansk statsman, författare, f. 16
dec. 1746, d. 17 nov. 1829, tog teol. examen 1766,
men egnade sig sedermera åt studiet af historia och
litteratur. 1776 skref M. det första helt danska
sångspelet Bel-sor i hytten, men hans litterära
verksamhet blef eljest ringa. På Guldbergs uppmaning
utgaf han emellertid Store ocj gode liand-linger af
danske, norske og holstenere (1777; 7:e uppl. 1885;
öfv. till ty., eng. och fr.), som genom godt språk
och varmt fosterländsk tankegång vann stor spridning
och länge begagnades som läsebok i skolorna. Tack
vare Guldberg blef M. 1777 kammarsekreterare i
generaltullkammaren, visade stor duglighet och steg
hastigt från det ena ämbetet till det andra. 1797
blef han deputerad i generaltullkammaren och var
1804-09 dess förste deputerade samt 1805 led. af
direktionen för universitetet och de lärda skolorna,
hvars ledande medlem han var från 1810 till sin
död. 1813-18 var han riksbankens direktör och sedan
1823 _chef för det stora k. biblioteket. L. var
bl. a. 1<87 led. af den stora finanskommittén, som
förberedde en rad betydelsefulla lagar, hvaribland den
ingripande tullagen 1797, och efter omorganiseringen
af Köpenhamns fattigvård 1799 var han dess förste
direktör (till 1815). Han hade

väsentlig del i grundläggningen af Kristiania
universitet 1811 och återupprättandet af Sorö
akademi 1822. M. blef 1812 geheimekonferensråd och
1824 statsminister.

2. Peder M., den föregåendes son, dansk arkitekt,
f. 22 dec. 1781, d. 3 maj 1865, var elev af
K. F. Hansen och af konstakademien, hvars mindre
guldmedalj han vann 1801. Efter P. Meyns död (1808)
blef M. t. f. samt 1809 ord. stadsarkitekt. 1810-15
vistades han utomlands. Efter hemkomsten blef
han agré och 1818 led. af konstakademien. M:s
namn är fäst i synnerhet vid byggnaderna
Köpenhamns universitet (1835), i en ganska
egendomlig stil, som icke saknar storslagenhet,
och Sorö akademi (1828), i enkel italiensk stil.
1. K Ebg. 2. Ph. AV.*

Mailing, Peter T i d e m a n d, norsk boktryckare
och bokhandlare, f. 24 nov. 1807 i Drammen,
d. 19 apr. 1878 i Kristiania, blef utlärd som
boktryckare i Amsterdam och erhöll 1829 burskap som
boktryckare i Kristiania, där han 1838 etablerade
eget tryckeri och 1839 förlagsbokhandel. Denna
verksamhet fick efter hand ett mycket betydande
omfång, och det af honom upprättade boktryckeriet,
som 1875 öfvergick till ett bolag med H. Aschehoug
& G:o som hufvuddelegare, men som fortfarande
(1912) bär M:s namn, var och är alltjämt Norges
största. M. var banbrytare i sitt fack. Förlaget och
en 1873 etablerad sortimentsbokhandel med allt slags
undervisningsmateriel som specialitet öfvergingo
vid M:s död till hans kompanjon G. Kr. J. Parmann
(f. 1838) och upphörde 1899. M. var en följd
af år ordf. i Kristiania bok-tryckarförening.
K. A7. U.

Mailing, danska musiker. 1. Jörgen Henri k M.,
f. 1836 i Köpenhamn, d. där 1905, var organist i
Svendborg 1869-72 och vistades senare i Köpenhamn,
Petersburg, Stockholm, Norrköping m. fl. svenska
städer, Wien, München och Zürich, öfverallt ifrande
för den Chevéska metodens (se d. o.) införande
i sångundervisningen. Han komponerade sånger,
pianostycken, operorna Frithiof, Lisinka och Kiiwala
m. m. - 2. Otto Valdemar M., den föregåendes broder,
f. l juni 1848 i Köpenhamn, blef student där 1866,
utbildade sig 1869-71 vid musikkonservatoriet i
komposition för Gade och Hartmann, i orgelspel
för G. Matthison-Hansen. M. var 1875-84 dirigent
för Studentersangforeningen i Köpenhamn och
dirigerade 1874-93 den af honom m. fl. stiftade
Kon-certforeningen (se K o n s e r t f ö r e n i n
g e n, sp. 803). Han blef dessutom 1878 organist
i Petri kirke, 1891 i Helligaandskirken och 1900
i Yor Frue kirke samt 1885 lärare i musikteori vid
kon-servatoriet. M. fick professors titel 1889. Han
har, närmast påverkad af J. P. E. Hartmann, idkat
en ansenlig tonsättarverksamhet, som omfattar alla
arter utom den dramatiska samt bäres af fantasi och
solid teknik. Här må nämnas körverken Troubadouren,
Den gyldne legende, Det hellige land och Absalon,
flera festkantater, solosånger med orkester (Kvindens
skabelse, Reveille m. fl.), manskvartetter (3
samlingar), många häften solosånger med piano, andliga
sånger och psalmer, en symfoni, 2 orkestersviter,
en stråkoktett, en stråkkvartett, en pianokvintett,
en pianotrio, en pianokonsert, 2 fantasier för violin,
flera häften

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free