Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meyer, Karl Anton - Meyer - Meyer 1. Joseph M. - Meyer 2. Heinrich August Wilhelm M. - Meyer 3. Herman Julius M. - Meyer 4. Hans M. - Meyer, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Meyer, Karl Anton, rysk botanist, f. 1 apr. 1795
i Vitebsk, d. 24 febr. 1855 i Petersburg som föreståndare för
botaniska trädgården i Petersburg, deltog i Ledebours resa till Altai
och företog en forskningsfärd till Kaukasus 1829–30. Medarbetare i
Ledebours "Flora altaica" (1829–34) och förf. till flera viktiga
arbeten öfver Rysslands och Kaukasiens flora.
C. Lmn.
Meyer [ma’jer]. 1. Joseph M., tysk bokförläggare
och skapare af industriella företag, f. 1790
i Gotha, d. 1850, var 1810–19 köpman i London,
grundlade 1820 i sin fädernestad en förlagsbokhandel,
"Bibliographisches institut", och öfverflyttade 1828
med denna till Hildburghausen. Ur hans storartade
förlagsverksamhet utgingo bl. a. en mängd olika
bibelupplagor, ett bibliotek af äldre tyska klassiker,
ett folkbibliotek för naturkunnighet, ett historiskt
bibliotek, åtskilliga kartverk och konstgallerier,
det frisinnade illustrerade arbetet "Universum"
(40 bd, 1833–63), som på 1830-talet hade 80,000
abonnenter och efter hand utkom på 12 språk,
samt "Das grosse conversationslexicon für die
gebildeten stände" (52 bd, 1840–55). M. kan sägas
ha infört bruket af subskription i stor skala och
af förlagsartiklars utgifning häftevis. Han inlade
äfven stora förtjänster om befordrandet af inhemsk
tysk industri, i synnerhet järnindustri, samt om
järnvägsanläggningar. I politiken sympatiserade
han med 1818 års rörelser. – 2. Heinrich August
Wilhelm M., den föregåendes broder, tysk luthersk
teolog, exeget, f. 1800 i Gotha, d. 1873, var
från 1841 konsistorialråd i Hannover samt tillika
superintendent och pastor vid Neustadt-kyrkan där. Han
befordrades 1861 till öfverkonsistorialråd och drog
sig 1865 tillbaka till det enskilda lifvet. Bland
M:s arbeten märkas hans edition och öfv. af nya
testamentet (1829), hans edition af den lutherska
kyrkans symboliska böcker (1830) och framför alla hans
mycket värderade verk
Kritisch-exegetischer kommentar zum Neuen testament (1832 ff.)
i fortsättningen med biträde af teologerna Huther,
Düsterdieck och Lünemann; enskilda band ha utgetts i
en mängd nya upplagor, dels af M. själf, dels, efter
hans död, af Wendt, B. och J. Weiss, Heinrici, Beyschlag,
Siefert, E. Haupt m. fl. M. var till sin teologiska
riktning supranaturalist, men bemödade sig om att,
fri från dogmatiska förutsättningar, ge en strängt
grammatisk-historisk tolkning af bibelordet. M:s
kommentar, som ännu behåller sitt gamla namn, ehuru
andra, framför allt B. Weiss, satt en mera modern
prägel på den, har utöfvat betydande inflytande
ej blott i Tyskland, utan ock långt utanför dess
gränser, ej minst i Sverige. Den öfversattes till
engelska redan 1845. – 3. Hermann Julius M., son
till M. 1, f. 1826 i Gotha, d. 1909, öfvertog efter
fadern bokförlagsaffären, hvars ledning han först
1886 öfverlämnade åt sina två äldsta söner. 1874
flyttade han den till Leipzig, där den utvidgats
i flera riktningar, i synnerhet på det lexikaliska
området. Han utgaf
"Neues konversationslexikon für alle stände" (15 bd; 1857–60;
6:e uppl. under titeln
"Meyers grosses konversations-lexikon", 20 bd, 1902–08, jämte
"Ergänzungen" i 1 bd, 1909, och
"Jahres-supplement" 1910 ff.),
"Meyers handlexikon des allgemeinen wissens" (1870–72; 3:e uppl. 1833)
samt en serie
"Fachlexika" (1882 ff.).
Bland M:s förlagsartiklar märkas äfven
"Reisebücher" och
"Klassiker-bibliothek" (omfattande de flesta af
världslitteraturens mest framstående arbeten) samt
Brehms "Illustriertes thierleben",
till hvilket arbete sluter sig
"Allgemeine naturkunde" (1885 ff.).
Sedan M. lämnat förlagsbokhandeln, egnade han sig
uteslutande åt att söka praktiskt lösa sociala problem.
Han stiftade och ledde en stor förening för byggande
af billiga arbetarbostäder i Leipzig, som tack vare
hans energi och praktiska blick haft storartad framgång
(se Arbetarbostäder, sp. 1314). –
4. Hans M., den föregåendes son, förläggare
och forskningsresande, f. 1858, öfvertog, sedan han
promoverats till filos. doktor, jämte sin bror Arndt M.
1886 ledningen af "Bibliographisches institut". M. har
företagit ett stort antal vidsträckta resor, bl. a. till
Syd-Afrika, var den förste, som besteg Kilima-ndjaros
högsta topp, studerade 1903 Ecuadors glaciärer och har
skildrat sina färder i
Zum schneedom des Kilimandscharo (1888),
Ostafrikanische gletscherfahrten (1890),
Die insel Tenerife (1896),
Der Kilimandjaro (1900),
Die eisenbahnen im tropischen Afrika (1902),
Reisen im hochland von Ecuador (1904) och
Die eiszeit in den tropen (s. å.).
M. är led. af tyska kolonialrådet sedan 1901, juris och
filos. hedersdoktor samt har utnämnts till professor och
geheimehofråd. Under hans chefstid har förlaget utvidgats
med bl. a.
"Meyers volksbücher",
"Meyers sprachführer",
Sievers’ "Allgemeine länderkunde",
en serie litteraturhistorier m. m. –
5. Hermann M., den föregåendes broder,
forskningsresande, f. 1871, har företagit två längre resor
i Brasilien 1895–97 och 1898–1900, hvilka han skildrat i
Tagebuch meiner Brasilienreise (1897) och
Meine reise nach den deutschen kolonien in Rio Grande do Sul (1899).
För att understödja de tyske utvandrarna i Brasilien och
vidmakthålla deras tyskhet har M. grundlagt kolonier där,
för hvilka han bekostat kyrkor, skolor o. s. v. 1903
inträdde han i förlagsfirman.
2. (E. S–e.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
