Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikulicz-Radecki, Johan von - Mikultschütz, kommun i preussiska Oppeln - Mil, längdmått - Mila, Kolmila. Se Kolning - Mila, stad i Algeriet - Miladinov, bröder - Miladinov, Dimitrij - Miladinov, Konstantin - Milan I, konung af Serbien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt ämne en mängd arbeten. I förening med
v. Bergmann och v. Bruns utgaf han en stor Handbuch
der praktischen chirurgie.
R. T-dt.
Mikultschütz, kommun i preussiska reg.-omr. Oppeln
(Schlesien). 13,831 inv. (1910). Tillverkning af
sprit och tegel.
J. F. N.
Mil, längdmått för större afstånd, vägmått. Namnet
(liksom ty. meile, eng. mile, fr. mille, sp. milla,
port. milha, it. miglio) härstammar från det latinska
ordet milia (plur. af mille, tusen). Romarna angåfvo
afstånd i milia passuum (d. v. s. efter tusental
steg), och en sådan fornromersk mil (senare kallad
milliarium, eg. milsten) mätte 1,000 steg af 5
rom. fots längd och motsvarade således 1,478,5 m.,
af de romerske författarna räknad = 8 stadier. Efter
Roms fall begagnades det romerska milmåttet, om ock
med flera olikheter, af Västerlandets folk, men jämte
detta kom redan i början af medeltiden ett annat,
större, i bruk, hvilket härledde sig från den galliska
milen, leuca l. leuga (1,500 passus), hvilken ock
gett upphof till de moderna namnformerna: fr. lieue,
sp. legua, port. legoa, it. lega och eng. league. I
stater, hvilka, såsom England, Frankrike, Spanien och
Portugal, begagnade båda slagen milmått, räknades 3
mil på 3 lieue, legua o. s. v. Dessutom funnos jämte de allmänna
milmåtten sådana för särskilda ändamål, såsom postmil,
polismil, sjömil o. s. v. I Frankrike mätte man före
metersystemets antagande väglängder i lieues,
af hvilka de allmännaste voro: lieue commune =
1/25 ekvatorsgrad (1 ekvatorsgrad enl. Bessel =
111,306,58 m.) = 4,452,26 m. = 3/5 geografisk mil,
lieue marine = 1/20 ekvatorsgrad = 5,565,33 m.
= 3/4 geografisk mil, och lieue de poste =
2,0000 toises = 3,898 m. Därjämte hade man
flera afvikande lieues i provinserna. I Spanien
var legua regular antigua = 5,572,7 m., legua
nueva l. legua real = 6,687,24 m. (16,645 leguas
= 1 ekvatorsgrad) och legua maritima 1. legua
legal = 5,565,33 m. (således = 1 lieue marine).
Den portugiska milha var = 2,065,653 m.; 3 milhas
utgjorde 1 legoa. Af äldre italienska mil
var den venezianska miglio = 1,738,7 m.,
den lombardiska = 1,784,8 m., den piemontesiska
(efter 1818) = 2,469,14 m., den romerska
= 1,489,5 m., den neapolitanska = 1,855,11 m.
I alla dessa länder användes nu kilometern, liksom
äfven i Nederländerna (där den kallas mijl),
Belgien, Schweiz och Grekland (kilometern kallas
där stadion). Den vanliga engelska milen (english
mile, London mile) är = 5,000 eng. f. = 1,523,96 m.,
den lagliga brittiska milen (statute mile, british
mile) = 5,280 eng. f. = 1,609,315 m. (69,16 statute
miles = 1 ekvatorsgrad och 1 square mile = 2,5898
kvkm.), sjömilen (sea mile, nautical mile,
geographical mile), alla civiliserade nationers
vägmått till sjöss = 1,855,11 m. (räknas dock allmänt
= 1,852 m.) = 1/60 ekvatorsgrad = 1/4 geografisk mil.
Tre miles af dessa olika slag räknas = 1 league.
