Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Midhat pascha, turkisk statsman - Midhurst, stad i engelska Suessex - Midi, middagstid - Midi, Canal du. Se Languedoc-kanalen - Midi, Dent du. Se Dent du Midi - Midi, Pic di, namn på flera bergstoppar i Pyrenéerna - Midian, Midianiter. Se Midjan - Midinette, i Paris skämtsam benämning på arbeterskor - Midjan, Midjaniter. (Bibeln) - Midjaniter. Se Midjan - Midland counties, de mellersta grefskapen i England - Midleton, viscount. Se Brodrick 1. - Midljud, språkv. - Midlothian, skotskt grefskap. Se Edinburgh 1 - Midnapur - Midnapur 1. Distrikt i Indien - Midnapur 2. Hufvudstad i M. 1. - Midnatskommittéen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(af 23 dec.) med dess bestämmelser om ett
turkiskt parlament, och sultanens trontal inför
en notabelförsamling, hvari reformprogrammet
s. d. utvecklades, var i sitt första, vidtgående
utkast M:s verk, men visade i sin slutliga form
många tecken till de reaktionära inflytelsernas
växande makt vid hofvet. Författningen var
närmast ett schackdrag mot den i Konstantinopel
samlade konferensen af stormaktsdiplomater och
dess sträfvanden till inblandning i Turkiets
inre angelägenheter samt accepterades af detta
skäl af Abd-ul-Hamid. Då emellertid M. i inre
reformsyfte sökte göra de i författningen stadgade
inskränkningarna i sultanens makt till en verklighet,
blef han (natten till 5 febr. 1877) plötsligt häktad,
nödgades afgå samt fördes omedelbart sjövägen ur
riket till Brindisi. Efter 1 1/2 års landsflykt,
hvarunder han mest vistats i Paris och London,
fick M. tillåtelse att återvända och som privatman
vistas på Kreta (sept. 1878) samt utnämndes kort
därpå till ståthållare i Syrien (med residens i
Damaskus). Därifrån förflyttades han 1880 till
generalguvernörsposten i Smyrna, men i maj
1881 lät sultanen anställa ny undersökning om
verkliga förloppet vid Abd-ul-Asis’ död, hvarvid
M. anklagades för att ha anstiftat den mordplan,
som skulle ha kostat ex-sultanen lifvet. Efter en
partiskt anordnad rättegång (27–29 juni) dömdes
M. (jämte 8 medanklagade) till döden. Diplomatiska
föreställningar från brittiska regeringen till M:s
förmån förmådde emellertid sultanen att mildra domen
öfver M. till deportation för lifstiden till Taif i
södra Arabien. Där föll M. efter några år offer för
ett par på sultanens befallning ditsända mördare. –
M. var en af de äldre turkiska reformsträfvandenas
mest dugande och patriotiske representanter och
gaf, särskildt som provinsguvernör, många prof på
sällspord administrativ skicklighet. Jfr Léouzon
Leduc, "Midhat pacha" (1877), och Ali Haydar
Midhat bey (M:s son), "Life of M. pasha" (1903).
V. S-g.
Midhurst [mi’dh9st], stad i engelska
grefsk. Sussex, vid Rother, 19 km. n. om
Chichester och 80 km. s. v. om London. 1,650
inv. (1901). Latinskola. I närheten öppnades
1906 ett storartadt lungsotssanatorium,
uppkalladt efter konung Edvard VII.
(J. F. N.)
Midi (fr., af lat. medius, hälften, och dies, dag),
middagstid, klockan 12 på dagen; söder; Södern.
Midi, Canal du [kana’1 dy]. Se Languedoc-kanalen.
Midi, Dent du. Se Dent du Midi.
Midi, Pic du [pi’k dy; af fr. midi, söder], namn
på flera bergtoppar i Pyrenéerna, bl. a. Pic du
Midi d’Ossau i dep. Basses-Pyrénées, 2,885
m., från hvilken Gave d’Oloron (Gave d’Ossau)
upprinner, och Pic du Midi de Bigorre l. de Bagnères
i dep. Hautes-Pyrénées, 2,877 m. med meteorologiskt
observatorium. Från den har Adour sina källflöden.
