Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1403-1404 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muros, hamnstad i spanska La Coruña - Murphy, Anna. Se Jameson - Murphy, Robert - Murr., vid växtnamn förkortning för Johan Anders Murray - Murray - Murray 1. Gammal skrifform för Moray, skotskt grefskap. Se Elgin - Murray 2. (Gulba, Goolwa) Australiens största flod - Murray, svensk släkt - Murray 1. Johan Anders M. - Murray 2. Gustaf M. - Murray 3. Adolf M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Muros [mo’rås], hamnstad i spanska prov. La
Coruña (Galicien), vid norra kusten af Ria de M.
y Noya. 9,130 inv. (1900). Fiske, export af
sardiner.
J. F. N.

Murphy [mə’fi], Anna. Se Jameson.

Murphy [mə’fi], Robert, irländsk matematiker,
f. 1806, d. 1843, var lärare vid Caius college
i Cambridge 1829–32 och blef 1838 examinator
vid universitetet i London. Särskildt inom
ekvationsteorien och elektricitetsläran utförde M.
eleganta och skarpsinniga undersökningar. Af hans
skrifter må nämnas Elementary principles of the
theory of electricity (1833) och A treatise on the
theory of algebraical equations (1839).

Murr., vid växtnamn förkortning för Johan
Anders Murray (se d. o., sp. 1403).

Murray [marri]. 1. Gammal skrifform för Moray,
skotskt grefskap. Se Elgin. – 2. (Gulba,
Goolwa) Australiens största flod, upprinner i
Australiska alperna nära kolonien Victorias norra
gräns, flyter först i nordvästlig, därefter i västlig
och slutligen i sydlig riktning, under sitt öfre
och mellersta lopp på gränsen emellan kolonierna
Victoria och Nya Syd-Wales, i sitt nedre lopp genom
kolonien Syd-Australien, samt faller vid Wellington
ut i den grunda lagunen Lake Alexandrina (Kayinga),
hvarifrån en, ej ens med båtar farbar, kanal för
ut i Encounterviken af Stilla hafvet. Flodens
öfversta lopp genom en vild bergstrakt är snabbt
och slingrande, längre ned förlorar den genom
afdunstning på sina ställen så mycket vatten, att
endast en rad vattensamlingar återstår. Dess längd
är 1,630 km., flodområdet är 910,000 kvkm. För små
flatbottnade ångbåtar är den farbar ända upp till
Albury. Periodiskt öfversvämmar den sina bräddar,
förorsakande stora öfversvämningar. Under de senare
åren har man sökt göra mynningen farbar för fartyg,
men inloppet är till följd af hafvets våldsamhet
alltid farligt. Floden upptar nästan alla vattendrag
i östra och södra Australien. De största bifloderna
äro Murrumbidgee (se d. o.) och Lachlan, som
förena sig före inflödet i M., samt den än längre Darling
(se d. o.). Murrumbidgee och M. upptäcktes 1829
af kapten Sturt, som följde hufvudfloden till Lake
Alexandrina. Major Mitchell upptäckte Darling 1836.
2. (J. F. N.)

Murray [mure’j], svensk släkt, härstammar från
den gamla skotska adliga släkten M., af hvilken
en gren i midten af 1600-talet utflyttade till
Ost-preussen. Därifrån kom magister Andreas
M. (f. 1695, d. 1771) 1735 till Sverige som andre
pastor för Tyska församlingen i Stockholm. 1738 blef
han förste pastor för samma församling och 1752, vid
Adolf Fredriks kröning, teol. doktor. Af hans barn
gjorde sig två söner bemärkta som läkare (se M. 1
och M. 3); en tredje blef biskop och 1810 adlad med
bibehållande af sitt namn (se M. 2).


1. Johan Anders M., läkare, f. 27 jan. 1740 i Stockholm,
d. 22 maj 1791 i Göttingen, studerade 1756–59 i Uppsala, där
i synnerhet Linnés undervisning blef af afgörande
betydelse för hans framtid. 1760 begaf han sig
till Göttingen, där han 1763 blef med. doktor, 1764
e. o. samt 1769 ord. professor och föreståndare för
botaniska trädgården. M. var en framstående farmakolog
och botanist. Hans arbete Apparatus medicaminum
tam simplicium quam præparatorum et compositorum
(1776–92; 6 bd, af hvilka det sista utkom först efter
hans död) utgör den fullständigaste sammanställning
af allt, som hänför sig till vegetabiliska läkemedel,
och har ännu i dag stort värde. Dessutom utgaf M. i
tysk öfv. åtskilliga skrifter af svenska läkare samt
den botaniska delen i 13:e uppl. af Linnés "Systema
naturæ" under titeln "Systema vegetabilium" (1774).


2. Gustaf M., den föregåendes broder,
biskop, f. 28 mars 1747 i Stockholm, d.
4 maj 1825 i Västerås, blef 1760 student i Uppsala
och 1768 filos. magister i
Göttingen, prästvigdes 1770 och var därefter i fyra år
vice pastor vid Tyska församlingen i Stockholm. Han
kallades 1774 till ord. hofpredikant hos hertig Karl
samt vardt 1778 teol. doktor och 1780 kyrkoherde i
Jakobs och Johannes’ församlingar i Stockholm. 1786
blef han prästeståndets fullmäktig i Rikets ständers
bank, 1792 led. af ecklesiastikberedningen och
1793 medlem af kommittén för kyrkohandbokens,
psalmbokens och katekesens förbättrande. 1801
befordrades M. till pastor primarius och kyrkoherde i
Storkyrkoförsamlingen, 1809, efter statshvälfningen,
till öfverhofpredikant och ordensbiskop, adlades 1810
samt utnämndes 1811 till biskop i Västerås stift.


3. Adolf M., den föregåendes broder, anatom, f.
13 febr. 1751 i Stockholm, d. 4 maj 1803 i
Uppsala, blef 1764 student i Uppsala och
egnade sig snart åt anatomien. Redan vid 19 års
ålder förordnades han att under professor Martins
tjänstledighet hålla offentliga föreläsningar i
anatomi i Stockholm samt promoverades 1772 till
med. doktor i Uppsala. S. å. företog han en utländsk
studieresa och kom hem först 1776. Under sin frånvaro
hade han utnämnts till ord. professor i anatomi
och kirurgi vid Uppsala universitet. Han var en af
universitetets mest förtjänte lärare och utgaf en
mängd värdefulla arbeten i sin vetenskap. Bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>