- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
779-780

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Modena - Modena 2. Fordom hertigdöme uti Italien - Modena, T. da, italiensk målare. Tommaso - Modena, Leon (Jehuda) da - Modena, Maria af. Se Maria - Modena, Gustavo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Italien, sträckte sig slutligen från Po till
Medelhafvet och begränsades i n. af konungariket
Lombardiet-Venezia, i ö. af Kyrkostaten, i s. af
Toscana, Medelhafvet och Sardinien samt i v. af
Parma. Det hade en areal af 6,132 kvkm. med 606,000
inv. (1855). Hertigdömet var en absolut monarki,
ärftlig inom huset Österrike-Estes manliga linje. Det
motsvaras ungefär af de 3 provinserna M., Reggio och
Massa-Carrara i nuv. konungariket Italien. Hertigdömet
M:s historia börjar med grundandet af huset Estes
(se d. o.) inflytande i M. och Reggio i slutet af
1200-talet. Borso Este utnämndes 1452 af kejsar
Fredrik III till hertig af M. och Reggio och erhöll
1471 af påfven Paul II äfven Ferrara. När huset
Estes hufvudlinje dog ut, 1597, gingo rikslänen
M. och Reggio öfver på en sidolinje, men det påfliga
länet Ferrara indrogs till Kyrkostaten. Däremot
förvärfvades senare furstendömet Correggio (1636),
hertigdömet Mirandola (1710) och hertigdömet
Novellara (1737). Den siste hertigen af huset
Este var Herkules III (d 1803), som genom freden i
Campo Formio måste afstå sitt land mot ersättning i
Tyskland, hvarefter M. införlifvades med Cisalpinska
(sederm. Italienska) republiken och senare med
konungariket Italien. 1814 blef M. åter ett hertigdöme
under Herkules III:s dotterson Frans IV (1814–46), som
genomförde den strängaste reaktion. 1829 förenades
Massa-Carrara och 1848 Guastalla med M. Folkets
missnöje med hans och hans son Frans V:s (1846)
regering tvang dem att ett par gånger (1831 och 1848)
lämna landet och söka sitt stöd hos österrikiska
trupper. I juni 1859 blef Frans V på nytt förjagad och
20 aug. förklarad afsatt, hvarefter M. 1860 anslöt
sig till Sardinien. – 3. Hufvudstad i ofvannämnda
provins och hertigdöme, ligger på slätten emellan
floderna Secchia i v. och Panaro i ö., 38 km. n. v. om
Bologna och 50 km. s. ö. om Parma, med hvilka städer
det är förenadt genom järnväg. 70,267 inv. (1911) i
hela kommunen, omkr. 30,000 i själfva staden. Denna
omges af vallar, som till större delen förvandlats
till promenader. Den har ett citadell, i allmänhet
breda gator, merendels försedda med arkader, samt
flera torg och öppna platser. Bland kyrkorna märkes
särskildt den 1184 invigda katedralen San Geminiano,
i romansk stil (se fig.), med ett bredvid stående
102 m. högt klocktorn (la Ghirlandina), ett af de
vackraste i norra Italien (byggdt 1224–1319). Det
forna hertigliga palatset (påbörjadt 1635) innehåller
nu krigsskola och observatorium. Det af hertig Frans
III 1767 byggda Albergo d’Arti har köpts af staden och
inrymmer dess samlingar: Biblioteca estense (140,000
bd, 50,000 småskrifter och öfver 3,000 handskrifter),
museo civico (fornlämningar, afgjutningar
m. m.) samt tafvelgalleriet (Pinacoteca estense),
som 1893 flyttades dit från konstakademien. Många
af de bästa taflorna i den hertigliga samlingen
såldes på 1700-talet och hamnade i Dresden. Staden
är säte för en ärkebiskop och har ett universitet
(inrättadt 1683), som egentligen är en medicinsk och
juridisk läroanstalt, men har äfven en fakultet för
naturvetenskapliga och matematiska vetenskaper. Till
detsamma höra bl. a. geofysikaliskt observatorium
och botanisk trädgård. Vidare finnas ett statsarkiv,
en vetenskaps- och
konstakademi (Regia academia di scienze, lettere
ed arti), en krigsskola, landtbruksläroverk,
teknisk skola, två lyceer och gymnasier samt en
döfstumanstalt. Stadens industri är obetydlig
(metallvaror, tobak, siden), men handeln är ganska liflig (mest
landtbruksartiklar). – Staden M. (lat. Mutina)
tillhörde de keltiske bojerna, men eröfrades af
romarna och blef 184 f. Kr. en romersk koloni. Efter
mordet på Cæsar (44 f. Kr.) belägrades en af hans
mördare, Decimus Brutus, under 4 månader (44–43)
i M. af Antonius, tills han fick undsättning af
konsulerna Pansa och Hirtius samt Octavianus
(mutinensiska kriget). Under medeltiden hörde
staden till de matildiska godsen, men gjorde sig
fri och blef skådeplats för häftiga strider emellan
guelfer och ghibelliner, tills slutligen (1288)
Obizzo II Este erhöll makten, som öfvergick på
hans efterkommande. I M. var Muratori bibliotekarie
och dog där 1750; en staty restes 1853 öfver honom.
1 o. 2. (J. F. N.)
illustration placeholder
Katedralen i Modena (hufvudfasaden).


Modena [må-], T. da, italiensk målare. Se Tommaso.

Modena [må-], Leon (Jehuda) da, rabbin i Venezia,
f. 1571, d. 1649, en produktiv skriftställare
af stort frisinne, som han dock vågade uttrycka
endast på ett förstulet sätt. Mycket läst blef hans
Historia dei viti ebraici (skrifven 1611, utg. 1635 af
Gafarelli). Viktigast af hans arbeten är Ari Nohem
(det rytande lejonet; utg. 1840), där M. skarpt
angriper kabbala. Se A. Geiger, "L. da M." (1856).
G. K-n.

Modena [må-], Maria af. Se Maria, sp. 922.

Modena [må-], Gustavo, italiensk skådespelare, f. 1803
i Venezia, d. 1861 i Turin, praktiserade först som
advokat i Rom och Bologna, men debuterade 1826 med
stor framgång som tragisk skådespelare. Invecklad i
revolutionära rörelser, måste M. 1831 fly ur landet,
men återkom på grund af amnestien 1847 och stiftade
en inhemsk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free