- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
261-262

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteor. se Stjärnfall, Stjärnfallsregn och Radiationspunkt - Meteora, kloster i Tessalien - Meteordamm, meteor. Se Blodregn - Meteoriska blommor, bot. - Meteorism, med., gaser i tarmen - Meteorit. Se Meteorsten - Meteorjärn. Se Meteorsten - Meteorkratern. Se Meteorstensfall - Meteorognosi. Se Väderleksförutsägelser - Meteorograf, en apparat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

någon gång gröna eller grönblå. Det händer äfven,
att färgen växlar hos en och samma meteor under dess
framskridande. Detsamma eger rum med ljusintensiteten,
och man får därför se meteorer, som redan slocknat,
ånyo tända sig på något ställe längre fram i
banan. Orsaken härtill antager man vara den, att
meteoren i detta fall glöder starkare på ena sidan
än på den andra och jämte sin framskridande rörelse
besitter äfven en rotationsrörelse. Denna förklaring
lämpar sig företrädesvis väl för de händelser, då
man sett meteorer växelvis antändas och utsläckas
gång på gång under sitt jämna framåtskridande i
banan. – Från stjärnfallen skilja sig meteorerna
endast genom sin större skenbara storlek och sitt
intensivare ljus, möjligen ock genom mindre hastighet
i rörelsen på himlahvalfvet, men i grunden ha dessa
båda företeelser en och samma orsak. Därför uppträda
också meteorerna i största antal vid de tillfällen,
då stjärnfallen äro talrikast, eller vid de
s. k. stjärnfallsregnen. Beträffande deras egenskaper
som himlakroppar, deras rörelser i rymden, innan de
inkomma i vår atmosfär, de astronomiska företeelser,
som sammanhänga med deras sammanträffande med vår
jord och med de större planeterna, se Stjärnfall,
Stjärnfallsregn och Radiationspunkt.
R. R.*

Meteora (grek., "i luften sväfvande"), berömda
kloster i norra Tessalien nära Kalabaka, grundlagda
under 1300-talet, från början 24, numera endast 7,
af hvilka 5 äro bebodda af omkr. 30 munkar. Klostren
ligga på de otillgängliga topparna af kägelformiga
konglomeratklippor 754–770 m. ö. h. Det
intressantaste klostret är Ajos Barlaam, med i
klippan uthuggna kapell med märkliga målningar. Från
foten af klipporna, där en yppig vegetation råder,
låter man med vindspel hissa upp sig i ett slags nät
till de nakna grå topparna; det är nämligen svårare
att komma upp på de stegar, som finnas. Klostrens
delvis värdefulla boksamlingar ha införlifvats med
universitetsbiblioteket i Aten.

Meteordamm, meteor. Se Blodregn.

Meteoriska blommor, bot., sådana blommor, hvilkas
öppnande är beroende af väderleken.

Meteorism (af grek. meteoros, lyft i vädret),
med., tarmkanalens uppblåsning af gaser. Genom en
dylik gasfyllnad blir bukväggen framskjutande och
hela buken verkar likasom uppblåst. Meteorism är
dels ett symtom af ökad gasbildning inom tarmen och
kan då bero på abnorma eller ökade jäsningsprocesser
där, hvilka vissa födoämnen, speciellt kolhydraten,
äro underkastade och hvarvid gas bildas, dels kan en
dylik framkallas däraf, att luft sväljes med födan,
dels slutligen därigenom, att tarmrörelsen är hämmad,
hvarigenom gaser stagnera i tarmen. Den förstnämnda
orsaken träffas äfven vid tarmkatarrer och kan
orsaka s. k. kolik. Luftsväljningen är stundom
ett nervöst symtom och är ofta orsaken till den
hysteriska meteorismen. Tarmrörelsen är inskränkt
vid kronisk förstoppning och i speciellt hög grad vid
bukhinneinflammation (peritonit). Meteorism är ock
ett af denna senares konstanta symtom, särskildt vid
ett framskridet stadium af sjukdomen. Flatulens
betecknar detsamma som meteorism, men i ringare
grad, och är ej alltid ett sjukdomssymtom. En svensk term för
samma sak är trumsjuka (se d. o.), hvilken term
hufvudsakligen torde användas i veterinärmedicinen.
I. H.

Meteorit. Se Meteorsten.

Meteorjärn. Se Meteorsten.

Meteorkratern. Se Meteorstensfall, sp. 293.

Meteorognosi (af meteor, se d. o., och grek. gnosis,
kunskap). Se Väderleksförutsägelse.

Meteorograf (af meteor, se d. o., och grek. grafein,
skrifva), en apparat, som samtidigt registrerar
flera meteorologiska instrument. – Secchi i Rom var
den förste, som (1862) i en enda universalapparat
förenade flera själfregistrerande meteorologiska
instrument, såsom barografen, termografen, l. den
själfregistrerande termometern, m. fl. Efter denna tid
ha flera till konstruktion helt olika meteorografer
blifvit utförda, bland hvilka A. G. Theorells
intager ett framstående rum och i afseende på
noggrannhet icke öfverträffas af någon annan. I
Theorells äldre meteorografer angåfvos barometerns
samt den torra och våta termometerns stånd genom
små hål, som på ett omkring en mässingscylinder
lindadt pappersblad inhöggos af knifvar, hvilkas
rörelser reglerades af elektromagneter. Theorells
nyare apparater äro tryckmeteorografer och registrera
icke blott barometern och två termometrar, utan äfven
vindfana och anemometer, hvilkas talvärden, jämte
observationstiden, af apparaten direkt inskrifvas på
en emellan valsar löpande pappersremsa. Resultatet
af hvarje iakttagelse upptar en enda rad på remsan,
och tryckningen däraf sker på en gång för alla
instrumenten, sedan en serie vertikala hjul, på
kanten försedda med siffertal, successivt efter
hvarandra intagit sina rätta lägen. I denna nyare
konstruktion har för första gången försök gjorts
att skilja tryckmekanismen från de särskilda
meteorologiska instrumenten, hvilken delning af
apparaten medför den fördelen, att hvarje särskildt
instrument kan placeras på den för detsamma mest
lämpliga platsen, t. ex. termometern i det fria,
barometern i ett rum, vindfanan och anemometern
på ett torn o. s. v., medan den egentliga motorn
och tryckapparaten erhålla siii plats i en för dess
skötsel mest ändamålsenlig kammare. Den erforderliga
förbindelsen emellan dessa skilda delar förmedlas
genom elektriska strömmar, hvilka ock åstadkomma alla
rörelser i apparaten under de få minuter densamma är
i gång för hvarje iakttagelse. Theorells meteorograf
af äldre konstruktion begagnas ännu vid Uppsala
meteorologiska observatorium, där den oafbrutet
varit i verksamhet sedan aug. 1868. Äfven hans
tryckmeteorograf användes i Uppsala, sedan 1874,
och i Wien likaledes sedan s. å., hvarjämte fyra
exemplar af detta dyrbara instrument, förfärdigade
efter uppfinnarens frånfälle af instrumentmakaren
P. M. Sörensen i Stockholm, från hvars verkstad
alla de theorellska meteorograferna utgått, 1885
afsändes till Brasilien för att på dess regerings
bekostnad uppsättas på olika ställen i detta land. –
Bland öfriga meteorografer torde den af belgiern
van Rysselbergh konstruerade förtjäna särskildt
omnämnande. Densamma lämnar iakttagelseresultaten
icke som den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free