- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
63-64

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mellin, Gustaf Henrik - Mellin, Karl Johan - Mellin de Saint-Gelais. Se Saing-Gelais - Mellingeholm, fidekomiss - Mellinus, zool. Se Rofsteklar - Melliranes. Se Melleirenes - Mellit. Se Honungssten - Mellitsyra, Honungsstensyra - Mellituri. Se Sockersjuka - Mellivora, zool. Se Honungsgräflingssläktet - Melloco, bot. Se Basellaceae och Ecuador - Mellon, kem. Se Kvicksilfver - Melloni, Macedonio - Mellplana. Se Medelplana - Mellösa - Mellösa 1. Socken i Södermanlands län. Se Lilla Mellösa - Mellösa 2. Socken i Örebro län. Se Stora Mellösa - Melnikov, Pavel Ivanovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Några nya smärre dikter (1864) och Vinterblommor
(1871). Som utgifvare af ofvannämnda kalender
och genom sitt vänsälla väsen var han en
af stödjepelarna för det i Stockholm uppspirande
litterära lifvet och förtrolig umgängesvän med
Nicander, Blanche, Sturzen-Becker m. fl. – M:s
verksamhet gjorde sig, som ofvan nämndes,
gällande på ganska många områden utom det vittra.
Han utgaf flera historiska, biografiska och
etnografiska verk af värde, såsom ”Svenskt Pantheon”
(1832–36, tills. med Jakob Ekelund m. fl.), där
han skref många af lefnadsteckningarna, Krigen
och statshvälfningarna i våra dagar
(1848–49),
Den skandinaviska nordens historia (2 dlr, 1850–55;
ofullb.), Skildringar af den skandinaviska
nordens folklif och natur
(4 dlr, 1855–76) m. fl.
På det historiska området verkade M. äfven som
läroboksförfattare af anseende. Hans Fäderneslandets
historia för fruntimmer
(1836, 5:e uppl.
1859; öfv. på ty.), Lärobok i fäderneslandets
historia
(1845; 2:a uppl. 1859), Lärobok i svenska
litteraturens historia
(1860) m. fl. höra hit.
Mycken förtjänst inlade M. äfven som redaktör och
författare af texten till åtskilliga planschverk,
hvaribland ”Sveriges store män” (1840–49). Han
utgaf ock predikningar i samlingen Den christlige
predikaren
(3 årg., 1838–41). M:s efterlämnade
papper tillhöra nu k. biblioteket. Efter hans
manuskript utgaf H. Keyser 1885 Prelaten.
Historisk-romantisk skildring från unionstiden.
Ganska
många af M:s arbeten äro öfversatta till främmande
språk, i synnerhet till tyska.
–rn.*

Mellin, Karl Johan, svensk-amerikansk ingenjör och
uppfinnare, f. 17 febr. 1851 i Hagelbergs församling,
Skaraborgs län, var efter tekniska studier och
vederbörlig verkstadserfarenhet 1877–87 anställd som
sjömaskins- och fartygskonstruktör hos Rob:t Napier
& Son i Glasgow och Atlas i Stockholm samt bosatte
sig 1887 i Amerika. 1894–1902 var han öfveringenjör
vid Richmond locomotive works i Richmond, Virginia,
och har sedan dess varit konsulterande ingenjör vid
American locomotive Co:s stora lokomotivverkstäder
i Schenectady, staten New York (där och vid dess
filialanläggningar tillverkas årligen öfver 2,000
lokomotiv). M. hade ledningen vid utarbetandet af
ritningarna för och konstruktionen af maskineriet på
ett af Förenta staternas slagskepp. Det är dock främst
som lokomotivkonstruktör hans namn är kändt. Han
konstruerade ”världens största lokomotiv”, som 1904
utställdes å världsutställningen i S:t Louis och där
fick guldmedalj. Detta lokomotiv öppnade vägen för
tusentals andra af liknande konstruktion, spridda
öfver de båda amerikanska kontinenterna, af år för år
tilltagande storlek. Det senast (1911) tillverkade
har en dragkraft af omkr. 52,300 kg. och en vikt
af 230 ton, tendern oberäknad. M. har gjort ett
stort antal uppfinningar på maskinteknikens område,
bland hvilka särskildt må nämnas en växelventil,
som användes såväl å ofvannämnda som å de 1899
för svenska statsbanorna från Amerika inköpta
lokomotiven. (Se Lokomotiv, sp. 1018.) Ett tjugutal
andra uppfinningar af M. är inkorporeradt i de efter
M:s system byggda artikulerade kompoundlokomotiven.
O. A. L–r.

