- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
805-806

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mohawker - Mohed, förutvarande exercisplats för Hälsinge regemente - Moheda (Moeda), socken i Kronobergs län - Mohelli, en af Comoro-öarna - Mohikaner, en algonkinsk indianstam - Mohilev - Mohilev 1. Guvernement i Ryssland - Mohilev 2. Hufvudstad i M. 1. - Mohilev 3. (M. Podolski) Kretsstad i ryska Podelien - Mohilla, en af Comoro-öarna - Mohl - Mohl 1. Robert von M.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

engelsmännens sida mot amerikanerna. Sedermera flyttades
en stor del af dem till Canada, där de sedan
förblifvit. 1777 fördref Oneidastammen de sista
återstående mohawkerna från Förenta staternas område
och brände deras byar. Mohawkernas antal uppskattades
1650 till närmare 5,000. Tio år senare beräknades de
endast till 2,500; därefter aftog antalet hastigt
genom de ständiga krigen med andra stammar och
fransmännen, och de uppgingo 1851 till endast 1,200,
som nu lefva vid Ontariosjön.

Den svenske prästen J. O. H. Campanius, som på
1630–40-talet missionerade bland mohawkstammen,
utarbetade en ordbok öfver dess språk och Öfversatte
Luthers katekes till detsamma. Mohawkerna ha liksom
flera af de öfriga resterna af irokesstammarna, ehuru
de i hufvudsak antagit europeisk klädedräkt och vapen,
dock i förvånansvärdt hög grad ända till våra dagar
bevarat sitt språk, ett stort antal inhemska bruk och
sedvänjor, husgeråd, fångstredskap och odlingsmetoder
m. m. Under de sista åren ha de irokesiska stammarna
studerats af flera amerikanska etnografer, och det
sista notvarpet af deras primitiva föremål har till
ett par af de amerikanska museerna förflyttat de
allra sista resterna af deras materiella kultur. Tack
vare den till Riksmuseets etnografiska afdelning
donerade Lachmann-fonden har denna institution
lyckats förvärfva en större duplettsamling af dessa
föremål, såsom dansmasker af trä och majskolfhylsor,
knäskramlor af sköldpaddsskal, musikinstrument,
fjäderprydnader, öronprydnader, leggins,
mockasiner, matskålar af trä och björknäfver,
skedar och korgar, en fullständig uppsättning af de
föremål, som användas vid primitiv majsodling m. m.
C. V. H.

Mohed, förutvarande exercisplats för Hälsinge
regemente, belägen i Mo socken, Gäfleborgs
län, vid Florsjön, 3,5 km. n. om Bergviks
station på Söderhamnsbanan. Den öfverlämnades
1911 till länet, som där skall anordna
ett sanatorium för bröstsjuka. 1908 restes
där en minnessten med inskriften "Mohed,
Hälsinge regementes mötesplats 1689–1908".
L. W.-son M.

Moheda (Moeda), socken i Kronobergs län, Allbo
härad. 8,950 har. 2,400 inv. (1911). M. bildar med
Ör och Aneboda ett pastorat i Växjö stift, Allbo
kontrakt.

Mohelli, en af Comoro-öarna (se d. o.).

Mohikaner (eng. mohegan), en algonkinsk indianstam,
hvars namn härledes från ordet mainga, varg. De
synas ha bildat en östlig gren af den grupp
af algonkinstammar, som bebodde landet mellan
Narragansettbukten och Hudson. Mohikanerna spelade
en märklig roll i Nya Englands historia och ingingo
förbund med engelsmännen mot grannstammarna. Efter
hand som engelsmännen utbredde sig, sålde mohikanerna
bort sitt land och flyttade till en reservation i
Connecticut. En del af stammen begaf sig till staten
New York. Numera återstå endast omkr. 100 individer
af blandadt blod. 1904 talade endast en man och en
kvinna sitt språk. De fira ännu årligen i september
en danshögtid, som tyckes vara en kvarlefva af
öst-stammarnas "gröna korndans". 1643 beräknades
mohikanerna till omkr. 2,000, 1705 hade de reducerats
till omkr. 750 och 1774 till omkr. 200. 1840 återstodo
blott 84, men sedan steg antalet och beräknades 1882 till 350.
Denna ökning torde ha berott på tillskott af negrer
och hvita. Allmänt bekant har namnet blifvit
genom J. F. Coopers roman "Den siste mohikanen".
C. V. H.

Mohilev, polska Mohylew, ry. Mogilev. 1. Guvernement
i västra Ryssland, omkring öfre Dnjepr, mellan
guvern. Vitebsk och Smolensk i n. och ö., Tjernigov
och Minsk i s. och v. Areal 48,046 kvkm. 2,215,000
inv. (1910), hvaraf 84 proc. hvitryssar,
tillhörande grekiska kyrkan, 12 proc. judar och 3
proc. polacker. Landet består i n. af en platå af
högst 275 m. höjd, som bildar vattendelaren emellan
Düna och Dnjepr och är till större delen skogbevuxen,
i s. af slättland af 150–190 m. höjd. Åkerbruket är
hufvudnäring, och nära hälften af arealen är odlad
jord. Nattfroster fördärfva ofta skördarna. En
stor del af spannmålen förvandlas till brännvin,
som jämte hampa, hampolja och skogsprodukter utgör
en viktig exportartikel. Handeln förmedlas genom
de segelbara floderna (Düna, Dnjepr och Sosj)
och fyra järnvägslinjer (från Smolensk till Riga
och till Minsk i n. v. och v., från Vilna till
Romny i s. samt från Vitebsk öfver staden M. till
Homel från n. till s.). Guvernementet kom i 14:e
årh. till Litauen och sedermera till Polen samt
annekterades 1772 af Ryssland. Det är deladt i 11
kretsar. – 2. Hufvudstad i nämnda guvernement, på
ömse sidor om Dnjepr, en af de vackraste städerna
i Ryssland. 47,591 inv. (1900). Säte för en grekisk
biskop och en romersk-katolsk ärkebiskop. Industrien
är obetydlig med undantag af läderfabrikationen,
som i flera årh. drifvits i stor utsträckning. I
kantoneringskvarter kring M. låg Karl XII med sin
här 8 juli–5 aug. 1708. 23 juli 1812 blefvo ryssarna
under Bagration besegrade vid M. af fransmännen
under Davout. – 3. (M. Podolski). Kretsstad
i ryska guvern. Podolien, vid Dorlas förening med
Dnjestr. 25,141 inv. (1900). Liflig spannmålshandel.
1–3. (J. F. N.)

Mohilla, en af Comoro-öarna (se d. o.).

illustration placeholder

Mohl [mål]. 1. Robert von M., tysk statsrättslig
författare, f. 1799 i Stuttgart, d. 1875 i Berlin,
beklädde 1824–45 och 1847–60 juridiska professurer vid
olika universitet och därefter högre administrativa
poster. Under det politiskt upprörda året 1848
blef M. ledamot af det s. k. Vorparlamentet och
nationalförsamlingen i Frankfurt samt i aug.
1848 justitieminister i tyska riksministeriet,
men drog sig i maj 1849 tllbaka jämte sina meningsfränder,
det gagernska partiet. Som hans viktigaste arbeten
må nämnas Die deutsche polizeiwissenschaft nach den grundsätzen des
rechtsstaats
(3 bd, 1832–4; 3:e uppl. 1866),
Geschichte und litteratur der staatswissenschaften in
monographien
(3 bd, 1855–58), Staatsrecht, völkerrecht
und politik
(3 bd monografier, 1860–69)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free