Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montez, Lola - Montezuma, spansk namnform för aztekiska namnet Moteuczoma - Montezuma 1. M. I, f. 1390 - Montezuma 2. M. II, f. 1466 - Montezumas cypress. Se Mexico - Montfaucon, en höjd i Paris - Montfaucon, Bernard de - Mont-Ferrand, stad. Se Clermont 1. - Montferrat. Se Monferrato - Montfort, furste af. - Montfort, fransk familj - Montfort 1. Simon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
M. upphöjdes därefter först till baronessa von
Rosenthal och sedan till grefvinna von Landsfeld.
Hon omgaf sig med medlemmar af en radikal
studentförening i München, "Alamannia", och då
denna befanns underlägsen i konflikter med klerikala
studenterna, utverkade hon Ludvig I:s befallning om
stängning af universitetet. Våldsamma uppträden i
München, där allmänheten harmades öfver konungens
skandalösa eftergifvenhet för M. och ytterligare
upphetsades genom klerikal agitation mot henne,
föranledde 11 febr. 1848 den gifna befallningens
återtagande samt M:s aflägsnande. Händelsen bidrog
i sin mån därtill, att Ludvig I 20 mars afsade sig
kronan. M:s senare lif var i full stil med hennes
föregående. Hon gifte sig 1849 i England med en ung
gardesofficer, G. T. Heald, flydde med honom undan
hotande rättegång för bigami till Spanien, lämnade
där sin nye make och for 1851 till Nord-Amerika, där
hon bl. a. uppträdde i en dramatisk framställning af
sitt bajerska äfventyr, "Lola M. in Bavaria", samt
höll föreläsningar öfver hjältinnor, skönhetskonsten
o. s. v., delvis af romantiseradt själfbiografiskt
innehåll. I Kalifornien var hon 1853 en kort tid gift
med tidningsredaktören P. P. Hull; 1855 for hon till
Australien i spetsen för ett skådespelarsällskap och
vistades från 1857 i Förenta staterna, enligt hvad
det uppges sitt sista lefnadsår ångerfullt sysselsatt
med filantropisk verksamhet bland fallna kvinnor i
New York. – Jfr F. L. Hawk, "Story of a penitent,
Lola M." (1867), Fournier, "Lola M." (i "Deutsche
revue", aug. 1902), och Fuchs, "Ein vormärzliches
tanzidyll. Lola M. in der karikatur" (1904).
(V. S-g.)
Montezuma [måntetho’ma], spansk namnform för det
aztekiska namnet Moteuczoma, hette två af aztekernas
sista konungar. M. I, f. 1390, d. 1464, konung sedan
1436, gjorde flera framgångsrika eröfringståg mot
grannstaterna och anlade, för att trygga hufvudstaden
Tenochtitlan (Mexico) mot öfversvämningar, storartade
dammbyggnader i Tetzcocosjön. – M. II, f. 1466,
d. 1520, efterträdde 1502 Ahuizotl på Mexicos tron,
företog flera lyckade härnadståg mot tlascalanerna
samt nedåt Guatemala, Honduras och Nicaragua,
men lät 1519, måhända till följd af vidskepliga
föreställningar, bedåra sig att med omisstänksam
vänlighet mottaga den i Vera Cruz med en spansk här
landstigne Hernando Cortez, som snart tvang honom
att hylla Spaniens konung och behandlade honom som
en fånge. Se därom Cortez. M. sårades i juni 1520 af
stenkastning vid ett uppror i Tenochtitlan och afled
tre dagar senare efter att ha vägrat intaga någon
föda eller mottaga läkarhjälp. Hans dotter antog
kristna läran efter sin gemål Guatimozins död (1525),
erhöll namnet Isabella och gifte sig först med Pedro
Gallego, sedan med en annan spansk adelsman, Juan
Cano. Hennes söner med den sistnämnde fingo titeln
grefvar af M. En medlem af denna släkt var 1697–1701
vicekonung i Mexico.
Montezumas cypress [måntetho7-]. Se Mexico, sp. 350.
Montfaucon [måfåkå’], en höjd i norra delen af Paris,
emellan de forna förstäderna S:t Martin och Temple,
vid det nuv. Buttes Chaumont, var till 1789 års
revolution Paris’ afrättsplats.
(J. F. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>