- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1083-1084

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marskalken af Sachsen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1083

Marsrevolutionen-Marstrand

1084

1864, förnyades uppträdena, som då hufvudsakligen
togo form af handgripligheter mot polisen. J. H.*

Marsrevolutionen i Tyskland. Se M a r s-upproren.

Marssen (Martszen 1. Mårtens), Jan, de J ön ge
(d. y.), holländsk bataljmålare, liksom Abraham
Hoef m. fl. efterföljare till Esaias rån de
Veide. Hans lefnadsdata äro obekanta, men årtalen
på hans bevarade målningar utvisa, att han var
verksam omkr. 1629-omkr. 1645. Förutsatt att en
gammal uppgift, att han ibland målade bakgrunden
(slagfält) i M. Mierevelds porträtt, är sann, var han
väl åtminstone någon tid bosatt i Delft. Möjligen
var han ögonvittne till Trettioåriga kriget, från
hvilket han flera gånger hämtat sina motiv. Hans
taflor äro ganska sällsynta. I Amsterdams riksmuseum
finnes ett Rytterianfall (dat. 1629), i Rotterdams
en Kavalleristrid mellan spanjorer och holländare
(dat. 1630), i Schwerins Strid mellan rytteri och
fotfolk (1632), i Braunschweigs Gustaf II Adolf vid
Liitzen (1636) och i grefve Czernins samling i Wien
Ryttarstrid (1644). I Sverige äro hans arbeten
icke så få. Så ses t. ex. i konungens samling
(Stockholms slott) 2 st. 1633 och 1644 utförda
motstycken, framställande Gustaf II Adolf i olika
episoder under Trettioåriga kriget (på den ena f
ramställes monarken till fots, omhvärfd af fiender,
på den andra störtar han sig på sin svarta hingst
in i stridsvimlet), i G. Lettströms samling i
Stockholm en Ryttarstrid (1641) och i Harailtonska
samlingen på Hedensberg ännu en Ryttarstrid (1643).
O. G-g.

Marstal, dansk handelsplats på sydöstra kusten
af MTÖ. God och rymlig hamn. 2,578 inv. (1911),
hvartill komma 2,700 i den angränsande socknen med
samma namn. M., som 1861 blef handelsplats, var
förr blott ett fiskeläge och nådde först i början
af 1700-talet någon förkofran. Navigationsskola och
skeppsvarf. Hufvudnäringen är sjöfart, särskildt
fraktfart. 1909 utgjorde handelsflottan 278 fartyg
om 28,800 tons dräktighet, hvaraf 3 ångfartyg om
1,858 ton. Näst Köpenhamn och Esbjerg med Fanö
har M. den största handelsflottan i Danmark.
E- Ebg.

Marstall (af fnhty. marah, häst), ty., hofstall.

Marston [mä’stn]. 1. John M., engelsk dramatiker
och satirdiktare, yngre samtida till Shakspere,
f. antagl. 1576, d. 25 juni 1634. Med uppsluppet
gyckel och på ett språk af ohöljd grofhet angrep han
tidehvarfvets laster och narraktigheter. Han utgaf
1598 den framstående satiren Scourge of villainie samt
Pygmalion’s image, en parodi på Shaksperes "Venus
and Adonis". Mellan 1602 och 1607, då han öfvergaf
teatern och slog sig på teologien (1610 erhöll han ett
prästgäll i Hampshire), skref han 7 teaterstycken,
som äro klent uppbyggda, men förråda en stark
originalitet. Bland dem märkas Antonio and Mellida,
The malcontent, The Dutch courtezan, What you will,
The insatiate countess och Parasitaster. M. inför i
sina dramer alltid någon person, som fäller stickord
öfver de andres utsväfvande lif och okunnighet. Hans
angrepp mot Ben Jonson besvarades af denne i
"Poetaster" och blef början till en långvarig polemik
med honom (se Jonson, sp. 96); dock kom sedermera en
försoning till stånd, och M. prisade i en dikt Jonsons
"Sejanus". M:s arbeten äro ut-

gifna af Halliwell (3 bd, 1856) och Bullen (3 bd,
1887). - 2. W est l an d M., engelsk dramatiker,
f. 1819 i Boston, grefsk. Lincoln, d. 5 jan. 1890 i
London, författade bl. a. sorgespelen The-patrician’s
daughter (1841), Strathmore (1849), Philip of France
(1850) och Ann Blake (1852), dramerna The heart and
the world (1847) och Life for Hj e (1868), lustspelen
Borough politics och The favourite of fortune (1866),
förutom lyrik (Death ride ät Balaclava) och noveller,
t. ex. A lady in her own right (1860). M. sträfvade
att skapa en nationell dramatisk stil, i hvilken
klassiskt och romantiskt skulle mötas. Hans
Dramatic and poetical works utgåfvos i 2 bd_1876. l
o. 2. (E. B-n.)

Marston moor [mä’stn möV|, slätt i engelska
grefsk. York (West riding), omkr. 11 km. v. om
staden York. Där utkämpades under inbördeskriget i
England den ryktbara strid, i hvilken prins Rupert
och hertigen af Newcastle, som anförde de kungliga
trupperna, blefvo slagna af parlaments-hären
under Thomas Fairfax och Cromwell, 2 juli 1644.
(J. F. N.)

Marstrand, stapelstad och badort i Göteborgs och Bohus
län på östra sluttningen af en klippö, Marstrandsön,
som sköljes af Kattegatt, samt omkr. 8 km. från
fastlandet och 6 km. nästan syd från ön Tjörn. Utom
Marstrandsön, å hvilken stadsplanen upptar omkr. 14
har, innefattar stadens område den af ett smalt sund
från själfva staden skilda Koön (se d. o.) jämte några
mindre holmar och skär samt utgör 733 har. 1905 var
de bebyggda tomternas antal 236, och taxeringsvärdet
uppgick 1911 till 3,375,300 kr., hvaraf 40,000 kr. å
jordbruksfastighet och 348,000 kr. å bevillningsfria
fastigheter. Hemmantalet är 1 mtl. Folkmängden
utgjorde vid 1911 års slut 1,878 pers. och hade
på de sista 25 åren ökats med 40 proc. Staden har
vackert läge och är ganska väl bebyggd, i synnerhet
i den norra delen, där Badhusaktiebolaget mest verkat
såväl med sina byggnader som med parkanläggningar. Af
offentliga byggnader är endast att nämna kyrkan. Den
uppfördes under 1300-talet och anses för den
vackraste medeltidskyrkan i Bohus län, ehuru den
genomgått åtskilliga förändringar. Ett dominerande
drag i M:s fysionomi intar Karlstens fästning
(se fig. 4 och Karlsten med fig.). Handel, sjöfart
och fiske, som i förra tider lyft staden till det
största ekonomiska välstånd, äro nu jämförelsevis
obetydliga, om ock sillfisket vissa år är ganska
rikligt (exporten därifrån af sill var 1909 8,4
och 1910 nära 5 mill. kg. och af ål 26–28 tusen
kg.). Stadens hamn, belägen emellan Marstrandsön, Koön
och Klöfverön, är mycket god. Ångfartygsförbindelse
finnes med såväl Göteborg som västkusten uppför till
Kristiania. Handelsflottan bestod 1910 af 5 seglande
fartyg, om 546 ton, och 10 ångfartyg, om 1,520 ton
och 2,110 hkr (oberäknadt fiskefarkoster).

illustration placeholder
Fig. 1. Marstrands vapen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free