Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 319-320 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metsu, Gabriel - Metsuke, japansk polismyndighet - Metsya, flamländska målare. Se Matsys - Metsämaa, kapellförsamling. Se Loimijoki - Metsäpirtti, pastorat i Viborgs län, Finland - Mettenius, Georg Heinrich - Metternich, von, österrikisk fursteätt - Metternich 1. Franz Georg Karl Joseph Nepomuk - Metternich 2. Klemens Wenzel Nepomuk Lothar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ur det borgerliga hemlifvet, de senare kommande Gerard
ter Borch, Nicolaes Maes och ibland till och med
Jan Vermeer van Delft nära. Motiven äro helt enkla:
en ung dam, spelande mandolin eller mottagande eller
skrifvande ett bref, en läkare, som besöker en ung
fru, en ung man, undervisande en vid klaveret sittande
ung dam, en gumma med bibeln i knäet o. s. v,, men de
präglas af en uppfattning, så intim och innerlig, en
sådan tolkning af hemmets lycka, att denna stämning
ofelbart öfverföres på åskådaren. I koloristiskt
hänseende bli M:s framställningar allt rikare: från
en mer entonig färggifning öfvergår han till allt
rikare lokalfärger, som han stämmer till en af varmt
rödt behärskad harmoni, till hvilken en mästerlig, af
Rembrandt inspirerad behandling af ljusdunklet i hög
grad bidrager. Hans taflor träffas i de flesta museer
och större privatsamlingar. De äro sällan daterade,
och det är därför rätt svårt att fastställa deras
kronologi. Till hans bästa arbeten räknas Frukosten,
Dryckesbrodern, Gumma med en bok i knäet, Jägare,
som lämnar en dam en fågel i Amsterdams riksmuseum,
Vildthandlaren i Dresdens museum, Grönsakstorget i Amsterdam
och Musiklektionen i Louvre, o. s. v. Hans afgjordt förnämsta verk är
Besöket hos barnsängskvinnan, ännu för ett par år
sedan i R. Kanns samling i Paris. I Nationalmuseum
finns, förutom ofvan nämnda målning, ännu en,
Kortspelande officer och dam. På Vanas ses två
goda små arbeten af M:s hand: Den gamle rökaren och
Pannkaksgrädderskan. I den forna Groenska samlingen
fanns förr den förträffliga målningen Slumrande gumma,
från hvilken en katt söker snatta en sill, samtidig
med och framställande samma person (M:s mor?) som i ofvan
nämnda "Gumma med en bok i knäet" i Amsterdams riksmuseum.
O. G-g.

Vildtmånglerska, oljemålning af G. Metsu. (Dresden.)

Metsuke, japansk polismyndighet. Se band XII, sp. 1484.

Metsys [-sejs], flamländska målare. Se Matsys.

Metsämaa [-ma], kapellförsamling. Se Loimijoki.

Metsäpirtti, imperiellt pastorat af 2:a klass,
Viborgs län, Finland, Kexholms prosteri af Nyslotts
stift, Kexholms härad och domsaga. Areal 187
kvkm. Befolkningen, finsk, 4,721 personer (1910).
A. G. F.

Mettenius, Georg Heinrich, tysk botanist, f. 24
nov. 1823 i Frankfurt a. M., d. (i kolera) 18
aug. 1866 i Leipzig, med. doktor, professor i
Freiburg i. Br. 1850 och i Leipzig 1853, blef berömd
genom grundlig forskning och författarskap öfver
ormbunkarna i både anatomisk, utvecklingshistorisk
och systematisk riktning, särskildt arbetena Filices
horti botanici Lipsiensis (med 30 kolorerade taflor,
1856) och Ueber einige farngattungen (1–3, 1856–59).
C. Lmn.

Metternich, von, österrikisk fursteätt, en gren af en
gammal adlig släkt i Rhentrakten, som under 1300-talet
tog namn efter orten M. (i kretsen Euskirchen nära
Köln). Släkten utgrenade sig från Karl, herre
till Zievel, under senare delen af 1300-talet
samt har räknat tolf olika linjer. Från Karls af
Zievel äldre sons dotter härstamma grefvarna von
Wolff-Metternich, från hans yngre sons sonson (Karl,
d. 1496), som skref sig till Sommersberg och Zievel,
härstammar den furstliga grenen. Denna, bland hvars
medlemmar märkas flera höga andliga funktionärer
samt en kurfurste af Trier och en kurfurste af
Mainz, kallas sedan 1653 M.-Winneburg,
fick 1679 riksgreflig, 1803 riksfurstlig och 1813
österrikisk furstlig värdighet. 1806 mediatiserades
dess dåv. "landesherrschaft", furstendömet Winneburg
i Schwaben, och köptes 1825 för 1,3 mill. floriner
af konungen af Württemberg. Familjen eger betydande
gods i Böhmen (Königswart), Mähren och Rhentrakterna,
bl. a. det för sitt vin ryktbara Johannisberg.

1. Franz Georg Karl Joseph Nepomuk,
förste furste af M.-Winneburg, österrikisk
statsman, f. 1746, d. 1818, var först i kurfurstens
af Trier, sedermera i Österrikes tjänst. Som
dirigerande minister i Österrikiska Nederländerna 1791–95
lyckades han lugna de upproriska rörelser, som
kejsar Josef II:s brådstörtade reformer framkallat.
På fredskongressen i Rastatt 1797–99 var
han kejserlig gesant, och under en del af
1810, när hans son (se M. 2) begaf sig som sändebud
till Paris, var M. förordnad att i hans ställe leda
utrikesärendena. – Han upphöjdes 1803 i tyskt
furstligt stånd.

2. Klemens Wenzel Nepomuk Lothar,
andre furste af M.-Winneburg, hertig af Portella,
den föregåendes son, österrikisk statsman, f. 15
maj 1773 i Koblenz, d. 11 juni 1859 i Wien, åtnjöt
sorgfällig uppfostran i hemmet och studerade 1788–90
vid Strassburgs och 1790–94 vid Mainz’ universitet.
Samtidigt tjänstgjorde han tidtals vid sin faders
kansli i Bruxelles, besökte England, där han bl. a.
knöt förbindelse med prinsen-regenten (sedermera
konung Georg IV), samt bosatte sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>