Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 993-994 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marjaniemi ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försämring. Till en början sjönk penningmarken till
2/3, sedermera till hälften af den fina markens
värde. Med tiden föll penningmarkens värde så,
att på 1 lödig mark fint gingo: i slutet af
1200-talet 3-4 mark penningar, under 1300-talets förra



Fig.1. Halfmark i silfver, 1536.

hälft 5 och under dess senare hälft 6 ända till
8 mark; 1414 gingo på l lödig mark fint 8 mark
penningar, 1425 8 1/2 mark, under Kristofer af
Bajern 8 1/2-9, under Karl Knutsson 8-8 1/2 à 9,
under Kristian I 8 l/2, 1479 11, 1514 16 mark,
1527 24 mark, 1540 35 mark, 1624 52 mark o. s. v. -
Genom jämförelse af arbetslöner, prisen på kreatur,
spannmål o. s. v. under 1300-talet och i nutiden
har det utrönts, att silfrets värde var minst tio
gånger högre då, än hvad det skulle representera
i det nuv. myntet. En mark "rent" silfver (af 95
proc. finhet) är nu värd omkr. 13 kr., men utmyntas
till omkr. 35 kr. Under 1300-talet hade marken samma
värde, som 300-350 kr. i våra dagar representera; 1350
motsvarade alltså «n mark penningar 1/6 däraf eller
inemot 60 kr. Först 1536 slogos i Sverige mynt med
namnet mark (äfven "halfmarker"; fig. 1). Dessförinnan
var marken endast ett sätt att räkna, och de största
slagna mynten voro ören. Från 1536 var marken
Sveriges myntenhet, tills den 1766 i denna egenskap
undanträngdes af riksdalern, hvilket mynt dock
funnits alltsedan 1534. 1560 gingo 4 mark på 1 daler,
och denna indelning bibehölls i räknesättet, ehuru
af det präglade myntet allt fler och fler mark gingo
på dalern (jfr Daler). Silfvermynt på 4, 2 och 1
mark präglades allmännast, men äfven högre valörer
förekommo, ända upp till de
16-markstycken i guld (fig. 3) och 20-markstycken
i silfver, hvilka Karl IX och Gustaf II Adolf
läto slå. Om klippingsmarker se Klipping,
sp. 300-301. 1536-40 var markmyntet 10-lödigt, efter
1540 8-lödigt. Under 1600-talet var markmyntet



Fig. 3. Sexton mark i guld, 1600.

12-lödigt till 1664, då dess lödighet
fastställdes till 11 1/9.

Under 1600-talet började man i Sverige nyttja
benämningen mark omväxlande med skålpund för att
beteckna lispundets närmaste underafdelning (= 425,08
gr.). Mark var äfven en järn- och kopparvikt. I
förordningarna af 1625, 1665, 1733 och 1739 om mått
och vikt stadgades till järn- och kopparforslingens
förmån en sådan öfvervikt, att l Lsp. 1. 20 marker
metall- och järnvikt skulle göra 16 skålpund (?)
viktualievikt och l Sk? 1. 400 marker metallvikt
motsvara 320 <ft viktualievikt. Enligt sistnämnda
års förordning var

lod

holländska (troyska)ass

= 4384

Tre mark i silfver, 1590.

Tryckt den 12/v 12

l mark (-£.) stapelstadsvikt = 25,6 = 70782/5 »
» uppstadsvikt = 26,88 = 74502/i25

» > bergslagsvikt = 28, w =
782179/r:5

» » myntvikt =16

l skålpund (ft) viktualievikt = 32

Att 16 lod myntvikt innehåller färre ass än 16
lod viktualievikt beror därpå, att Stiernhielm
(såsom generaldirektör öfver mått och vikt) höjde
viktua-lieskålpundet med något öfver l kvintin.

Om troy-marken, Hollands forna guld- och silfvervikt,
se Troy-vikt. - Som guld-, silfver- och
myntvikt nyttjades i Frankrike marc (= 8 onces),
i Italien, Spanien och Portugal marco ( = 8 oncias,
resp. onzas, onças). - I Norge var viktenheten mark
som guld- och silfvervikt 233,99 gr., som handelsvikt
249 gr., i Danmark som myntvikt något öfver 233,85
gr., som guld- och silfvervikt 233,29, som handelsvikt
250 gr. Det norska myntet mark var = 1/5 speciedaler
l. 24 skilling = 80 öre, det danska markmyntet = 1/6
rigsdaler = 16 skilling = 33 1/3 öre. - I Finland utgör
mark (fi. markka: fig. 4) myntenheten, motsvarande
l franc (72 öre) samt underafdelad i 100 penni
(fi. penniä). Se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>