Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 981-982 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mont-Cenis, pass mellan Frankrike och Italien - Montchanin-les-Mines, stad i franska Saône-et-Loire - Montclair, stad i staten New Jersey - Montcontour. Se Moncontour - Mont Dauphin, fäste i franska Hautess-Alpes - Mont-de-Marsan, hufvudstad i franska Landes - Montdider, arr.hufvudstad i franska Somme - Mont Dore, berg. Se Dore 1. - Monte, it., berg - Monte, M. Amitata. Se Apenninerna - Monte, M. argentario. Se Orbetello - Monte, M. Calvo. Se Albano-bergen - Monte, M. Celio. Se Caelius mons - Monte, M. Cenere. Se Cenere - Monte, M. Cervati. Se Apenninerna - Monte, M. Cervino. Se Matterhorn - Monte, M. Cevedale. Se Ortleralperna - Monte, M. Cimino. Se Cimino - Monte, M. Cimone. Se Apenninerna - Monte, M. Circello. Se Circeo - Monte, M. Conto. Se. Conto - Monte, M. Corno. Se Gran Sasso d'Italia - Monte, M. Cridola. Se Cridola - Monte, M. Cristallo. Se Cristallo - Monte, M. di Penia. Se Marmolata - Monte, M. Falterona. Se Falterona - Monte, M. Gargano. Se Gargano - Monte, M. Generoso. Se Generoso - Monte, M. Gennaro. Se Lucretilis - Monte, M. Gibello. Se Etna - Monte, M. Legnone. Se Legnone - Monte, M. Leone. Se Lepontiska alperna - Monte, M. maggiore. Se Karst - Monte, M. Marcicano. Se Apenninerna - Monte, M. Massico. Se Massico - Monte, M. nero. Se Kefallenia - Monte, M. Peralba. Se Karniska alperna - Monte, M. Petroso. Se Meta, La - Monte, M. Pollino. Se Apenninerna - Monte, M. rosa. Se särskild artikel - Monte, M. San Angelo. Se Apenninerna - Monte, M. San Felice. Se Circeo - Monte, M. San Nicolà. Se Epomeda - Monte, M. Santo. Se Athos - Monte, M. San t'Oreste. Se Soracte - Monte, M. Sila. Se Apenninerna - Monte, M. Soraro. Se Capri - Monte, M. Soratte. Se Apenninerna och Soracte - Monte, M. Stelvio. Se Stilferjoch - Monte, M. Velino. Se Apenninerna - Monte, M. Viso. Se särskild artikel - Monte, M. Vittore. Se Apenninerna - Monte, M. Vulture. Se särskild artikel - Monte, del, släktnamn för påfven Julius III - Monte, Philippus de (Philippe Mons) - Montebello - Montebello 1. by i italienska Pavia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Längden utgör 12,489 m., bredden 8 m. och höjden
6 m. Dess norra mynning, vid Modane, ligger 1,159
m. och dess södra, vid Bardonecchia, 1,291
m. ö. h. S. v. om det egentliga M. ligger Lilla
M. (2,184 m. eller 2,201 m.), som leder från
hufvudpasset till Etachedalen på franska
sidan och så till Bramans i Arcdalen. Det
anses af somliga ha begagnats af Hannibal.
(J. F. N.)


Montchanin-les-Mines [måʃanä’ lä mi’n], stad
i franska dep. Saône-et-Loire (Bourgogne), vid
Canal-du-centre. 3,729 inv. (1901). Stenkolsgrufvor.
J. F. N.

Montclair [måntkläə’], stad i nordamerikanska
staten New Jersey, 8 km. n. n. v. om Newark. 16,851
inv. (1906). Statens normalskola, en "academy"
och offentligt bibliotek. M. blef stad 1894.

Montcontour [måkåtōr]. Se Moncontour.

Mont Dauphin [må dåfä’], fäste i franska
dep. Hautes-Alpes (Dauphiné), spärrar de i
Durance-dalen utmynnande vägarna från Col Traversette,
Col d’Agnello, Col noir och Ubaye-dalen. Det gamla på
en brant klippa liggande fästet har nyligen utvidgats
och förstärkts.
L. W:son M.

Mont-de-Marsan [må də marsã’], hufvudstad
i franska dep. Landes (Gascogne), vid Adours
biflod Midouze och järnvägen emellan Bagnères de
Bigorre och Bordeaux. 9,059 inv. (1906). Lycée,
lärarinneseminarium, bibliotek, museum. Sågverk;
tillverkning af terpentin och harts.
J. F. N.

