- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1361-1362

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munthe 1. Gerhard M. - Munthe 2. Adolf Fredrik M. - Munthe 3. Ludvig M. - Munthe 4. Holm M. - Munthe 5. Gerhard Peter Frantz Vilhelm M.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landets kartografi. Han deltog (sedan 1815) i
utarbetandet af den af K. G. af Forsell 1825 i
Stockholm utgifna generalkartan öfver Skandinavien
samt utgaf tills. med N. A. Ramm 1826–32 Norges
första amtskartor (Smaalenene, Akershus, Hedemarken
och "Grevskaberne") och ensam bl. a. Noregr. Det
gamle Norge för aar 1500
(1840) och en historisk
öfversiktskarta öfver de tre nordiska rikena under
medeltiden (1842). Vågbrytare var han genom sina
geografiska anmärkningar till J. Aalls öfversättning
af "Snorre Sturlesons norske kongers sagaer" (1838–39)
och genom Norske stedsnavnes rette skrivemaade
(1847), en revision af ortnamnen i den "nye matrikul"
(1837).

2. Adolf Fredrik M., militär, politiker,
f. 12 juli 1817, d. 7 sept. 1884, blef officer
1836, arméintendent 1867 och öfverste 1873.
Han utnämndes 19 okt. 1877 till krigsminister
och 1878 till generalmajor och högste befälhafvare
öfver armén. M. var en af medlemmarna i den 1883–84
vid riksrätt åtalade ministären Selmer, och 25 mars
1884 fråndömdes honom hans ämbete, men en k. dagorder
af 3 april s. å. tillät honom (som en upprättelse)
utöfva öfverkommandot öfver norska hären.

3. Ludvig M., son till en kusin till M. 1.,
målare, f. 11 mars 1841 i Sogn, d. 30 mars 1896,
fick sin första handledning i Bergen af F.
W. Schiertz, men flyttade 1861 till Düsseldorf.
1866 väckte han uppmärksamhet genom ett
vinterlandskap och deltog sedan i utställningarna
i Köpenhamn, Wien och Paris. 1872 blef
han led. af danska konstakademien och 1874 af
den svenska. 1893 blef han k. preussisk professor.
Hans med stark målerisk känsla genomförda
arbeten framställa oftast strandbilder med
fiskare, snöfält, dystra höstlandskap eller episoder
ur skogens djurlif. Framför allt berömdes hans
snömotiv. Hans konst var h. o. h. kosmopolitisk.
M. är representerad i Nationalgalleriet i Kristiania
af tre höst- och vinterlandskap, en Potatisskörd
och studier. Främst står Vinterafton på norska kusten
(prisbelönad i Paris 1878). Arbeten af honom
finnas i museerna i Köpenhamn, Malmö, Düsseldorf
(Isupptagning) och Berlins nationalgalleri (tre
landskap).

4. Holm M., son till M. 2, arkitekt, f. 1
jan. 1848, d. 23 maj 1898 som stadsarkitekt
i Kristiania, ledde uppförandet af en rad byggnader i
och omkring Kristiania (S:t Hanshougens restaurang,
det sedan nedbrunna Holmenkollens turisthotell m.
fl.), hvarvid han med stor effekt återupplifvade
den gamla norska trä-arkitekturen
("stabbur-"stilen), hvilket blef utgångspunkten
för en nationell renässans i norsk byggnadskonst.
För kejsar Vilhelm II uppförde han en jakthydda och
en stafkyrka i Rominten samt en komplex af norska
träbyggnader i Potsdam. Tills. med L. Dietrichson
utgaf M. Die holzbaukunst Norwegens (Berlin,
1893).

illustration placeholder
Norrskenets döttrar (till hvilka prinsar i isbjörnshamn

gilja), akvarell af Gerhard Munthe.

5. Gerhard Peter Frantz Vilhelm M., brorson
till M. 1, målare, f. 19 juli 1849 i Elverum,
Österdalen, tog studentexamen 1868 och studerade
läkarvetenskap i Kristiania, innan han 1879
började idka konststudium i Eckerbergs skola.
Han vistades i Düsseldorf 1874–76, och efter ett
års vistelse i hemlandet uppehöll han sig i München
1877–82, då han återvände till Norge.
Efter ett besök i Paris 1883 har han varit bosatt
i hemlandet. Han målade i München norska motiv:
Fjäll, Ångbåtsbrygga och Skjutsstation. Här slöt
han sig till den krets af unga målare, som stredo
för realism och friluftsmåleri, för "en norsk
konst, utöfvad i Norge". Han målade Östlandets
natur med stora bondgårdar, lummiga trädgårdar
och soliga bergssluttningar: Sommardag (höskörd i
sol, 1884), Afton i Eggedal (1888), Bondträdgård
(1889) och Landskap från Vaage (1906, alla dessa
i Nationalgalleriet.) Ibland visa hans landskap
dekorativ uppfattning och behandling – exempelvis
i Utsikt af Bergen (akvarell) eller Tidig vår med
smältande snö (1891). På ett helt nytt område slog
han in, då han 1893 uppträdde med 11 fantasier
öfver norska sagor i akvarell, motiv som Mörkrädd,
Helhästen, Dörren i berget, Sagoparken, Norrskenets
döttrar
(se fig.), fria fantasier
öfver norska folksagor, men sällan illustrationer
till någon bestämd saga. Sedan följde en hel del
andra motiv af liknande art. M. uppfann för dem en
ny dekorativ stil, som han konsekvent genomförde,
utan spår till verklighetssträfvan i färgvalet,
utan perspektiv, skuggor och halftoner, med
primitivt tecknade figurer och med en frodig
troll- och djurfantastisk. Färgerna äro de för
norsk allmogemålning och för väfnader typiska,
äfven kompositionerna göra intryck af mönster för
väfnader, och de väckte i själfva verket också en
nationell väfnadskonst till lif. Målarens hustru
Sigrun M. och efter henne Augusta Christensen, Frida
Hansen, Kristine Johannesson m. fl. ha utfört
ståtliga väfnader efter M:s kompositioner. Fru
Hansens stora praktväfnader efter de i tempera
målade medeltidsmotiven Kung Sigurds ridt till
Jorsala
och Sigurd och Balduin (utställda 1900 i
Paris, slottet i Kristiania) ha framför allt blifvit
ryktbara. Förutom väfnadsmönster – äfven en del
sådana af rent ornamental art – har M. komponerat
för glasmålning och för träsnideri. I sagorummet
Holmenkollen (1895) gaf han ett slags resumé af sina
sagofantasier, öfverförda i färglagdt träsnideri. Han
har sedan utfört andra rumsdekorationer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free