- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
143-144

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mentzer, Balthasar, d. ä. - Mentzer, Ture Alexander von - Menu, fr., matsedel - Menuett, dansk., mus. - Menuf, distrikshufvudstad i Menufije i Egypten - Menufije, provins i Egypten - Menuki, jap. - Menura, zool. Se Lyrfågelsläktet - Menus plaisirs, fr. smånöjen - Menyanthes L., bot. farm. - Menyanthin. Se Menyanthes - Menyanthoideae, bot. Se Gentianaceae - Menzel, Karl Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock återvända till Marburg. M. författade en mängd
skrifter af utprägladt dogmatisk-polemiskt innehåll. I
synnerhet i de kristologiska lärostriderna tog
han liflig del. Hans latinska arbeten samlades
och utgåfvos af hans son, Balthasar M. d. y.
G. R-l. (G. A-n.)

Mentzer, Ture Alexander von, kartograf, f. 16
sept. 1807 på Oltorp i Dimbo socken, Skaraborgs
län, d. 11 febr. 1892, var 1828–33 kornett vid
Lifregementets husarkår samt utnämndes 1838 till
underlöjtnant och 1848 till löjtnant i armén. M. utgaf
flera förskrifter och kommunikationskartor samt
en mängd geografiska, historiska och statistiska
kartverk, de flesta afsedda för skolbruk.
(K. Rn.)

Menu [mony], fr., matsedel.

Menuett (fr. menuet, it. minuetto), dansk.,
mus.
, gammal dans af franskt ursprung, antagligen
härstammande från Poitou och af Lully införd
i konstmusiken. Den gick i 3/4 eller 3/8 takt
och långsamt tempo samt dansades ytterst sirligt
med små steg (pas menus, däraf namnet). Om dess
ställning som favoritdans från Ludvig XIV till
franska revolutionen se Dans, sp. 1317 o. 1323. Till
figurerna hörde, att det dansande paret (kavaljer och
dam) gjorde glidande steg åt sidorna, höjde sig på
tåspetsarna, böjde knäna, dansade förbi hvarandra,
gjorde reverenser o. s. v. Musikens båda repriser,
i början på 8 takter hvardera, utsträcktes sedermera
och omväxlade med en tematiskt kontrasterande minuetto
secondo,
kallad trio, emedan den vanligen spelades
af tre instrument. Bach, Händel och deras samtida
använde ofta menuetten som ett nummer i "sviten",
hvarifrån den öfvergick till sonaten och äfven
(af Joh. Stamitz; se Mannheim-skolan) infördes som
tredje sats i den fyrsatsiga symfonien. Mozart
bibehöll ännu dess ursprungliga karaktär af
värdighet och grace. Haydn inlade i den en mera
uppsluppen humor, ökade tempot och ombildade den
slutligen till scherzo, en form, hvilken sedan
fulländades af Beethoven. I de af Lully, Campra,
Rameau och Gluck komponerade operorna finnes rikligt
med menuetter, bland hvilka många äro verkliga
pärlor af behagfull värdighet och ädel enkelhet.
A. L. (E. F-t.)

Menuf, distriktshuvudstad i prov. (mudirije)
Menufije i Egypten, 60 km. n. v. om Kairo. 22,316
inv. (1907). M. är det gamla Monemphis.
J. F. N.

Menufije, provins (mudirije) i Nedre Egypten,
i södra delen af Nildeltat, mellan de båda stora
Nilarmarna och på ömse sidor om den från Nilspetsen
vid Barrage du Nil utgående Menufijekanalen. 1,571
kvkm. kulturland. 971,016 inv. (1907).
Wbg.

Menuki, jap., små prydnader af metall, ofta i form
af figurer, som läggas på de båda flatsidorna af
det japanska svärdfästet. Fasthållna rundtom med
silkessnören, göra de greppet om svärdfästet fastare.

Menura, zool. Se Lyrfågelsläktet.

Menuridæ, zool. Se Lyrfågelsläktet.

Menus plaisirs [meny pläsir], fr., eg. smånöjen,
förr i Frankrike benämning på konungens utgifter
för hoffesterna, hvilkas kostnad bestreds genom en
särskild kassa och förvaltning.

Menyanthes L., bot. farm., ett örtsläkte af
fam. Gentianaceæ, underfam. Menyanthoideæ, med
blott en art, M. trifoliata L., den i Sveriges
kärr allmänna bläcken, bockblad eller, vanligast,
vattenklöfver. Rotstocken är lång,
trind, grenig, ledad, krypande i dyn eller, i djupare
vatten, flytande. Från grenarnas toppar uppväxa 3
eller 4 skaftade, glatta, trefingradt delade blad, med
omvändt äggrunda, helbräddade och trubbiga flikar. I
början af juni uppskjuter en 20–30 cm. hög stängel,
som uppbär en pyramidalisk upprät klase af vackra,
utvändigt ljusröda, heterostyla blommor, hvilkas
kronor äro klufna i 5, på insidan hvita, tätt
styfhåriga flikar. Frukten är en kapsel. Bladen,
Folium Menyanthis (fordom Herba Trifolii aquatici),
äro upptagna i många farmakopéer för sin halt af
ett glykosidartadt bitterämne, menyanthin, som
löses lätt i varmt vatten och finnes som en viktig,
"magstärkande" beståndsdel i sådana "beska teer",
i hvilka vattenklöfver ingår. Som ett godt medel
mot "magsyra" (kronisk magkatarr) nyttjas också
vattenklöfvern ofta i förening med aromatiska
droger och vanligen något natriumbikarbonat. Fordom
var vattenklöfvern långt mera använd än nu, och
i J. B. Steinmejers appendix till 2:a uppl. af
Joh. Palmbergs "Swenske örte-krantz" (1733) afhandlas
"wattu-weplingens" medicinska nytta på hela 30 sidor.
O. T. S. (G. L-m.)
illustration placeholder
Vattenklöfver (Menyanthes trifoliata). 1 stycke

af rotstock med blad och stängel, 2 brevistyl blomma

i längdsnitt, 3 frö.


Menyanthin. Se Menyanthes.

Menyanthoideæ, bot. Se Gentianaceæ.

Menzel [merntsel], Karl Adolf, tysk
historieskrifvare, f. 7 dec. 1784 i Grünberg,
d. 19 aug. 1855 i Breslau, blef 1809 lärare och 1814
prorektor vid Elisabethanum i Breslau samt var,
som konsistorialråd, från 1824 till några månader
före sin död den egentlige ledaren af det högre
skolväsendet i Schlesien. Jämte en numera värdelös
Geschichte der deutschen (8 bd, 1815–23), som går
till kejsar Maximilian I:s död, och fortsättningar
af Beckers världshistoria författade M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free