Montdidier [mådidiē], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Somme (Picardie), vid Don och
nordbanan. 4,159 inv. (1906). Garfverier
och tillverkning af zinkhvitt. Staty af
A. A. Parmentier (1737–1813), med hvars namn är
förbunden början till potatisodlingen i Frankrike.
J. F. N.

Mont Dore [må dår], berg. Se Dore 1. I en
målerisk dal af detta berg, nära Dordognes källa,
ligger på 1,050 m. höjd badorten Bains de M.
(Mont-Dore-les-bains), med flera varma (42–47°
C.) alkaliska källor, som hålla natronbikarbonat,
klornatrium och svafvelsyradt natron. De förete en
rätt stor likhet med källorna i Ems och besökas
af bröstsjuka och paralytiska patienter. Säsong juni–25
sept. Frekvens 8–9 tusen kurgäster.
Ln.

Monte [må’nte], it., berg. – M. Amiata. Se
Apenninerna. – M. argentario [ardʃentāriå]. Se
Orbetello. – M. Calvo [ka’lvå]. Se Gargano. – M. Cavo
[kāvå]. Se Albano-bergen. – M. Celio [tjēliå]. Se
Cælius mons. – M. Cencre [tjē-]. Se Cenere. –
M. Cervati [tjer-]. Se Apenninerna. – M. Cervino
[tjervīnå]. Se Matterhorn. – M. Cevedale [tje-]. Se
Ortleralperna. – M. Cimino [tjimīnå]. Se Cimino. –
M. Cimone [tjimå-]. Se Apenninerna. – M. Circello
[tjirtje’llå]. Se Circeo. – M. Conto [kanta]. Se Conto.
– M. Corno [kå’rnå]. Se Gran Sasso d’Italia. – M. Cridola [krīdå-.
Se Cridola. – M. Cristallo [krista’llå]. Se Cristallo.
– M. di Penia. Se Marmolata.
– M. Falterona [-råna]. Se Falterona. –
M. Gargano [-nå]. Se Gargano. – M. Generoso
[djeneråså]. Se Generoso. – M. Gennaro
[djennārå]. Se Lucretilis. – M. Gibello [djibe’llå].
Se Etna. – M. Legnone [lenjåne].
Se Legnone. – M. Leone [-åne]. Se Lepontiska alperna. –
M. maggiore [maddjåre]. Se Karst. – M. Marsicano [-kānå].
Se Apenninerna. – M. Massico [-ka]. Se Massico.
– M. nero [-rå]. Se Kefallenia. – M. Peralba.
Se Karniska alperna. – M. Petroso [-tråså].
Se Meta, La. – M. Pollino [pållīnå].
Se Apenninerna. – M. rosa [råsa]. Se särskild
artikel om d. o. – M. San Angelo [a’ndjelå]. Se Apenninerna.
– M. San Felice [-lītje]. Se Circeo. – M. San Nicolà [-kålā].
Se Epomea. – M. Santo [-tå]. Se Athos. –
M. Sant’Oreste. Se Soracte. – M. Sila. Se Apenninerna.
– M. Solaro [sålārå]. Se Capri. – M. Soratte [så-].
Se Apenninerna och Soracte. – M. Stelvio
[-viå]. Se Stilfserjoch. – M. Velino [-nå]. Se Apenninerna.
– M. Viglio [vi’ljå]. Se Apenninerna. – M. Viso [vīså].
Se särskild artikel om d. o. – M. Vittore [-tåre].
Se Apenninerna. – M. Vulture [vo’ltore].
Se särskild art. om d. o.

Monte [må’nte], del, släktnamn för påfven Julius III (se d. o.).

Monte, Philippus de (Philippe Mons), nederländsk
tonsättare, f. 1521 i Mecheln, d. 1603 i Wien,
vistades en tid i Italien, anställdes 1555
vid konungens af England kapell och blef 1568
kapellmästare vid kejserliga hofvet i Wien. Han
var högt ansedd som kompositör af en mängd mässor,
motetter och madrigaler. Biogr. af G. van Doorflaer
(1895).
E. F-t.

Montebello [måntebe’llå]. 1. By med 2,119 inv. (1901)
i italienska prov. Pavia, 8 km. ö. om Voghera,
vid vägen till Piacenza, i ett smalt pass emellan Po
och ett utsprång af Apenninerna. General Lannes med
8,000 fransmän öfverfölls där 9 juni 1800 af 12,000
österrikare under Ott och trängdes tillbaka. Kåren
Victors ankomst afgjorde slaget till fransmännens
fördel. 1804 fick Lannes titeln hertig af M. –
I närheten af M. blef österrikiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>