- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
761-762

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mnemonik, Mnemoteknik, minneskonst - Mnemosyne - Mnemosyne 1. Grek. myt., minnets gudinna. (se Muser) - Mnemosyne 2. Astron. en småplanet - Mnemosyne, litterär tidskrift - Mnemoteknik. Se Mnemotik - Mnesikles, forngrekisk arkitekt. Se Akropolis - Mnium, bot. Se Astrophyllum - M-njamwesi, folkstam. Se Bantu - Mo, kek., förkortning för 1 atom molybden - Mo., förkortning för staten Missouri - Mo - Mo 1. En af sand eller grus bestående landsträcka - Mo 2. Mo l. Mojord - Mo - Mo 1. Härad i Jönköpings län - Mo 2. Socken i Gäfleborgs län - Mo, namn på orter i Norge - Mo 1. M., härad och pastorat i Telemarken - Mo 2. M., härad och pastorat i Ranenfjord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

saklig art samt på en genom tänkande fördjupad
uppfattning med logiskt ordnande af det, som man vill
inlära, och ändamålsenligt skiljande mellan hufvudsak
och bisak. Litt.: H. Kothe, "Lehrbuch der mnemonik"
(2:a uppl. 1852), "Katechismus der gedächtniskunst"
(6:e uppl. 1887), Edw. Pick, "Memory and its doctors"
(1888), och W. L. Evans, "Memory training" (1889).
S-e.

Mnemosyne. 1. (Grek. Mvr^oövvr},
lat. Mnemosyne). 1. Grek. myt., minnets gudinna,
räknades till titanernas gudastam och var
genom Zeus moder till de nio sånggudinnorna
(se Muser). – 2. Astron., en af småplaneterna.
1. A. M. A.

Mnemosyne, litterär tidskrift, utkom i Åbo
1819–23. Den utgick från de yngre akademiska
kretsarna samt redigerades af J. G. Linsén och
F. Bergbom. M. anslöt sig, liksom sin föregångare
"Aura" (1817–18), till nyromantikens program och
förde en häftig kamp mot upplysningstidehvarfvets
idéer i filosofi, vitterhet och pedagogik. I än högre
grad afspegla sig i M. de nationella sträfvanden,
som utmärkte nyromantiken. Tidningen kämpade för
erkännandet af en finsk nationalitet och dennas
utveckling i och genom kulturens former; särskildt
verkade i detta syfte A. I. Arwidsson (se denne).
A. H.*

Mnemoteknik. Se Mnemonik.Mnemotekniker,
kännare 1. utöfvare af mnemotekniken. – Mnemoteknisk, som hör till minneskonsten.

Mnesikles (grek. Mv^or^rjg}, forngrekisk arkitekt. Se
Akropolis, sp. 432.

Mnium, bot. Se Astrophyllum.

M-njamwesi, folkstam. Se Bantu, sp. 877.

Mo, kem., förkortning för 1 atom molybden.

Mo., amerikansk förkortning för staten Missouri.

Mo. 1. En af sand eller grus bestående, relativt
jämn landsträcka, i allmänhet barrskogsklädd,
hufvudsakligast med tall (hvaraf benämningen tallmo).
Moar finnas inom nästan alla Sveriges provinser,
där de träffas vanligen invid och i grannskapet
af rullstens- eller sandåsar. Äfven i Finland
förekomma stora moar. – 2. Mo l. Mojord,
en i folkspråket använd benämning för en delvis
nästan mjölfin, med lerbeståndsdelar blandad sand,
ej sällan innehållande äfven gruskorn och småsten
i större eller mindre mängd. Färgen är vanligen
smutsgulgrå, stundom hvitgrå (hvitmo). Någon sortering
af beståndsdelarna i vatten synes ej alltid ha egt
rum vid jordartens bildande. Den är därför också
i många fall något olika den genom afsättning i
vatten bildade, vanligen något gröfre sand, som,
ehuru måhända mindre lämpligt, kallas mosand.
Ett slags lerigt, moblandadt grus (bottenmorän),
stundom så sammanpackadt och hårdt, att det måste
brytas med spett för att kunna genomträngas, är af
befolkningen inom vissa orter i Sverige kändt under
namn af pinmo eller pinnmo. Pinnmon, som har sitt
läge närmast ofvanpå berggrunden, förekommer nästan
aldrig omedelbart i dagen, utan är i allmänhet täckt
af ett mindre hårdt grus (ytmorängrus). – A. Atterberg
lägger kornstorleken till grund för mineraljordslagens
indelning och afser numera med benämningen mo en fin,
nästan mjölfin sand, hos
hvilken de särskilda partiklarnas storlek är endast
0,2–0,02 mm. Underafdelningar äro enl. Atterberg
finsand och mjölsand, förr grofmo och
finmo (l. fimma) eller mjäla. Se A. Atterberg,
"Mekaniska jordanalysen och klassifikationen af
de svenska mineraljordslagen" (i "Landtbr. akad:s
handl.", 1908).
1 o. 2. E. E.

