- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1117-1118

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

domarmaktens inblandning i kyrkans andliga angelägenheter
och utverkade i Trier (385) kejsar Maximus’ löfte,
att Priscillianus’ lif skulle skonas. Då detta
löfte bröts och kyrkan besudlade sig med det första
kättarblodet, afbröt han den kyrkliga gemenskapen
med de biskopar, som tillstyrkt detta dåd, och
lade sig hos kejsaren ut för de kättares lif och
egendom, hvilkas undergång redan blifvit lofvad de
förföljelselystne biskoparna. Sin största historiska
betydelse fick han emellertid genom sitt arbete för
hedendomens öfvervinnande bland landtbefolkningen i
Gallien. Spåren af hans verksamhet nå till Bretagne
och Wales. M:s af hans lärjunge Sulpicius Severus
författade lefvernesbeskrifning är i tidens anda
utsmyckad med vidunderliga sägner om underverk
etc.; den blef en af medeltidens mest omtyckta
uppbyggelseböcker, och den helige Martins under
(t. e. mantelns delande åt tiggaren-Kristus, dödas
uppväckelse etc.) tillskrefvos i olika former senare
helgon. Hans dödsdag, 11 nov., uppkallades efter honom
i den katolska kalendern och blef en kristlig festdag,
Martinalia (Mårtensmässan). Attributet gås till denna
förklaras väl bäst kulturhistoriskt från böndernas
gamla höstseder vid terminen för arrendekontrakten
och skattebetalningen, hvilken termin sammanföll
med mårtensmässan. Äfven i den protestantiska
kalendern har denna dag bibehållit sitt namn,
"Mårten biskop", hvars föregående afton, "Mårtens
gås", af dem egnades Luthers minne. Naturligtvis
blef M. efter sin död vördad som helgon och har
i denna egenskap äfven efter döden fortfarit att
göra underverk. Han blef det frankiska rikets och
sedermera Frankrikes högt vördade skyddspatron, och
den öfver hans graf i Tours byggda, konsthistoriskt
högintressanta basilikan med sitt kloster blef tidigt
en fransk nationalhelgedom. Monografier af Bas
(1898), Otten (1906), Regnier (1907), H. van Rhijn
(s. å.) m. fl. Se äfven Marignan, "Le culte des
saints sous les Mérovingiens" (1899), Bernoulli,
"Die heiligen der Merovinger" (1900), och Hauck,
"Kirchengeschichte Deutschlands" (I, 4:e uppl. 1904).
S. F. H. (Hj. H-t.)

Martinak, Eduard, österrikisk filosof,
f. 1859, professor i Graz, lärjunge till
Meinong, har skrifvit bl. a. Zur psychologie
des sprachlebens
(1898) och Psychologische
untersuchungen zur bedeutungslehre
(1901).
S-e.

Martinalia. Se Martin af Tours.

Martin den helige. Se Martin, påfvar 1, och Martin
af Tours
.

Martineau [ma’tinåu]. 1. Harriet M., engelsk
skriftställarinna, f. 12 juni 1802 i Norwich,
Norfolk, d. 27 juni 1876, tillhörde en unitarisk,
från hugenotterna härstammande familj och åtnjöt en
lärd uppfostran. Hon hänvisades till studier genom
en alltmer tilltagande döfhet och till författarskap
genom sin familjs inträffade obestånd. Med största
nit arbetande på sin utbildning, offentliggjorde
hon först en uppbyggelsebok, därnäst ett antal
berättelser och uppsatser, i hvilka hon förfäktade
kroppsarbetarnas sak. Sedan denna tid åsyftade hon med
sina flesta skrifter filantropiska samhällsreformer,
i synnerhet på det ekonomiska området. Grundlighet,
stor uppriktighet samt ovanlig förmåga af både klar
tankegång och allmänfattlig framställning äro
egenskaper, som ställt henne vid George Eliots sida. Till en
början företog miss M. det lika nya som svåra värfvet
att inskärpa nationalekonomiens grundsanningar
medelst populära berättelser, i Illustrations of
political economy (9 bd, 1832-34; 2:a uppl. 1859;
"Statshushållningen, framställd i exempel",
1834-36). Af samma art voro Illustrations of taxation
(1834) och Poor-law and paupers (s. å.). Kort därefter
gjorde hon en längre resa i Förenta staterna. En bland
frukterna däraf är boken Society in America (1837;
"Samhällslifvet i Amerika", 1843-44). Hennes från
barndomen svaga hälsa var nu bruten, hon låg till
sängs 1839-44, men botades sedan fullständigt. Om
hennes själs spänstighet trots sjukdomen vittna
de förträffliga romanerna Deerbrook (1839) och The
hour and the man (1840; 3:e uppl. 1873; skildrande
negerupproret på Haiti), berättelser för barn samt
skisserna Life in the sick-room (1844), vekare
insatser i hennes eljest nyktert rationalistiska
skriftställen. Berättelserna Forest and game tales
(3 bd, 1845) rörde sig kring de forna jaktlagarnas
förhatliga beskaffenhet. En resa, som miss M. företog
till Le-vanten, gaf upphof åt arbetet Eastern life,
present and past (3 bd, 1848; ny uppl. 1875),
i hvilket hon bebådar sin frisägelse från all
positiv religion. I Letters ön the laws of man’s
nature and develop-ment (1851; bref, som växlats
emellan henne och en mr Atkinson) tog hon steget
fullt ut till filosofisk ateism. Knappast mindre
förtrytelse än denna bok väckte Positive philosophy
(1853; 2:a uppl. 1874), en framställning af Gömtes
läror. Ett bland miss M:s förnämsta arbeten är History
of England during the thirty years’ peace 1816-å6
(2 bd, 1849-50; ny uppl., i 4 bd, 1877-78). Vidare
märkas Household education (1849; 4:e uppl. 1864),
där rationella uppfostringsgrundsatser utvecklas,
British India (1851), Letters from Ireland (1852),
England and her soldiers (1859; förslag till en
arméreform), Health, husbandry and handi-craft (1861),
utom resehandböcker, vägledningar i hushållsvärf,
artiklar i "Westminster review" och i "Once a week"
samt de ypperligt skrifna Bio-graphical sketches
(1869; 4:e uppl. 1876), som först voro införda i
"Daily news". "Memorials of Harriet M." (s j älf
biografi) utgafs 1877, i 3 bd. Se vidare biogr,
af fru Fenwick Miller (1884) och uppsats om henne i
"Dagny" 1887 af Viktoria Bene-dictsson.

2. James M., den föregåendes broder, engelsk filosof,
f. 1805 i Norwich, d. 1900, professor i filosofi och
nationalekonomi vid New College i Manchester 1840,
vid samma college i London 1853, dess "principal"
1869-84, tänkte först bli ingenjör. Men när hans
filosofiska intressen vaknade, fördes han genom
sin naturvetenskapliga bildning till den empiriska
riktning, som företräddes af Hartley och James Mill,
och trädde i vänskapsförbindelse med John

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free