- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
829-830

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moldau, fordom förstendöme - Molde, stad i Romsdals amt, Norge - Moldefjorden - Moldenbatteriet. Se Hammerfest - Moldenhawer - Moldenhawer 1. Daniel Gotthilf M. - Moldenhawer 2. Johann Kakob Paul M. - Moldenhawer 3. Johannes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"centralkommission" med säte i Fokschany bereda
gemensamma ärenden för afgörande i hvardera
folkrepresentationen. Till hospodar valde emellertid
båda representationerna, M:s 17 jan. 1859 och
Valakiets 5 febr. s. å., samme man, öfverste
Alexandru Ioan Kusa (se d. o.), makterna godkände
(6 sept.) valen, och sedan Kusa (som hospodar kallad
Alexandru Ioan I) 4 dec. 1861 erhållit Portens
samtycke till att inrätta för båda furstendömena
gemensam ministär och folkrepresentation, kunde
enhetsverket slutgiltigt genomföras och det nya
furstendömet Rumänien proklameras. Om M:s senare öden
se Rumänien (Historia). Jfr äfven Valakiet.

Litt.: A. D. Xénopol, "Histoire des roumains"
(2 bd, 1896; förkortad fransk uppl. af hans på
rumänska utgifna arbete "Istoria romînilor", 6
bd, 1888–93), Miller, "The Balkans" (1896), och
Iorga, "Geschichte des rumänischen volkes" (2 bd,
1905). Se vidare bibliografi till art. Rumänien.
V. S-g.

Molde, stad n. om M.-fjorden, på 62° 44’ n. br. i
Romsdals amt, Norge. 2,142 inv. (1910). M.
är bekant för sitt sköna läge utefter en
fjällsluttning, från hvars krön man har en storartad
utsikt öfver fjorden med Romsdalsfjeldene i bakgrunden
(se fig.). Klimatet är förvånande mildt. Den
oregelbundet byggda staden med sina täcka trädgårdar,
sin vackra park och sina villor i frodig omgifning
erbjuder en tilltalande anblick. Där råder under
säsongen synnerligen liflig turisttrafik. M. har
ganska betydlig handel, hufvudsakligen export af
klippfisk, sill och smör. Den har 3 banker, och där
utkomma 3 tidningar. M. är en ämbetsmannastad, säte
bl. a. för amtmannen och förläggningsort för Söndmöres
regemente. I M. ligga Romsdals amtssjukhus och det
1713 upprättade Reknes’ hospital för spetälska,
1897 omdanadt till sanatorium för tuberkulösa,
Norges första folksanatorium. Från M. gård i
stadens östra del leder längs Fanestranden
en sällsynt naturskön landsväg till Sunddals- och
Batn-fjordarna. M., äldst af Romsdalens städer, nämnes
1614 som lastageplats, fick 1742 stadsrättigheter och
eget vapen samt blef själfständig tullstation. 1808
fanns vid M. ett batteri om 4 kanoner, som dock
slopades 1812; men 1814 hade ett nytt batteri om 11
kanoner uppförts, hvilket likväl för länge sedan
raserats. – Se J. A. Schneider, "M. og Romsdalen" (1905).
K. V. H. L. W:son M.
illustration placeholder
Molde med Moldefjorden och i bakgrunden Romsdalsfjeldene.


Moldefjord, stundom tills.
med sin inre fortsättning kallad Romsdalsfjord
(se d. o.), är den breda, djupa, rikt förgrenade
fjord, som alldeles utanför staden Molde skjuter
in i Romsdals amt, Norge. Från M:s yttre, omkr. 8
km. breda parti utgå 3 långa, smala fjordar, nämligen
den egentliga Romsdalsfjord i s. ö. samt Fanefjord
och Langfjord i n. ö.; ung. rätt i s. sträcka sig de
mindre Tresfjord och Tommerfjord. I M. ligga öarna
Tautra, Sekken, Bolsö och Veö; på den sistnämnda låg
under medeltiden en stad.
K. V. H.

Moldenbatteriet. Se Hammerfest.

Moldenhawer. 1. Daniel Gotthilf M., dansk
lärd, f. 1753 i Königsberg, d. 1823, blef professor i
teologi vid Kiels universitet 1777 och efter en längre
utländsk resa i Frankrike och Spanien 1784 förflyttad
till Köpenhamn, där han var professor till 1805. 1788
blef han öfverbibliotekarie vid k. biblioteket,
som under hans ledning utvidgades till tredubbelt
omfång. Dessutom uppgjorde han planen till dess stora
katalog och fick arbetet till hälften färdigt. 1790
blef han medl. af kommittén för universitetets och
de lärda skolornas omorganisation och var 1805–17
medlem af direktionen för dessa anstalter. Fastän
utomordentligt lärd, författade han blott några
få historiska afhandlingar. – 2. Johann Jakob Paul M.,
den föregåendes broder, tysk växtanatom, f. 11
febr. 1766 i Hamburg, d. 22 aug.
1827 i Kiel som e. o. professor. M. är en af dem, som
i början af 1800-talet nydanade växtanatomien. Hans
stora arbete Beiträge zur anatomie der pflanzen
(1812) innehåller goda iakttagelser och för
vetenskapen afgörande upptäckter i växternas
mikroskopiska byggnad.

3. Johannes M., sonson till M. 1, dansk blindpedagog,
f. 14 juli 1829 i Köpenhamn, d. där 22 mars
1908, egnade sig först åt studiet af sinnesslöa,
men kallades 1858 till föreståndare för statens
blindinstitut i Köpenhamn, hvilket han fullständigt
omorganiserade och 1898 utvidgade med en förskola
vid Kalundborg. 1862 bildade han Föreningen til
at fremme blindes selvvirksomhed, i hvilken han
till sin död förblef den ledande kraften. Från
föreståndarbefattningen fick han afsked 1905. För
hela det nordiska blindväsendet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free