- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
743-744

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkkur - Mjölkkvarts, miner. Se Kvarts - Mjölkkylare, mejerisk. - Mjölkkylare 1. gräddsättningskärl - Mjölkkylare 2. Mejeriapparat för hastig afkylning af mjölk - Mjölkkärl, bot. Se Mjölksaft - Mjölkkörtel - Mjölkkörtel 1. Med. Se Bröstkörtel, Digifning ock Könsorgan - Mjölkkörtel 2. Veter. Mjölkkörtel l. Jufver

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åsnemjölk, som är mindre ägghvitehaltig, samt getmjölk,
i synnerhet mot bröstsjukdomar. I kurativt syfte
användes mjölk först och främst vid njurlidanden
(s. k. parenkymatösa njurinflammationer, morbus
Brighti eller ägghvitesjukdom) samt vid kärl- och
hjärtlidanden (spec. arterioskleros), i synnerhet då
dessa sjukdomar äro förenade med vattsot. Mjölken har
vid dessa tillfällen fördelen att vara lätt åtkomlig
och i allmänhet lätt fördraglig för de flesta
sjuka samt att verka urindrifvande (diuretiskt)
och på grund af sin ringa koksalthalt motverkande
ödembildning. För att emellertid hålla en fullväxt
person i s. k. kväfvejämvikt, d. v. s. vid sådan
diet, att ägghvitebeståndet i hans organism icke
angripes, fordras rätt stora kvantiteter söt mjölk,
3–4 liter per dygn. Detta är en betydlig kvantitet
för kärlsystemet att komma till rätta med. Därtill
kommer, att fyra liter mjölk innehålla en betydlig
mängd kväfvehaltiga ägghviteämnen (omkr. 140 gr. om
dygnet). Mjölkkuren lämpar sig därför icke för
sjukdomar med dålig kväfveutsöndring (vissa former
af njurinflammation), enär fara då kan uppstå för,
att mängden af giftiga kväfveomsättningsprodukter
i blodet kan ökas och s. k. urinförgiftning (uremi)
uppkomma. Den stora kvantiteten vätska kan ock vara
ansträngande för hjärtverksamheten och påskynda
framträdandet af hjärtsvaghet. Den s. k. absoluta
mjölkdieten (jfr Diet, sp. 370) har därför blifvit
mer och mer inskränkt. Långvarig mjölkkur inverkar
dessutom skadligt på matsmältningen (förstoppning
etc.) och på blodbildningen på grund af komjölkens
ringa järnhalt. Mjölken ges omväxlande i söt och sur
form och blandas med kaffe, mineralvatten etc. för
att göras mindre motbjudande. – Den s. k. Karellska
mjölkkuren, uppkallad efter kejsar Nikolaus I:s
lifmedikus F. J. Karell (d. 1886), enligt hvilken
patienten i 20 dagar skulle lefva på 1,250 gr. mjölk
och 5 ägg, fördelade på 5 måltider, är egentligen en
kraftig afmagringskur och har som sådan på senare
tid blifvit modifierad samt åter rekommenderad af
bl. a. Moritz. Utom med sötmjölk göras mjölkkurer
med sur mjölk, i hvilken jäsningen åstadkommits med
helst renodlade mjölksyrejäsningsbakterier. Den
sura mjölken kan ha godt inflytande vid vissa
tarmkatarrer och har på senare tid efter Metjnikovs
och hans skolas undersökningar på Institut Pasteur
i Paris blifvit mycket modern som dietetiskt medel
– mjölksyrejäsningen i tarmkanalen skulle hindra
eller fördröja utvecklingen af en annan, delvis
skadlig tarmflora af bakterier. Produkterna af
dessa andra bakteriers verksamhet uppsupas från
tarmkanalen och åstadkomma, enligt Metjnikov, en
själfförgiftning af organismen. Metjnikov ser häri
en af orsakerna till s. k. åderförkalkning och en för
tidig åldring. Faktiskt finnes ett stort antal friska
åldringar i de trakter, t. ex. Bulgarien, där den sura
mjölken är ett slags folkrätt. Surmjölk, åstadkommen
med bulgariska jäsningsbakterier, s. k. yoghurt, har
ock, då detta skrifves (1912), blifvit modern. Redan
sedan lång tid tillbaka har man i dietetiskt syfte
användt andra jäsningspreparat af mjölk, som kumys (se
d. o.) och kefir (se d. o.). Båda preparaten innehålla
alkohol. Kärnmjölk och mjölkvassla ha urindrifvande
verkan. Vid sjukdomar i digestionskanalen, mag-
och tarmsår, vissa tarmkatarrer o. s. v., användas också mjölkkurer på
grund af mjölkens goda egenskaper som ett mildt
näringsmedel. – Slutligen anses mjölk som ett lämpligt
och lätt tillgängligt motgift vid förgiftningar med
metallgifter, i synnerhet frätande alkalier och
syror, metalloxider m. m., på grund af ägghvitans
benägenhet att ingå föreningar med nämnda ämnen. Dock
passar ej mjölk, i synnerhet om den är fet, som
motgift vid fosfor- eller kantaridinförgiftning.
F. B. (I. H.)

Mjölkkvarts, miner. Se Kvarts.

Mjölkkylare, mejerisk. 1. Höga gräddsättningskärl af
förtent plåt (fig. 1), i hvilka mjölken nedsättes
i isbad för gräddsättning. – 2. Mejeriapparater,
vanligen runda, pelarformiga, för hastig afkylning af
mjölk, bestå af ett plåtkärl med dubbla väggar, som
vanligen äro veckade för att erbjuda större kylande
yta (fig. 2). Mjölken får rinna ned öfver kylarens
utsida och afkyles af kallt vatten, som nedtill
inledes mellan de dubbla väggarna, samt, sedan det
uppvärmts, bortledes upptill.
1 o. 2. H. J. Dft.
illustration placeholder
Fig. 1. Mjölkkylare för gräddsättning.

illustration placeholder
Fig. 2. Mjölkkylare för hastig afkylning.


Mjölkkärl, bot. Se Mjölksaft 2.

illustration placeholder
Fig. 1. Genomskärning af mjölkkörtelblåsor

(hos kon) med epitelceller, a i hvila, b i

verksamhet. (Förstorade.)

Mjölkkörtel. 1. Med. Se Bröstkörtel, Digifning
och Könsorgan, sp. 647. – 2. Veter. Mjölkkörtel
l. Jufver är den vanliga benämningen på den
mjölkafsöndrande körteln hos däggdjurens honor. Den
består af en mängd små
blåsor, omgifna af ett tätt nät af fina blodkärl
(kapillärnät) och på insidan beklädda med ett lager
af kubiska epitelceller, i hvilka mjölken bildas
(se fig. 1); från hvarje körtelblåsa utgår en fin
utförsgång, och dessa förena sig sedan till allt
större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free