Mellin de Saint-Gelais [-lä′ də säʃəlä], fransk
skald. Se Saint-Gelais.

Mellingeholm, fideikommiss i Frötuna socken,
Stockholms län, vid sjön Limmaren, omkr. 4
km. s. om Norrtälje, 8 43/64 mtl, tax. till 143,300
kr. (1911) samt såg och frälseränta, tax. till 6,400
kr. Godset bildades 1645 genom köp från kronan af
riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna, kom
genom hans dotters gifte till fältmarskalken Kristofer
v. Dohna, som gjorde det till säteri, och därefter
till dennes måg öfverste G. M. Lewenhaupt. Omkr. 1730
kom det till ätten Bonde af Björnö, med hvilket
gods det var förenadt 90 år. Under 1800-talet har
M. tillhört generalmajoren frih. G. A. Hjerta, som på
1820-talet uppförde hufvudbyggnaden af trä och 1844
sålde det till fru V. Croneborg, f. Plomgren, som
gjorde det till fideikommiss. Genom hennes dotter kom
det till hofjägmästaren F. A. Schürer von Waldheim,
hvars son nu är dess innehafvare.
Wbg.

Mellinus, zool. Se Rofsteklar.

Melliranes. Se Melleirenes.

Mellit (af lat. mel, honung). Se Honungsten.

Mellitsyra, Honungsstensyra, hexakarbonsyra
af benzol, C6 (CO2 H)6. Dess aluminiumsalt,
mellitsyrad lerjord, utgör honungsstenen (se d. o.).
H. E.

Mellituri, oriktig form för melituri. Se
Sockersjuka.

Mellivora, zool. Se Honungsgräflingsläktet.

Melloco [mejå′kå], bot. Se Basellaceæ och
Ecuador, sp. 1319.

Mellon, kem. Se Kvicksilfver, sp. 402.

Melloni [-låni], Macedonio, italiensk
fysiker, f. 1798, d. 1854 i Portici, blef 1824
universitetsprofessor i sin födelsestad, Parma,
men måste 1831, till följd af sitt deltagande i de
revolutionära rörelserna där, fly till utlandet och
bosatte sig som privatman i Paris. 1839 kallades
han till direktor vid konservatoriet för konster och
handtverk i Neapel och ledde till 1848 därjämte ett
meteorologiskt observatorium på Vesuvius. M. gjorde,
med en af honom konstruerad termoelektrisk stapel,
viktiga undersökningar öfver det strålande värmet
samt daggbildningen. Han var äfven den förste, som
uppvisade värmet i månljuset. Om hans termostapel se
Värme.
N. E-m.

Mellplana. Se Medelplana.

Mellösa. 1. Socken i Södermanlands län. Se Lilla
Mellösa.
– 2. Socken i Örebro län. Se Stora Mellösa.

Melnikov [me′lnikåf], Pavel Ivanovitj, rysk författare
(pseud. A. Petjerskij), f. 1819 i Nizjnij-Novgorod,
d. 1883, studerade vid Kazans universitet, blef
1838 gymnasielärare (i historia) i Perm och innehade
1839–46 samma befattning i sin födelsestad. Han blef
sedan anställd i guvernementskansliet, redaktör af
den officiella länstidningen och förman i den lokala
statistiska kommittén. Redan i Perm började han
sysselsätta sig med landets historia och folklif. Han
fullföljde i Nizjnij-Novgorod liknande studier,
kom därunder i nära beröring med ”raskolnikerna”
(sekteristerna) och samlade omfattande iakttagelser
öfver deras lif och seder. Hans sålunda vunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free