- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1365-1366

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muntlighet, den anordning af förfarandet inför rätta - Muntligt förhör. Se Förhör - Muntligt porträtt, Porträtt i ord. Se Bertillon 3. - Muntligt-protokollariskt förfarande, jur. Se Muntlighet - Muntra musikanter ("M. M."), finländsk manskör - Muntrådar, Skäggtömmar, zool. Jfr Torsksläktet - Muntz metall, (se Förhydring och Mässing) - Munvatten, kosmet. med. - Munychia l. Munichia, halfö i Grekland - Munzinger, Werner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förfarandet såväl i tvistemål som brottmål muntligt
enl. lag af 26 mars 1909. I Tyskland och Österrike
gäller likaledes den rena muntlighetsgrundsatsen,
hvilken sedan äldre tid tillämpats i England
och Frankrike. I Finland föreligger ett på
muntlighetsgrundsatsen byggdt förslag till reform af
den svensk-finska processen.
I. Afz.

Muntligt förhör. Se Förhör.

Muntligt porträtt, Porträtt i ord (fr. portrait
parlé
). Se Bertillon 3.

Muntligt-protokollariskt förfarande, jur. Se
Muntlighet.

Muntra musikanter ("M. M."), finländsk manskör,
stiftad i Helsingfors våren 1878 af numera
v. häradshöfding Gösta Sohlström, som ur
Akademiska sångföreningen utbröt en elitkör,
"P. C." (Petersburgs Concerten), med ändamål att ge
en konsert i Petersburg. Konsertresan inhiberades,
men kören upprätthölls och antog s. å. namnet
"M. M." efter en af körens favoritsånger, "Muntra
musikanter". Sohlström aflöstes som dirigent 1879
af O. Mechelin (sedermera direktör i Statskontoret),
som kvarstod till våren 1884 med undantag af musikåret
1880–81, då M. Wegelius (se d. o.) dirigerade kören
på hösten och H. Borenius (se d. o.), på våren,
samt våren 1883, då R. Kajanus (se d. o.) förde
taktpinnen. Kören företog, 75 man stark, en
konsertresa till Moskva utställningsåret 1882, med
Mechelin som ledare samt J. Hj. Frey (se d. o.) och
R. Wuorio som solister. Därefter förorsakade
dirigentbrist några års stillestånd. Från början
af 1886 öfvertog Sohlström åter ledningen och förde
kören från seger till seger: konserter i Stockholm
1886, i Petersburg och Köpenhamn 1888. Körens
ryktbarhet stadfästes genom konsertresan till Paris
utställningsåret 1889, då konserter gåfvos jämväl
i Sverige, Danmark och Tyskland, med F. Forstén
(se d. o. 2) som solist. – "M. M." upplöstes
1891. Traditionerna fortlefde dock, och 1896 uppstod
kören ånyo på O. Mechelins initiativ och kallade
sig nu "Sällskapet M. M." Äfven passiva medlemmar
skulle intagas och tonkonstnärer inkallas som
medlemmar. 1898–1901 dirigerade Sohlström. Därefter
handhades ledningen två år af K. v. Knorring
(se d. o. 5) och 1903–10 af öfverstelöjtnant
A. R. G. Stenius. Sångarfärder företogos under den
förres ledning till Stockholm (1902) och under den
senares till Köpenhamn (1905). Stenius har ifrat
särskildt för utförandet af större körverk. 1908
firade kören under stor anslutning sin äfven utomlands
uppmärksammade 30-års-fest. Musikåret 1910–11 leddes
kören af d:r G. Enckell. Sistn. år valdes Sohlström
ånyo till dirigent. Medlemsantalet uppgick 1911
till 597, näml. 245 "Muntra musikanter" och 338
passiva medlemmar samt 14 tonkonstnärer. "M. M:s"
verksamhet har varit af stor betydelse för
kvartettsångens höjande i Finland och dess
tonkonsts representerande utomlands. Särskildt
anmärkningsvärda äro de genom donationer möjliggjorda
årliga kompositionstäflingarna, som frambragt måhända
det bästa landet f. n. eger på kvartettlitteraturens
område. – Litt.: "11:te maj 1878–1888" (1888) och
"M. M. 1888–1903" (1903).
O. Asn.

