- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1165-1166

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mosand, geol. - Mosander, Karl Gustaf. Jfr Erbium - Mosandrum, kem. Se Erbium - Mosasaurus, paleont., fossilt ödlesläkte - Mosbach, kretsstad i Baden - Mos-balsam. Se Hemliga medel - Moscheles, Ignaz - Moscherosch, Johann Michael - Moschi, landskap i Sudan. Se Mossi - Moschinae, zool. Se Myskdjuren - Moschopolis (Muskopolje), ort i turkiska Monastir

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämdhet särskiljas. Namnet mosand är
måhända så tillvida ej lyckligt valdt,
som den därmed afsedda sanden i allmänhet
innehåller föga af de fina jordbeståndsdelar,
som utgöra hvad man kallar mo (se d. o.).
E. E.

illustration placeholder

Mosander, Karl Gustaf, kemist, lärare,
f. 10 sept. 1797 i Kalmar, d. 15 okt. 1858 vid
Drottningholm, började sin bana som farmaceut. 1820
antogs han till elev vid Karolinska institutet, där
han snart framstod som en af Berzelius’ utmärktaste
lärjungar och 1825 vardt kirurgie magister. Han blef
1829 adjunkt, 1832 t. f. och 1836 ord. professor i
kemi och farmaci vid nämnda läroverk, hvarjämte han
från 1845 var intendent vid Riksmuseets mineralogiska
afdelning samt 1845–57 lärare och från 1846 till sin
död inspektor vid Farmaceutiska institutet. Jämte
A. A. Retzius och K. V. H. Ronander uppsatte han
"Tidskrift för läkare och pharmaceuter" (1828–39). Han
var led. af Vet. akad. (1833), Landtbruksakad.,
Vet. soc. i Uppsala m. fl. lärda samfund. M. var
en skarpsinnig och skicklig kemist. Hans förnämsta
arbete var den utomordentligt svåra undersökningen
af de sällsynta jordarter, som förekomma i cerit och
gadolinit, under hvilka forskningar han visade, dels
att den förut som homogen ansedda ceriumoxiden var
en blandning af tre nya metalloxider, den egentliga
ceriumoxiden, lantanoxiden och didymoxiden, dels
ock att ytterjorden var en blandning af egentlig
ytterjord, terbinjord och erbinjord. Han har
till följd däraf ansetts som upptäckare af sex nya
grundämnen, tills senare forskningar visat, att såväl
didymoxiden som terbinjorden och erbinjorden kunna
ytterligare spjälkas i nya oxider. – Jfr Erbium.
P. T. C.*

Mosandrum, kem. Se Erbium.

Mosasaurus (af lat. Mosa,
floden Meuse, och grek. sauros, ödla), paleont.,
fossilt ödlesläkte, typ för fam. Mosasauridæ af
ordn. Pythonomorpha. Hufvudet erinrar i sin byggnad
närmast om vissa ödlors; ett hål för pannögat finnes;
underkäkshalfvorna äro förenade genom ligament såsom
hos ormarna, ögonen ha sklerotikalring. Tänderna
äro pleurodonta. Ryggkotorna äro talrika, alltid
öfver hundra. Extremiteterna äro korta, de främre
lika hvalarnas, vanligen något större än de bakre;
bäckenet är ej förbundet med ryggraden. Mosasaurus
har haft långsträckt kroppsform, lång, hög
och smal stjärt samt uppnått en storlek af
öfver 9 m. Släktet tillhör kritsystemets yngsta
lager i Europa, Nord- och Syd-Amerika samt Nya
Zeeland. Äfven i Sveriges kritlager har man funnit
resterna af flera M.-arter. Hithörande arter lefde
i hafvet.
L-e.

Mosbach [mås-], kretsstad i Baden,
landeskommissariat Mannheim, vid Elz (tillflöde till
Neckar) och järnvägen Heidelberg–Würzburg. 3,980
inv. (1905). Realprogymnasium, handels- och landtmannaskola.
J. F. N.

Mos-balsam. Se Hemliga medel.

illustration placeholder

Moscheles [må7-], Ignaz, bömisk pianist, f. 1794
(af judiska föräldrar) i Prag, d. 1870 i Leipzig,
studerade sedan 1804 i Prag för Dionys Weber och
sedan 1808 i Wien för Albrechtsberger och Salieri
samt gjorde sig snart omtyckt som pianovirtuos. 1816
började han sina konsertresor, som sträckte sig öfver
Tyskland, Holland, Paris och London, där han 1826
bosatte sig och verkade under 20 år som virtuos,
lärare, dirigent och tonsättare, uppburen äfven
för sitt osjälfviska och sympatiska väsen. 1846
flyttade han till Leipzig som pianolärare vid
det af hans förtrogne vän Mendelssohn inrättade
konservatoriet, till hvars utveckling och stora
anseende han i väsentlig mån bidrog. Han blef 1835
led. af Mus. akad. i Stockholm. M. var på sin tid
(mellan Hummel och Chopin) den främste pianisten, och
hans spel utmärktes särskildt för spänstigt anslag,
klar frasering och minutiös accentuation. Mozart
och Beethoven voro de mästare han helst tolkade. Af
hans kompositioner utgöres en del af efemära
virtuosstycken; andra åter ega mera halt, såsom
konserten i G moll och Concerto pathétique, Sonate
mélancolique,
duon Hommage à Händel för två pianon,
Allegri di bravura, de mönstergilla etyderna
Studien für pianoforte och Charakteristische
studien.
Han utgaf äfven en engelsk bearbetning
af Schindlers biografi öfver Beethoven (2 bd,
1841). M:s änka utgaf hans bref och dagböcker
under titeln "Aus Moscheles’ leben" (2 bd, 1872).
A. L.*

illustration placeholder

Moscherosch [må’-], Johann Michael, tysk
satiriker, f. 1601, d. 1669, beklädde åtskilliga
administrativa platser, bl. a. 1643 som krigsråd
i den då af svenskarna behärskade fästningen
Benfelden. M. författade den af tidssatirer fyllda Die
wunderlichen und wahrhaftigen gesichte Philanders
von Sittewald
(1640, 1642–43 m. fl. uppl.),
som delvis ansluter sig till Quevedo, delvis är
en fullt själfständig dikt, som åskådligt och med
manlig kraft skildrar det af kriget sönderslitna
Tysklands tillstånd, samt flera andra icke obetydande
diktverk. Se Kürschners "Deutsche nationalliteratur",
bd 32, och arbeten af Pariser (1891, 1893 och 1897),
som äfven verkställt nytryck af flera verk af M.

Moschi, landskap i Sudan. Se Mossi.

Moschinæ, zool. Se Myskdjuren.

Moschopolis (Muskopolje), ort i
turkiska vilajetet Monastir, 18 km. v. om Korica
(se d. o.),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free