J. F. N.
Midian, Midianiter. Se Midjan.
Midinette [-nä’t; af fr. midi, se d. o.], i
Paris skämtsam benämning på sömmerskor och andra
arbeterskor, som lämna verkstaden under middagsrasten,
då man ser dem promenera omkring; de utgöra ett
framstående och mycket observeradt
drag i vissa kvarters fysionomi. Midinetterna ha
gett stoff till både konstnärliga och litterära verk,
t. ex. en staty på Les grands boulevards och L. Artus’
med bifall mottagna femaktskomedi "Les midinettes"
(1911).
Midjan, Midjaniter, ett land och ett folk, med hvilket
Israel enligt G. T. ofta kom i beröring. Släktskapen
mellan de båda folken har fått sitt uttryck däri,
att M:s stamfader betraktas som en son till Abraham
och Ketura (1 Mos. 25: 2). Enligt såväl Josefos,
Eusebius och Hieronymus som Ptolemaios och de
arabiske geograferna var midjaniternas ursprungliga
hem beläget ö. om den elamitiska hafsviken. Därifrån
ha de senare dragit mot n. upp mot moabiternas
gränser och, såvida israeliternas uppgifter äro
riktiga, äfven in på Sinaihalfön. Enligt Mos. 3
och 18 (Jahvist och Elohist) har Israel nämligen
här kommit i beröring med dem, och Moses svärfader
uppges ha varit en präst i Midjan. I Josefs historia
uppträda de som handelsmän ö. om Jordan (1 Mos. 37:
28, 36, Elohisten), Jahvisten talar i stället om
ismaelitiska köpmän (v. 25 f.) Och i dessa trakter
omnämnas de ock i Bileams historia (4 Mos. 22: 7).
Längre fram hade Gideon att utkämpa en hård
strid mot dem, då de inträngt i Israels land i
trakten af Jisreels-slätten (Dom. 6–8), och hans
seger omtalas af profeten Esaias som Midjans dag
(Es. 9: 3). Hvad som f. ö. berättas om M. i G. T. är
icke egnadt att ge oss någon närmare upplysning
om folkets senare historia. M:s ursprungliga
hemland har i nyare tid besökts af R. Burton, som
beskrifvit sin resa i "The gold mines af Midian"
(1878) och "The land of Midian revisited" (1879).
E. S-e.
Midjaniter. Se Midjan.
Midland counties [m^dtend kaVntis] kallas de mellersta
grefskapen i England: Stafford, Derby, Nottingham,
Worcester, Warwick, Leicester och Northampton.
Midleton [miMlten], viscount. Se Brodrick 1. Äfven
William S:t John Freemantle Brodrick (se d. o. 2)
är, sedan 1907, viscount M.
Midljud, språkv., kallas de språkljud, som befinna
sig inuti ordet. Med hänsyn till verkningen af vissa
ljudlagar skiljer man nämligen mellan uddljud, midljud
och utljud. Så behandlas t. ex. i svenska
urspr. k (äldre germ. ch) olika alltefter sin plats i
ordet: jämför t. ex. sv. horn, natt, å med lat. cornu,
noc-s (nox), aqua.
Lll.
Midlothian [midlåTfthian], skotskt grefskap. Se
Edinburgh 1.
Midnapur [midnepöV]. 1. Distrikt i Brittiska Indien,
divisionen Bardwan. Bengalen. 13,430 kvkm. 2,789,114
inv. (1901). – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
vid en segelbar kanal till Calcutta. 33,140
inv. (1901). Tillverkning af mässings- och
koppartråd. Flera undervisningsanstalter, bl. a. en
amerikansk missionsanstalt med skola.
1–2. Wbg.
Midnatskommittéen kallades på den politiska slangen
en kommitté, som 22 juli 1893 tillsattes af norska
stortinget. Den hade att undersöka vissa påstådda
åtgärder 1884 och 1893, som skulle haft till ändamål
att möta revolutionära försök. Så påstods, att gevär
i kronans förråd gjorts obrukbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