Mo. 1. Härad i Jönköpings län, ingår i Tveta, Vista
och Mo härads fögderi och domsaga samt omfattar
socknarna Bottnaryd, Mulseryd, Angerdshestra,
Stengårdshult, Norra Unnaryd, Valdshult, Öreryd,
Norra Hestra, Bonstorp, Åsenhöga och Källeryd. 97,879
har. 7,331 inv. (1911). – 2. Socken i Gäfleborgs län,
Ala tingslag. 10,000 har. 1,763 inv. (1911). M. utgör
ett pastorat i Uppsala stift, Hälsinglands östra
kontrakt. – 3. Socken i Göteborgs och Bohus län,
Bullarens härad. 9,729 har. 898 inv. (1911). Annex
till Nafverstad, Göteborgs stift, Vikornas norra
kontrakt. – 4. Socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Binnebergs och Valla tingslag. 1,161 har. 392
inv. (1911). Annex till Hjälstad, Skara stift,
Södra Vadsbo kontrakt. – 5. Socken i Västernorrlands
län, Själevads och Arnäs tingslag. 17,729 har. 1,996
inv. (1911). M. utgör ett pastorat i Härnösands stift,
Ångermanlands nordvästra kontrakt. – 6. Socken
i Älfsborgs län, Tössbo härad. 6,063 har. 770
inv. (1911). Annex till Edsleskog, Karlstads stift,
Norra Dals kontrakt.

Mo, namn på många orter i Norge, hvaribland:

1. M., härad och pastorat öfverst i Telemarken,
Bratsberg amt, i v. gränsande till Nedenes
amt. 694,5 kvkm. 1,750 inv. (1910; 1,873
inv. 1900; stark emigration). På grund af
storartad och omväxlande natur räknas M. till
Telemarkens mera sevärda turisttrakter; det är äfven
lättillgängligt. Genom M. leder utmärkt väg från
hotellplatsen Dalen vid insjön Bandaks västända
mot n. längs Tok-elven och Börtevatn upp till
Vinje, där den förenar sig med den stora turistleden
Notodden–Haukeli–Breifond. I s. går från M. en
chaussée till det vackra Fyresdal. Fjällen uppnå i
Urnosi på gränsen till Nedenes 1,460 m. I häradets
sydvästra del ligger Aamdals kopparverk (omkr. 350
pers.), hvars drift enligt traditionen daterar
sig från omkr. 1550; det har ofta varit nedlagdt,
men återupptogs 1857.

2. M., härad och pastorat vid Ranenfjord längs
gränsen mot Sverige, Nordlands amt. Det omfattar
stora fjäll- och snövidder, så t. ex.
omkr. 250 kvkm. af glaciären Svartisen.
3,831,77 kvkm. 5,878 inv. (1910; stark tillväxt:
4,369 inv. 1900). M. genomströmmas af den breda,
vattenrika Rana l. Ranenelv. På gränsen till
Sverige nå fjällen i Junkeren 1,463 m., i Nasafjeld
1,217, i nordvästra delen af Snetind 1,599 m.
Viktigaste näringsgrenar äro jordbruk och bergsbruk.
M. har väldiga järnmalmsfält (Dunderlandsdalen,
se d. o.), vid Baasmo rika svafvelkislager,
dessutom bly-, silfver- och kopparfyndigheter.
Tätast bebyggdt är M. vid strand- och kyrkplatsen
Mo, en viktig handelsplats (omkr. 350 inv.)
med ångbåtsanhalt, postkontor, flera hotell, bank,
tullkammare, elektricitetsverk, två tidningar.
Från M., som står i liflig handelsförbindelse med
Sverige, leder god väg fram till Öfver-Uman och
fjällväg n. ut till Salten genom Bjellaavasdalen,
därjämte enskild järnväg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free