- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
775-776

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modée, svensk adlig ätt - Modée 1. Reinhold Gustaf M. - Modée 2. Karl Vilhelm M. - Modéer, Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Reinhold M. hade en broder, öfverstelöjtnanten Julius
Modeus, som 1652 adlades med namnet Modée von
Cronenburg.


1. Reinhold Gustaf M., sonson till Reinhold M.
(se ofvan), lagsamlare, komediförfattare, f.
13 mars 1698, d. 10 apr. 1752, antogs 1717 till
auskultant i Göta hofrätt och 1718 till kopist
vid stora kansliets tyska expedition samt blef
1728 registrator vid Utrikes expeditionen. 1740
befordrades M. till sekreterare i Kanslikollegium,
förordnades 1742 till kommissionssekreterare vid
fredskongressen i Åbo och utnämndes 1746 till
assessor i Åbo hofrätt, från hvilken befattning
han 1750 erhöll afsked med kansliråds titel. – Sitt
betydande namn inom den svenska juridiska litteraturen
vann M. genom grundläggandet af den mest storartade
samling af förordningar, som utkommit i vårt land,
det s. k. "Modées verk", Utdrag utur alle ifrån den
7 Dec. 1718 utkomne publique Handlingar, Placater,
Förordningar, Resolutioner och Publicationer.

Första delen utgafs 1742, och M. själf medhann äfven
de tre följande samt ett med stor omsorg utarbetadt
register, ensamt ett band för sig. Banden 5–7 utgåfvos
af hans änka, fortsättningen af k. boktryckaren
H. Fougt och vidare af dennes änka, fru Elsa Fougt
m. fl., så att verket (15 bd), omfattande tiden
1718–94, upphörde (1829) efter att ha fortgått
nära ett årh. – Först en nyare tid har gjort
rättvisa åt en annars föga känd sida af
M:s författarskap, den dramatiska. Han var
nämligen en af de författare, som understödde den
1737 nybildade dramatiska scenen i hufvudstaden.
Af honom äro nämligen de för sin tid mycket
värdefulla lustspelen Fru Rangsiuk (uppf. 1738;
tr. 1741), Håkan Smulgråt (uppf. 1738; tr. 1739),
hvaremot hans författarskap till Dårhuset
(uppf. och tr. 1741) är mera tvifvelaktigt. M. är
en författare, som väl studerat Molière och Holberg,
men tillika själf är i besittning af en betydande
fond godmodig humor och kvickhet samt enkel, men
klar planläggningsförmåga. Särskildt har han
skapat en rolig variant af Harlekinsfiguren, Truls.
Hans stycken fortlefde länge på vårt lands skådebana.
– M. var äfvenledes den, som författade
Drottning Ulricæ Eleonoræ personalier (1742).
Jfr om hans dramatiska stycken K. J. Warburg,
"Det svenska lustspelet under frihetstiden"
(1876).

illustration placeholder

2. Karl Vilhelm M., den föregåendes
son, amiral, f. 31 mars 1735, d. 12 okt. 1798, ingick
18-årig i svensk krigstjänst, blef 1755 löjtnant vid
amiralitetet och tjänade som ung sjöofficer några år
(från 1757) i franska flottan, hvarvid han deltog
i flera sjödrabbningar mot engelsmännen. 1788, vid
utbrottet af kriget med Ryssland, fick han befälet å
"Hedvig Elisabet Charlotta", ett skepp om 60 kanoner,
deltog med detta tappert i slaget vid Hogland (17
juli 1788), var divisionschef i striden vid Ölands norra udde
(26 juli s. å.) samt erhöll med anledning af sin tapperhet
i denna strid fullmakt som konteramiral. Efter
fredsslutet (1790) blef han kommendant i Karlskrona. I
sept. 1792 utnämndes M. till öfverståthållare i
Stockholm, en post, som M. – obekant som han var
med författningar och administrativa göromål –
ingalunda visade sig vuxen. Han förflyttades
i dec. 1795 till Karlskrona som amiral och
öfverkommendant och utbytte 1797 sistnämnda
syssla mot presidiet i Amiralitetsöfverrätten,
hvilken emellertid s. å. upphäfdes. Jfr
biografi af N. v. Dardel i serien "Stockholms
öfverståthållare" (i "Personhist. tidskr.", XIII;
1911).
1. -rn. (K. W-g.) 2. (V. S-g.)

illustration placeholder

Modéer [-der], Adolf, ekonomisk författare, naturkunnig, f. 15
apr. 1739 i Karlskrona, d. 16 juli 1799 i Stockholm,
vardt student i Lund 1754 och började 1755 tjänstgöra
vid landtmäteristaten. Under 1760-talets förra hälft
synes han haft anställning i Kalmar län, och i Kalmar
utgaf han ock sitt första verk, Samling af
k. förordningar ...... rörande landtmäteriet
(1765). De följande
åren förflyttades hans verksamhet som
kommissionslandtmätare till Stockholms län. Vid
1769–70 års riksdag var M. sekreterare i kammar-,
ekonomi- och kommersdeputationen, i hvilken egenskap
han förvärfvade stort anseende för sina kunskaper i
kamerala ämnen och af riksens ständer föreslogs att
utföra "ett sammandrag af de förordningar, som angå
kammarverket och hushållningen med rikets hemman". Om
detta förslag gått i verkställighet, är obekant;
däremot befordrades M. 1771 till ordinarie landtmätare
i Gäfleborgs län. Han hade redan då framträdt med sitt
märkvärdiga, 1767 prisbelönade Försök til en allmän
historia om Svea rikes handel
(i "Svenska Patriotiska
sällskapets handlingar" 1770) samt begynt tryckningen
af Samling af k. förordningar m. m. angående mått,
mål och vigt,
som till följd af förläggarens obestånd
(1771) ej blef utgifven. Tillika hade M. 1770 blifvit
vald till Svenska Patriotiska sällskapets förste
sekreterare, och i denna egenskap utgaf han dess
"Handlingar" (6 bd, 1770–82), "Hushållnings Journal"
(1776–89) och "Ny Journal uti hushållningen" (från
1790). De göromål, som sålunda hopade sig öfver honom,
gjorde att han 1776 på begäran erhöll afsked från sin
landtmäteritjänst, med bibehållande af lönen. Likväl
fann M. tid till ett ej obetydande själfständigt
författarskap. Som naturforskare utgaf han Anledning
til stenrikets upställning på stadgade grunder

(2:a uppl. 1785) samt Bibliotheca helminthologica
(1786) äfvensom en mängd rön i Vetenskapsakademiens
handlingar. I ekonomien och dithörande ämnen utgaf han
bl. a. Om nyttan för Sverige af handel och nybyggen i
Indierna och på Afrika
(1776), Handbok, innehållande
huru mycket arbetsfolk
etc. til åtskilliga göromål
erfordras
(1780), flera svar på af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free