I Nord-Amerikas förenta stater gäller den engelska
statute mile. I Tyskland räknade man till 1872 i
allmänhet efter tyska l. geografiska mil (till skillnad från den
engelska geografiska l. sjömilen äfven kallade tyska
geografiska mil), af hvilka 15 gå på en ekvatorsgrad;
en tysk mil utgjorde 7,420,44 m. (1 kv.-mil således =
55,0629 kvkm. och 1 kvkm. = 0,01816 kv.-mil). Den
preussiska milen var = 24,000 preuss. f. = 7,532,48
m., och med denna öfverensstämde den danska
milen. Den österrikiska postmilen var till 1876
(nu räknas liksom i Tyskland i kilometer) = 24,000
wiener fuss = 7,585,94 m. (14,65 österr. mil således =
1 ekvatorsgrad). Den ungerska mérföld var före 1854 =
8,353,6 m. Den gamla svenska milen var = 36,000 f. =
10,688,54 m.; nymilen däremot = 10 km. = 33,680,932
f. Den gamla norska milen var = 36,000 norska f. =
11,294,73 m. Vägmåttet i Ryssland är verst, hvars
längd, bestämd genom ukasen af 11 okt. 1835, är =
3,500 ryska (engelska) fot = 1,066,78 m.; 104,33
verst således = 1 ekvatorsgrad. Äfven i Finland mätas
afstånd i verst, men en finsk verst är = 1/10 svensk
mil = 1,068,85 m. Om Japans vägmått se Japan,
sp. 1279. Se vidare Parasang, Sabbatsresa,
Sjömil och Stadion.
Mila, Kolmila. Se Kolning.
Mila, stad i Algeriet, 33 km. n. v. om
Constantine. 2,517 inv. (1901; som kommun
8,023 inv.). Romerska byggnadslämningar. Fordom
biskopssäte. Stadens romerska namn var Mileve.
Miladinov, bröderna Dimitrij och Konstantin,
bulgariska folklorister och martyrer för sitt
folks sak, föddes i Struga i Macedonien. Den äldre
brodern, Dimitrij, en af de ifrigaste agitatorerna i
Macedonien, var skollärare i Kukusch (nära Saloniki),
där han lyckades få den slaviska liturgien införd,
och slutligen i Struga. Genom sin verksamhet
skaffade han sig en oförsonlig fiende i den grekiske
biskopen i Poljana. Sommaren 1861 blef Dimitrij, på
angifvelse för landsförräderi, fängslad och förd till
Konstantinopel. Konstantin hade då i Moskva afslutat
sina studier och i Agram ombesörjt tryckningen af
den samling folkvisor, som båda bröderna i gemenskap
sammanbragt. Han skyndade till Konstantinopel
och blef där, genom sin oförsiktighet att besöka
brodern i fängelset, själf fast. Åtgärder vidtogos af
biskop Strossmayer och ryska regeringen för brödernas
befriande, men när befallning ändtligen gafs af Porten
om deras lössläppande, var det för sent. De hade,
på grekernas anstiftan, blifvit förgiftade
i fängelset (1861). Vis-samlingen, som utgafs
på bekostnad af Strossmayer under titeln
Bulgarski narodni pesni sobrani od bratja
Miladinovci, Dimitrija i Konstantina (Agram
1861), är till omfattning (674 folkvisor
samt ordstäf, gåtor m. m.) och pålitlighet
den mest betydande man ännu eger.
Lll. (A-d J.)
Milan I, konung af Serbien, den fjärde regerande
fursten af dynastien Obrenovitj (se d. o.), f. 22
aug. 1854 i Masaresci i Rumänien, d. 11 febr. 1901
i Wien, var son till Milosj Jefremovitj (brorson
till furst Milosj Obrenovitj) och Maria Catargi från
Moldau; han miste 1861 sin far och uppfostrades i
Paris. Efter sin kusin furst Mikaels mord 10 juni
1868 utropades han 2 juli s. å. till furste af Serbien,
och efter att ha förklarats myndig öfvertog han själf regeringen
22 aug. 1872. Om landets historia under
hans regeringstid se närmare Serbien. Trots det
olyckliga kriget mot Turkiet 1876–77 förvärfvade
Serbien, som i slutet af 1877 åter upptog striden
med den af ryssarna besegrade arffienden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
