Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moll, Albert - Mólla, "Vår Herre", "skriftlärd" - Molla (Målla, Mell), bot. - Molla (Målla), socken i Älfsborgs län - Mollberg, en Bellmanfigur. Se Bellman 2. - Mollbergsson, Olof, pseudonym för K. J. Livijn - Mollendo, hamnstad i peruanska Arequipa - Moller, familjenamn (se Zutfen, H. van) - Moller, Joachim - Moller, Johannes - Moller, Arvid - Mollerup, William - Mollerus, Henricus. Se Möller, Heinrich - Mollien - Mollien 1. François Nicolas - Mollien 2. Gaspard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verksamma momentet i alla de metoder, som åvägabringa
hypnos, framför allt det psykiska, suggestionen;
det specifika för det hypnotiska tillståndet
är den stegrade suggestibiliteten. År 1902 utgaf
M. ett stort arbete, Ärztliche ethik, som behandlar
läkarens plikter under olika förhållanden. Dessutom
har han egnat sig åt sexualvetenskapliga frågor,
hvarom hans arbeten Die conträre sexualempfindung
och Handbuch der sexualwissenschaft (1912; utgiften
under medverkan af bl. a. prof. S. Ribbing, Lund)
bära vittne. Sedan 1909 utger M. "Zeitschrift für
psychotherapie und medizinische psychologie".
S. Az.
Mólla (arab. máula, "herre") har i de särskilda
muhammedanska länderna olika användning och
betydelse. I Turkiet betyder detta ord dels "Vår
Herre", "Gud" (uttal, mévla), dels betecknar det
den högsta klassen af de lärde (jfr Ulema) och
är en titel för vissa domare och ämbetsmän (uttal,
mólla). I Bagdad betyder det "frigifven slaf", och
i Marokko (där det uttalas muláj) är det sultanens
ständiga titel (jfr Marokko). I Ostindien betyder
molla "skriftlärd", "rättslärd", muhammedansk teolog
och jurist i en person, och detta är äfven ordets
vanligaste betydelse i europeisk litteratur. Om
den "galne Mollan" se Muhammed ibn Abdallah.
H. A.*
Molla (Målla, Mell), bot., namn på arter af
släktena Chenopodium, Blitum, Atriplex, Obione och
Kochia, alla hörande till fam. Chenopodiaceæ.
G. L-m.
Molla (Målla), socken i Älfsborgs län, Gäsene
härad. 4,151 har. 598 inv. (1911). Annex till Od,
Skara stift, Ås kontrakt.
Mollberg, en Bellmansfigur. Se Bellman 2,
sp. 1291.
Mollbergsson, Olof, pseudonym för K. J. Livijn.
Mollendo [måljä’ndå], hamnstad i peruanska
depart. Arequipa, utgångspunkt för en järnväg
till Puno. Omkr. 1,500 inv. M. är, trots sin ringa
folkmängd, in- och utförselhamn för södra Peru och en
stor del af Bolivia. Utförselvaror äro i synnerhet
silfver- och kopparmalmer, alpacka- och fårull,
kinabark och kokablad.
J. F. N.
Moller [magier], familjenamn, som oriktigt tillagts
en af reformationens förste martyrer Hendrik van
Zutfen (se Zutfen, H. van).
Moller [må’ller], Joachim (äfven kallad Joachim a
Burgk), tysk tonsättare, f. omkr. 1540 i Burg vid
Magdeburg, d. 1616 som organist i Mühlhausen,
Thüringen, var en af de mera framstående bland
de äldre protestantiska kyrkokompositörerna
och skref 3 passioner, en mängd andliga sånger
m. m., delvis åter utgifna af Rob. Eitner, 1898.
E. F-t.
Moller [magier], Johannes, dansk litteraturhistoriker,
f. 1661 i Flensborg, d. 1725 som rektor vid sin
födelsestads lärdomsskola. Han skref ett lärdt
arbete, Cimbria litterata, en förteckning på
författarna från Slesvig och Holstein samt deras
verk. Det utkom i Köpenhamn i 3 folioband 1744.
