- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
219-220

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Messalina, Valeria, romersk kejsarinna - Messana, stad. Se Messina - Messapia, forntida namn på Kalabrien - Messapier. Se Japyger - Messapiska språket, Messapiska inskrifterna. Se Italiens fornspråk - Messaria, stad. Se Kythnos - Messchaert, Johannes Martinus - Messedaglia, Angelo - Messel, Alfred

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Slutligen gick hon dock så långt i vanvett, att hon under
Claudius’ frånvaro i Ostia firade bröllop i Rom med
sin älskare, den vackre och förnäme Cajus Silius
(år 48). Huruvida afsikten var att störta Claudius
och upphöja Silius till kejsare, må lämnas därhän;
hela saken förefaller nästan som en gåta. Utgången
blef olycksbringande för henne. Claudius återvände
till Rom, midt under bröllopsfestens backantiska
orgier, och de frigifne, särskildt Narcissus,
som tilläfventyrs insåg, att M. i längden ej kunde
bibehålla sin ställning, utverkade, att hon blef
afdagatagen, innan hon skulle få tillfälle att
personligen sammanträffa med Claudius och beveka
hans hjärta. M. hade med Claudius sonen Britannicus
(se denne) och dottern Octavia. &. Tdh.

Messana, stad. Se Messina.

Messapia, forntida namn på Kalabrien (se d. o.).

Messapier. Se Japyger.

Messapiska språket, Messapiska inskrifterna. Se
Italiens fornspråk, sp. 1073–74.

Messaria, stad. Se Kythnos.

Messchaert [mersskart], Johannes Martinus,
holländsk sångare, f. 1857 i Hoorn, utbildade sig vid
konservatorierna i Köln, Frankfurt a. M. och München
(han var i komposition elev af Hiller och Raff, i
violin af H. Heermann, i sång af Stockhausen). Efter
en tids verksamhet som lärare och dirigent i Amsterdam
företog han gästresor som konsert- och oratoriesångare
och har på detta område framstått som en bland de
ypperste genom sin stora och välskolade, i klangen
ädla barytonröst och sitt genommusikaliska föredrag.
E. F-t.

Messedaglia [-da’lja], Angelo, italiensk
nationalekonom, statistiker, f. 1820, d. 1901, verkade
som professor vid olika universitet, sedan 1884
vid Roms, var 1866–83 medlem af deputeradekammaren
och blef 1884 senator. Jämte Cossa och Ferrara (se
d. o.) var M. en af hufvudlärarna i nationalekonomi
i Italien efter denna vetenskaps återuppväckande
där. M. inlade speciell förtjänst som statistiker,
logiker och metodteoretiker, och han var den förste,
som i Italien utvecklade statistikens teori. Af
särskild betydelse voro hans demografiska afh. Della
teoria della popolazione principalmente sotto
l’aspetto del metodo
(1858), Studi sulla popolazione
(1866) och La scienza statistica della popolazione
(1878). M. utgaf vidare högt skattade arbeten på det
kriminalstatistiska området samt rörande penning- och
bankfrågor, vidare Principij di economia pura (1888),
L’economia politica in relazione alla sociologia (1891) m. fl.

illustration placeholder
Fig. 1. Alfred Messel.

illustration placeholder
Fig. 2. Wertheims affärspalats vid Leipzigerstrasse i Berlin.

illustration placeholder
Fig. 3. Gårdsparti i Messels museikomplex på Museuminsel

i Berlin, med nya Pergamonmuseet t. h. och

museet för äldre tysk konst i längan t. v.

Messel, Alfred, tysk arkitekt, f. 1853 i
Darmstadt, d. 1910 i Berlin som professor vid
konstindustrimuseets skola, har genom sin verksamhet
varit af grundläggande betydelse för nyskapandet
af en modern byggnadskonst i Tyskland. I st. f. en
eklektisk-historisk arkitektur med förkärlek för löst
påsmetade tyska renässansformer, godtyckligt lämpad
för nutida behof, satte M. en byggnadskonst, som i
anda och former anslöt sig till den vid 1800-talets
midt afbrutna klassicistiska, den nordtyska barocken
och nyantiken, Schlüter, Knobelsdorff, Langhans och
Schinkel, men som
tillika var utprägladt modern genom den
stränga ändamålsenligheten och den individuella
skönhetskänslan. Hans första mästerverk var Wertheims
affärspalats
(fig. 2) vid Leipzigerstrasse i Berlin,
(1896), en fasad af smala stenpelare och utbyggda
skyltfönster, gotiskt konstruktiv i tankegången,
moderniserad barock i enskildheterna. Med denna
byggnad hade M. löst det svåra problemet att
konstnärligt gestalta storstadsvaruhuset. Efteråt
utvidgades den Wertheimska komplexen med nya längor,
upptagande ett helt kvarter. Af dessa framstår genom
sin skönhet den festliga hallen mot
Leipzigerplatz, som påtagligt uppenbarar mästarens
förmåga af fantasifullt skapande. Andra affärs- och
bankpalats – Schultes konsthandel Unter
den linden, Nationalbank, Behrenstrasse 68,
Allg. Elektrizitäts-gesellschaft m. fl. – utgöra
förebilder och föredömen för Berlins konstnärliga
bebyggande och för modern storstadsarkitektur i det
hela. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free