- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
809-810

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mohn 1. Henrik M. - Mohn 2. Jakob Neumann M. - Mohn 3. Emanuel Meyer M. - Mohn. Jacques Alfred - Mohnike, Gottlieb Christian Friedrich - Mohr, Karl Friedrick - Mohr, Christian - Mohr, Eduard - Mohr, August Christian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och arbeten han 1876–78 deltog och till hvars
"Beretning" han lämnade väsentliga bidrag,
bl. a. bd 10 (Meteorologi, 1883) och bd 18
(Nordhavets dybder, temperatur og strömninger,
1887). Som medlem af internationella polarkommissionen
organiserade M. 1883 norska polarstationen Bossekop
i Alten. Han har understödt de norska geografiska
och oceanografiska expeditionerna genom att
planlägga deras meteorologiska och klimatologiska
observationer och bearbeta dessas resultat. På
begäran af styrelsen för Norges fyrväsen deltog han
1890 i den praktiska undersökningen af signaler
vid tjocka. Härtill sluta sig hans Studien über
nebelsignale,
I–II (i "Annalen der hydrographie und
maritimen meteorologie", 1893–95), och en populär
framställning af hans reformprogram Om taagesignaler
(1897). M:s undersökningar ang. hypsometern som
lufttrycksmätare och dess användning vid bestämmandet
af tyngdkorrektionen (1899) gåfvo impulsen till
Helmert-Heckers angifvande af tyngdkraftsförhållandena
på världshafven. M. har af många anledningar
representerat Norge vid vetenskapliga möten
och konferenser i utlandet, bl. a. sedan 1873
vid nästan alla meteorologiska kongresser, af
hvilkas internationella kommitté han sedan 1874
är medlem. Alltifrån 1896 har han omväxlande varit
preses och vicepreses i Kristiania videnskabsselskap
och är ordf. i Letterstedtska föreningens norska
sektion. M. är led. af bl. a. Vet. soc. i Uppsala
(sedan 1879), K. örlogsm.-sällsk. i Karlskrona
(sedan 1881), Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
(sedan 1882) och Vet. akad. i Stockholm (sedan
1903). Vid Uppsala universitets jubelfest 1877
kreerades han till filos. hedersdoktor. Blott
det viktigaste af M:s vetenskapliga produktion
utom det redan nämnda kan här anföras. Förutom
bidrag till meteorologiska institutets "Aarbog",
I–VII (1867–73), och dess fortsättning sedan 1874
som "Jahrbuch des norwegischen meteorologischen
instituts" samt dettas "Stormatlas" (1870) och till
andra fackvetenskapliga sammanfattande tidskrifter
har han tills. med C. A. Guldberg utarbetat de för
den dynamiska meteorologien grundläggande Études
sur les mouvements de l’atmosphère,
I–II (1876,
1880), och jämte H. Hildebrandsson Les orages
dans la péninsule scandinave
(Upps. 1888) samt
bearbetat ett betydligt arktiskt klimatologiskt
material i de två stora verken The norwegian North
polar expedition i893–96. VI. Meteorology
(1905)
och Meteorology. Report of the second norwegian
arctic expedition in the "Fram" 1898–1902
(1907)
samt i den stora monografien Dæmringen i Norge
(1908). Utomordentlig betydelse måste tillskrifvas
M:s sträfvanden att göra sin vetenskap känd och
förstådd utanför fackmännens krets. Han har gjort
meteorologien populär genom en ypperlig mindre
handbok först under titeln Vind og veir (1872;
senaste uppl., "Meteorologi", 1903); i utvidgad
form kallad Grundzüge der meteorologie (1875; många
uppl. och öfv.).