E. Ebg.
Moller [må’ller], Arvid, lärd, universitetslärare,
f. 19 febr. 1674 på godset Vorhoff nära Dorpat,
d. 6 apr. 1758 i Lund, blef student i Dorpat 1691
och 1697 rektor vid Lyceum carolinum där.
Vid ryssarnas infall i Livland 1700 måste läroverket
upplösas, och M. flydde till Narva. Därefter utnämndes
han till juris et matheseos professor vid gymnasiet i
Reval, en syssla, som han bestred 1702–10 med mycken
heder. Ånyo måste han flykta för fienden och förde
ett kringirrande lif under de följande svåra åren,
tills han 1717 utnämndes till professor i natur-
och folkrätt samt moral vid Lunds universitet. Där
öfvade han en förtjänstfull verksamhet som lärare och
vetenskaplig författare. Ej mindre än 56 akademiska
afhandlingar utkommo under hans presidium. För
upphjälpande af universitetets ekonomi uppgjorde
M. 1732 planen till ett lotteri, hvilket också kom
till stånd och, under kontroll af honom, inbragte en
ej obetydlig summa. 1743 afgick han, pensionerad,
från professuren, som han fick öfverlämna åt sin
måg Joh. Nelander. Under sin emerititid utarbetade
M. en Kort beskrifning öfver Est- och Liffland
(1756). F. ö. efterlämnade han några latinska tal
samt i handskrift en samling skaldestycken på latin,
svenska och tyska, förvarad i Lunds universitets
bibliotek.
-rn.*
Mollerup [må7!!-], William, dansk historiker, f. 19
sept. 1846, tog 1880 filos. doktorsgrad, blef 1896
direktör för nationalmuseets andra afdelning och
1898 för den kronologiska samlingen på Rosenborg
samt ordf. i styrelsen för nationalhistoriska museet
på Frederiksborg och hade flera andra offentliga
förtroendevärf, men afsattes 1910 efter upptäckten
af ett betydligt underslef, som ådrog honom ett års
straffängelse. Dessförinnan hade han utvecklat en
omfattande och betydande författarverksamhet. Han
tog viktig del i utarbetningen af supplementet till
"Regesta danica" samt i utgifvandet af "Frederik I:s
registranter" (1879) och "Danske kancelliregistranter
1535–50" (1882). Dessutom författade han Danmarks
forhold til Lifland 1346–1561 (1880; ty. öfv. 1884),
Billeættens historie, I (till 1596, 1893; II
författades af Fr. Meidell) samt i "Danmarks riges
historie", III, tidsskedet 1536–88 (1906). Han
hade äfven ledt viktiga utgräfningar af medeltida
ruiner, såsom Gurre, Hammershus och Vordingborg.
E. Ebg.
Mollerus, Henricus. Se Möller, Heinrich.
Mollien [måliä’]. 1. François Nicolas M., grefve,
fransk finansman, f. 1758, d. 1850, tjänade till 1792
i finansministeriet, dref därefter en bomullsfabrik
och var 1806–14 samt under "hundra dagarna" Napoleon
I:s "utgiftsminister" (ministre du trésor), hvarunder
han inlade mycket stora förtjänster om franska
statsfinansernas ordnande. Af Napoleon utnämndes
han 1808 till grefve och af Ludvig XVIII 1819 till
pär. M. offentliggjorde Mémoires d’un ancien ministre
du trésor public (1845). – 2. Gaspard Théodore M.,
den förres son, upptäcktsresande, f. 1796 (dödsåret ej
kändt), var en af dem, som räddade sig till Senegal
efter fregatten Medusas ryktbara skeppsbrott. 1818
upptäckte han Senegals och Gambias källor. 1822
företog han i Colombia en annan på resultat rik resa
och egnade sig sedan åt konsulsbanan. Sina upptäckter
nedlade han i de båda arbetena Voyage dans l’intérieur
de l’Afrique, aux sources du Sénégal et de la Gambia
(1820) och Voyage dans la république de Colombie (1824).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