Muntrådar, Skäggtömmar, zool., äro trådlika bihang,
som till olika antal utgå från yttersidan af underkäken
eller vid munvinkeln hos arter af släktena Gadus,
Silurus
och andra fiskar. Jfr Torsksläktet.
O. T. S.*

Muntz metall [ma’nts-], en af engelsmannen George
Frederick Muntz
(f. 1794, d. 1857) 1832 patenterad
legering (se d. o., sp. 40, samt Förhydning och
Mässing).

Munvatten, kosmet. med., benämning på många lösningar,
som användas för munnens och tändernas rengöring och
vård, vanligen innehållande antiseptiskt verksamma
ämnen och tillika för munslemhinnan uppfriskande
beståndsdelar. Vid begagnandet eger i allmänhet en
mer eller mindre betydlig utspädning rum, i det
att antingen blott några droppar eller en något
större mängd af munvattnet sättes till 1/2 till 1 glas
vanligt vatten. Samma vätska kan användas äfven till
gurgling af svalget samt ibland till antiseptisk
behandling af små yttre skador, med aktgifvande på,
att ej skadlig retning framkallas. Ett godt munvatten
bör ha ren, frisk smak och uppfriskande verkan på
munslemhinnan, utan att genom vare sig sur eller
alkalisk reaktion angripa tänderna samt utan att
verka retande på tandköttet eller på munslemhinnan
i öfrigt. Ej sällan innehålla munvattnen tvål och
något flyktig olja. Är det möjligt att med dessa
egenskaper förena en viss antiseptisk verkan, är
det så mycket bättre. Dock torde i allmänhet vid den
starka utspädningen och på den korta verkningstid,
som förekommer vid munnens rengöring och sköljning,
den antiseptiska verkan bli obetydlig, den mekaniska
renspolningen hufvudsak. När därför i annonser om
munvatten framhålles deras egenskap att döda diverse
bakterier på uppgifven tid, så må denna uppgift,
hämtad från laboratorieexperiment, i och för sig vara
riktig, men för medlets användning som munvatten
spelar densamma säkerligen icke någon roll af
betydenhet. Just beträffande munvatten och närskylda
preparat som antiseptica har ofta gjorts en mycket
öfverdrifven och motbjudande reklam. Som exempel på
munvatten, som spelat och delvis ännu spela en icke
obetydlig roll i vårt land, må nämnas Gahns "Aseptin"
med borsyra som väsentlig beståndsdel, "Stomatol",
som innehåller s. k. "terpineol", Barnängens
"Vademecum" med mentol, Paulis "Azymol" m. fl.
C. G. S.

Munychia l. Munichia (grek. Μουνχία
l. Μουνιχία) är namnet på östra delen af den bergiga
halfö, hvars västra del upptages af Atens hamnstad
Peiraieus. I vidsträcktare betydelse omfattar namnet
Peiraieus hela denna halfö, och M. är då en del
af Peiraieus. M. har egen hamn, hvilken liksom den
v. därom belägna hamnen Zea fordom hufvudsakligen
nyttjades till örlogshamn. Munychia-höjden var
liksom hela Peiraieus fordom starkt befäst. På
dess högsta punkt finnas ännu några grundmurar af
en forntida borg (akropolis). På västra sluttningen
ses lämningar af en antik teater. I M. hade gudinnan
Artemis, med tillnamnet M., en helgedom, hvarest
till hennes ära Munychiafesten (ta munychia)
firades i månaden Munychion (april–maj).
A. M. A.

Munzinger [mo’nts-], Werner, schweizisk
forskningsresande, f. 1832, d. 1875, begaf sig 1852
till Egypten och anträdde 1854 en handelsexpedition
nedåt Röda hafvet. Han stannade till en början

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free