2. Jakob Neumann M., den föregåendes broder, norsk
statistiker, socialpolitiker, f. 30 maj 1838 i Bergen,
d. 16 febr. 1882, juris kandidat 1859, var 1864–67
anställd i Justitiedepartementet samt 1870–78 i
Statistiska centralbyrån. M. utarbetade Lovudkast
med motiver angaaende börns og unge menneskers
anvendelse til arbeide udenfor hjemmet
(1878),
sökte främja kooperationen och var en initiativrik
statistiker, bl. a. på näringslifvets område.

3. Emanuel Meyer M., de föregåendes broder, norsk
turistförfattare, f. 1842, d. 1891, läroverksadjunkt,
var en framstående kännare af Norges fjälltrakter och
skref en mängd uppsatser i norska turistföreningens
"Aarbog" m. m.
1–3. K. V. H.

Mohn [män], Jacques Alfred, schweizisk reformert
präst, f. 20 sept. 1870 i S:t Gallen, studerade i
Genève och Paris, vistades någon tid som lärare
i Ryssland, vikarierade 1896 för pastor Bovet i
Bern, sedan i Thun och var från okt. s. å. till
dec. 1906 pastor vid Franska reformerta församlingen
i Stockholm. Därefter var han under 4 års tid en af
pastorerna vid vallonska församlingen i Haag och har
sedermera verkat som pastor vid Franska församlingen
i Zürich. M. har utgett F. W. Robertson, étude
sur sa prédication
(1899), en samling predikningar
hållna i Stockholm, Auprès du Christ et dans la vie
(Neuchâtel; "Kristus och nutidslifvet", 1905),
två tal om Le chrétien et la guerre (publicerade
i den franska protestantiska tidskr. "Foi et vie",
1905, äfven separat; "De kristna och kriget", 1906),
L’amour éternel (predikan i Franska reformerta kyrkan
i Stockholm 18 nov. 1906) och studien Notre bible
(i "Foi et vie", 1908; särtryck). Vid svensk-norska
unionens upplösning skref M., som var korrespondent
till "Journal de Genève", i denna tidning en serie
artiklar, som han samlade i volymen La Suède et la
révolution norvégienne
(1906).
Ch. S-ss.

Mohnike [må-], Gottlieb Christian Friedrich, tysk
skriftställare och öfversättare, f. 1781 i Pommern,
d. 1841 i Greifswald som konsistorial- och skolråd
i Stralsund, lämnade framstående öfversättningar af
Tegnérs "Fritiofs saga" (1826; omarb. af Willatzen,
30 uppl.), "Nattvardsbarnen" (1840; 5:e uppl. 1876),
Tegnérs samlade dikter (3 bd, 1840), Nicanders
"Runor" (1829), svenska folkvisor (1830 och 1836),
"Heimskringla" (1835–37) m. m. 1840 tilldelade Svenska
akademien M. sin stora prismedalj.

Mohr [mår], Karl Friedrich, tysk kemist och farmaceut,
f. 1806, d. 1879, var apotekare i Koblenz och senare,
från 1859, universitetslärare i Bonn. M. gjorde sig
förtjänt genom utarbetandet och fullkomnandet af
de volumetriska analysmetoderna. Han efterlämnade
farmakopéer och en mängd kemiska, geologiska
och fysikaliska, till en del mycket originella,
afhandlingar.
P. T. C.*

Mohr [mår], Christian, tysk skulptör,
f. 1823, d. 1888, studerade i Köln och blef
domkyrkobildhuggare därstädes. Han utförde många
arbeten både för domen och för andra kyrkor i Köln.
(G-g N.)

Mohr [mår], Eduard, tysk forskningsresande,
f. 1828 i Bremen, d 1876 i Malansche i Angola, skref
öfver sina resor arbetena Reise- und jagdbilder
aus der Südsee, Kalifornien und Südostafrika
(1868)
och Nach den Victoriafällen des Zambesi (1875).

Mohr [mår], August Christian, norsk ämbetsman, f. 10
aug. 1847 i Bergen, juris kandidat 1870, filos.
doktor 1872 i Heidelberg, var byråchef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free