Print (PDF) - On this page / på denna sida - Marskalken af Sachsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083 Marsrevolutionen-Marstrand 1084 1864, förnyades uppträdena, som då hufvudsakligen togo form af handgripligheter mot polisen. J. H.* Marsrevolutionen i Tyskland. Se M a r s-upproren. Marssen (Martszen 1. Mårtens), Jan, de J ön ge (d. y.), holländsk bataljmålare, liksom Abraham Hoef m. fl. efterföljare till Esaias rån de Veide. Hans lefnadsdata äro obekanta, men årtalen på hans bevarade målningar utvisa, att han var verksam omkr. 1629-omkr. 1645. Förutsatt att en gammal uppgift, att han ibland målade bakgrunden (slagfält) i M. Mierevelds porträtt, är sann, var han väl åtminstone någon tid bosatt i Delft. Möjligen var han ögonvittne till Trettioåriga kriget, från hvilket han flera gånger hämtat sina motiv. Hans taflor äro ganska sällsynta. I Amsterdams riksmuseum finnes ett Rytterianfall (dat. 1629), i Rotterdams en Kavalleristrid mellan spanjorer och holländare (dat. 1630), i Schwerins Strid mellan rytteri och fotfolk (1632), i Braunschweigs Gustaf II Adolf vid Liitzen (1636) och i grefve Czernins samling i Wien Ryttarstrid (1644). I Sverige äro hans arbeten icke så få. Så ses t. ex. i konungens samling (Stockholms slott) 2 st. 1633 och 1644 utförda motstycken, framställande Gustaf II Adolf i olika episoder under Trettioåriga kriget (på den ena f ramställes monarken till fots, omhvärfd af fiender, på den andra störtar han sig på sin svarta hingst in i stridsvimlet), i G. Lettströms samling i Stockholm en Ryttarstrid (1641) och i Harailtonska samlingen på Hedensberg ännu en Ryttarstrid (1643). O. G-g. Marstal, dansk handelsplats på sydöstra kusten af MTÖ. God och rymlig hamn. 2,578 inv. (1911), hvartill komma 2,700 i den angränsande socknen med samma namn. M., som 1861 blef handelsplats, var förr blott ett fiskeläge och nådde först i början af 1700-talet någon förkofran. Navigationsskola och skeppsvarf. Hufvudnäringen är sjöfart, särskildt fraktfart. 1909 utgjorde handelsflottan 278 fartyg om 28,800 tons dräktighet, hvaraf 3 ångfartyg om 1,858 ton. Näst Köpenhamn och Esbjerg med Fanö har M. den största handelsflottan i Danmark. E- Ebg. Marstall (af fnhty. marah, häst), ty., hofstall. Marston [mä'stn]. 1. John M., engelsk dramatiker och satirdiktare, yngre samtida till Shakspere, f. antagl. 1576, d. 25 juni 1634. Med uppsluppet gyckel och på ett språk af ohöljd grofhet angrep han tidehvarfvets laster och narraktigheter. Han utgaf 1598 den framstående satiren Scourge of villainie samt Pygmalion's image, en parodi på Shaksperes "Venus and Adonis". Mellan 1602 och 1607, då han öfvergaf teatern och slog sig på teologien (1610 erhöll han ett prästgäll i Hampshire), skref han 7 teaterstycken, som äro klent uppbyggda, men förråda en stark originalitet. Bland dem märkas Antonio and Mellida, The malcontent, The Dutch courtezan, What you will, The insatiate countess och Parasitaster. M. inför i sina dramer alltid någon person, som fäller stickord öfver de andres utsväfvande lif och okunnighet. Hans angrepp mot Ben Jonson besvarades af denne i "Poetaster" och blef början till en långvarig polemik med honom (se Jonson, sp. 96); dock kom sedermera en försoning till stånd, och M. prisade i en dikt Jonsons "Sejanus". M:s arbeten äro ut- gifna af Halliwell (3 bd, 1856) och Bullen (3 bd, 1887). - 2. W est l an d M., engelsk dramatiker, f. 1819 i Boston, grefsk. Lincoln, d. 5 jan. 1890 i London, författade bl. a. sorgespelen The-patrician's daughter (1841), Strathmore (1849), Philip of France (1850) och Ann Blake (1852), dramerna The heart and the world (1847) och Life for Hj e (1868), lustspelen Borough politics och The favourite of fortune (1866), förutom lyrik (Death ride ät Balaclava) och noveller, t. ex. A lady in her own right (1860). M. sträfvade att skapa en nationell dramatisk stil, i hvilken klassiskt och romantiskt skulle mötas. Hans Dramatic and poetical works utgåfvos i 2 bd_1876. l o. 2. (E. B-n.) Marston moor [mä'stn möV|, slätt i engelska grefsk. York (West riding), omkr. 11 km. v. om staden York. Där utkämpades under inbördeskriget i England den ryktbara strid, i hvilken prins Rupert och hertigen af Newcastle, som anförde de kungliga trupperna, blefvo slagna af parlaments-hären under Thomas Fairfax och Cromwell, 2 juli 1644. (J. F. N.) Marstrand, stapelstad och badort i Göteborgs och Bohus län på östra sluttningen af en klippö. Marstrandsön, som sköljes af Kattegatt, samt omkr. 8 km. från fastlandet och 6 km. nästan syd från ön Tjörn. Utom Marstrandsön, å hvilken stadsplanen upptar omkr. 14 har, innefattar stadens område den af ett smalt sund från själfva staden skilda Koön (se d. o.) jämte några mindre holmar och skär samt utgör 733 har. 1905 var de bebyggda tomternas antal 236, och taxeringsvärdet uppgick 1911 till 3,375,300 kr., hvaraf 40,000 kr. å jordbruksfastighet och 348,000 kr. å bevillningsfria fastigheter. Hemmantalet är l mtl. Folkmängden utgjorde vid 1911 års slut 1,878 pers. och hade på de sista 25 åren ökats med 40 proc. Staden har vackert läge och är ganska väl bebyggd, i synnerhet i den norra delen, där Badhusaktiebolaget mest verkat såväl med sina byggnader som med parkanläggningar. Ai offentliga byggnader är endast att nämna kyrkan. Den uppfördes under 1300-talet och anses för den vackraste medeltidskyrkan i Bohus län, ehuru den genomgått åtskilliga förändringar. Ett dominerande drag i M:s fysionomi intar Karlstens fästning (se fig. 4 och Karlsten med fig.). Handel, sjöfart och fiske, som i förra tider lyft staden till det största ekonomiska välstånd, äro nu jämförelsevis obetydliga, om ock sillfisket vissa år är ganska rikligt (exporten därifrån af sill var 1909 8,4 och 1910 nära 5 mill. kg. och af ål 26-28 tusen kg.). Stadens hamn, belägen emellan Marstrandsön, Koön och Klöfveron, är mycket god. Ångfartygsförbindelse finnes med såväl Göteborg som västkusten uppför till Kristiania. Handelsflottan bestod 1910 af 5 seglande fartyg, om 546 ton, och 10 ångfartyg, om 1,520 ton och 2,110 hkr (oberäknadt fiskefarkoster). Sum- Fig. 1. Marstrands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
