- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
405-406

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michaeli, Louise Charlotta Helena - Michaelis, Johann David - Michaelis, Otto - Michaelis, Adolph Theodor Friedrich - Michaelis - Michaelis 1. Sophus M

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Isabella i "Robert",
Berta i "Profeten",
Agata i "Friskytten",
Leonora i "Trubaduren" och i "Kung Karls jakt",
Elvira i "Ernani",
Matilda i "Vilhelm Tell",
Rezia i "Oberon",
Constanza i "Enleveringen ur seraljen" och
Selika i "Afrikanskan".

A. L.*

illustration placeholder

Michaelis, Johann David, tysk luthersk
teolog, f. 1717 i Halle (där hans fader, teologen och
orientalisten Christian Benedikt M., f. 1680, d. 1764,
var professor), d. 1791 i Göttingen. M. blef 1746
professor i filosofi och 1750 äfven i österländska
språk vid universitetet i Göttingen. Han utöfvade
inflytelserik verksamhet äfven på teologien. Ty fastän
han alltjämt tillhörde filos. fakulteten, blef han
genom sina teologiska föreläsningar och skrifter en
banbrytare för den moderna historisk-kritiska och
filologisk-kritiska teologien, dock med fasthållande
af tron på den gudomliga uppenbarelsen. Närmast riktade
M. sitt intresse på ett noggrannare utforskande af
Orienten och förmådde för detta ändamål Fredrik V i
Danmark att 1761 till Arabien utsända en vetenskaplig
expedition, i hvilken, på M:s uppmaning, äfven svensken
Forskål deltog. För samma ämne verkade han ytterligare
genom sitt 1771–89 i 24 bd utgifna
Orientalische und exegetische bibliothek och
Neue orientalische und exegetische bibliothek (1786–93 i 9 bd).
Till exegetiken höra de flesta af M:s 82 skrifter,
bland hvilka må nämnas
Einleitung in die göttlichen schriften des Neuen bundes i 2 bd (1750; 4:e uppl. 1788),
Einleitung in das Alte testament (ofullb., 1:a d. 1787) och
Uebersetzung des Alten testaments mit anmerkungen (13 bd, 1769–86).
Ett af hans mest kända arbeten är
Mosaisches recht (1770–75; 2:a uppl. 1776–80, 6 bd).
Dessutom deltog han 1753–70 i redigeringen af
"Göttinger gelehrte anzeigen". Äfven på det dogmatiska
området försökte han sig, men där lyckades han minst,
enär "han saknade nästan allt, som fordras för en
dogmatiker". M:s föreläsningar i moral utgåfvos
af Stäudlin (1792–1802).

K. H. (J. P.)

Michaelis, Johann Benjamin, tysk skald, f. 1746 i Zittau, d. 1772
i Gleims hem i Halberstadt, var en talang, som af
umbäranden och sjukdom hämmades i sin utveckling. Hans
"Sämmtliche werke" (4 bd, 1791)
innehålla lifligt skrifna
Satyren und episteln,
några operetter samt
Fabeln und erzählungen
och en kortare travestering af Eneiden:
Leben und thaten des theuren helden Äneas,
som vardt förebild till Blumauers.
Se Reclam, "J. B. M." (1904).

Michaelis, Otto, tysk ämbetsman, nationalekonom,
f. 1826 i Westfaien, d. 1890 i Berlin, öfvertog,
sedan han 1849 för en pressförseelse blifvit
utesluten från den juridiska tjänstemannabanan, 1851
redaktörskapet af den i Berlin utkommande tidningen
"National-zeitungs" nationalekonomiska
afdelning, tog 1858 i Gotha del i bildandet af de
tyska nationalekonomiska kongresserna och började 1863
i förening med J. Faucher utge "Vierteljahrsschrift
für volkswirtschaft und kulturgeschichte". 1861
invaldes han i preussiska deputeradekammaren och 1867
i Nordtyska förbundets riksdag, men nedlade sitt
mandat, sedan han blifvit utsedd till föredragande
råd i rikskanslersämbetet. 1877 utnämndes han
till direktor för samma ämbetes finansafdelning,
och 1879 vardt han ordf. i förvaltningen af
riksinvalidfonden. M., som utöfvade ett betydligt
inflytande, särskildt i praktiskt politiska frågor,
intog en utprägladt ekonomiskt liberal ståndpunkt;
men han var ej den ytterligtgående "manchesterman",
som motsatte sig järnvägarnas öfvertagande af staten
o. d. Utom kommunikationsfrågor behandlade han
bank-, börs- och andra spörsmål i sina skrifter,
af hvilka en väsentlig del utgafs under titeln
Volkswirtschaftliche schriften (2 bd, 1873).

(E. H. T.)

Michaelis, Adolph Theodor Friedrich, tysk
arkeolog, f. 1835, d. 1910, blef 1872 professor i
Strassburg. Särdeles fint bildad, lämnade M. en serie
värdefulla arbeten i klassisk konstarkeologi, såsom
Parthenon (1871),
Ancient marbles in Great Britain (1882) och
Die archäologischen entdeckungen des XIX. jahrhunderts (1906).
Han skref det tyska arkeologiska institutets historia
(1879) och utgaf senare uppl. af Springers "Handbuch
der kunstgeschichte", I. M. verkade på flerfaldigt
sätt lifvande och eggande på studiet af den klassiska
konsten; han var medlem af centraldirektionen för
arkeologiska institutet.

J. C.

Michaelis [mika-]. 1. Sophus M., dansk författare,
f. 14 maj 1865 i Odense, student 1884, rönte under
universitetstiden lifligt inflytande af Julius Lange
och G. Brandes, egnade sig företrädesvis åt romansk
filologi och konsthistoria, tog lärarexamen 1891 och
har gjort vidsträckta utländska resor. Han har lämnat
förträffliga tolkningar till danska af den fornfranska
sångsagan "Aucassin et Nicolete" samt af Flauberts
"Salammbô" och "Tentation de Saint Antoine", utgaf
1906 en monografi öfver skulptören
J. A. Jerichau
och har sedan 1900 varit redaktör af tidskr. "Kunst".
Som tidningsman har han utmärkt sig på alla områden
af estetisk kritik. I hans mångsidiga diktning intar
lyriken en centralställning. Själfständigare än de
gratiösa debutdikterna (1888) är samlingen
Solblomster (1893; 2:a uppl. 1901), och
Sirener (1898) och
Livets fest (1900)
genomströmmas af stark, nästan hednisk lifs- och
skönhetsglädje. Mest mogen och genomarbetad af all
hans verslyrik är dock
Palmerne (1904),
synnerligen representativ för M:s ämnesval, bildning,
lifsåskådning och stil. Den rytmiskt storvulna,
melodiösa och färgmättade inledningscykeln, som gett
diktföljden dess namn, symboliserar gripande M:s
evighetslängtan och paradisdrömmar med anknytning till
personliga intryck från Egypten. Levantiska bilder och
danska genretaflor, idyller och historiska miniatyrer
omväxla f. ö. med fina konstentusiastiska poem och
tillfällighetsstycken. Omedelbarast flyter kanske M:s
skaldeådra i den vackra hyllningsdikten "Aulestad"
och några ypperliga minneskväden ("Kr. Zahrtmann"
m. fl.). – M:s prosaskildringar ha i stort sedt
beskrifvit samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free