Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1415-1416 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muscatine, stad i staten Iowa - Musch, försköningsmedel - Musch, Muschplåster. Se Engelskt plåster - Muscha-öarna, öar i Adenviken - Muschlik. Se Musjik - Muschir, turkisk titel - Musci, lat., mossor - Muscicapa, zool. Se Flugsnapparsläktet och Halsbandsflugsnapparen - Muscidae, zool., familj af tvåvingarnas ordning bland insekterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sidan af Mississippi. 15,290 inv. (1910). Handel med
trävaror, mjöl, kött, kanderad frukt m. m.
(J. F. N.)

Musch (af fr. mouche, fluga), ett af kvinnor förr
mycket brukadt försköningsmedel, bestående af en
rundad svart taftlapp, ungefär så stor som en
flugvinge. Medelst gummi på baksidan fästas muscher
i ansiktet och på barmen antingen för att dölja
någon kvissla eller för att genom kontrasten höja
hyns glans. Detta koketta bruk uppkom i Frankrike
omkr. midten af 1600-talet och var allmännast
under pudrets tidehvarf, på 1700-talet. Vanligen
bar en dam endast några få muscher. –
Muschplåster. Se Engelskt plåster.

Muscha-öarna, tre till franska kolonien Somali
hörande öar i Adenviken, vid inloppet till Tadjuraviken.
165 kvkm. De blefvo fransk egendom
1887.
J. F. N.

Muschik. Se Musjik.

Muschir (arab., ”rådgifvare”) betyder vanligast
”medlem af en schura” (”ett råd”) af civilt eller
militäriskt, högre eller lägre slag, men är därjämte
i Turkiet titeln på den högsta militära rangen
närmast under général-en-chef. Då en muschir står
i spetsen för hvar och en af Turkiets armékårer
(ordu), motsvarar således muschir, som armékårchef,
vårt ”general”, men öfversättes vanligen
med ”marskalk”. Den närmaste befälsgraden
under muschiren är ferīk, divisionsgeneral,
generallöjtnant.
H. A.*

Musci [murʃi], lat., mossor (se d. o.).

Muscicapa [muʃi’-], zool. Se Flugsnapparsläktet
och Halsbandsflugsnapparen.

Vanliga flugarter (Muscidæ). 1–4 spyfluga (Calliphora vomitoria): 1 flugan fullvuxen, 2 ägg, 3 larver, 4 puppa. – 5 köttfluga (Sarcophaga carnaria), 6 nyfödda larver och 7 vuxen larv däraf. – 8 husfluga (Musca domestica) med larv. – 9 stickflugan (Stomoxys calcitrans). – 10 husfluga, dödad af svampen Empusa muscæ (se d. o.). (1–10 alla i nat. storl.)

Muscidæ [muʃide], zool., familj af tvåvingarnas
ordning bland insekterna, omfattande bl. a. de
vanligaste i närheten af människoboningar förekommande
flugarterna och skild från närstående familjer
förnämligast genom det fjädrade antennborstet. En
del hithörande arter har, såsom den vanliga husflugan,
en mjuk, nedåtriktad, i spetsen med bred skifva
försedd sugsnabel, som i hvilande tillstånd är till
största delen indragen. Andra, såsom släktet
Stomoxys, ha en vågrät, äfven i hvilande tillstånd utstående
snabel, som är styf och smal, knappt märkbart bredare
i spetsen. En art, stickflugan, Stomoxys calcitrans,
uppträder ofta inomhus och sticker kännbart i motsats
till den vanliga husflugan, Musca domestica, som den
i storlek och färg rätt mycket liknar. Närstående
äro Afrikas illa beryktade tsetsefluga (se
d. o.) samt andra arter af släktet Glossina, kända
som öfverförare af sömnsjukans och andra tropiska
sjukdomars smittämne. Flertalet muscider lägger hopar
af ägg på hvarjehanda i förruttnelse stadda ämnen
eller på exkrement. En del, såsom tsetseflugan,
framföder med längre mellantider redan fullvuxna
larver, som omedelbart förpuppas. Förpuppningen eger
hos alla muscider rum inom den hårdnade larvhuden,
som sålunda likt en brun, äggformig kokong skyddar
puppans utveckling. – En bland de vanligaste och
ofta äfven inomhus förekommande musciderna är den
välbekanta, på sin metallglänsande, mörkblå bakkropp
lätt igenkännliga stora (9–13 mm.) spyflugan,
Calliphora vomitoria, som vållar obehag genom att
lägga sina ägg på kött, som lämnats obetäckt. Denna
art lägger sina ägg äfven på as i likhet med de
egentliga asflugorna, de praktfullt guldgröna
arterna af släktet Lucilia. De hvita, masklika,
framåt tillspetsade larverna, som ej äro utrustade
med bitande käkar, upplösa, enligt hvad det påvisats,
köttet till en flytande, uppsugbar vätska genom att
därpå utgjuta något slags ägghvitlösande enzym. De
spela därför en viktig roll genom att hastigt aflägsna
i förruttnelse stadda djurämnen, medan åter dessa,
endast öfverlämnade åt förruttnelsebakterierna,
skulle förvandlas till torkade, ytterst långsamt
sönderfallande mumier. Då dessa flugor
med korta mellantider lägga mycket talrika ägg, som
kläckas helt snart, ligger det en viss sanning, om ock
ej ringa öfverdrift i Linnés uttryck, att "en spyfluga
kan äta upp en häst så snart som ett lejon". –
Med benämningen myiasis, flugsjuka, har man
betecknat sjukdomssymtom framkallade af de visserligen
sällsynta, men tillräckligt ofta säkert konstaterade
fallen af fluglarvers inkvartering i olika delar
af människokroppen. Sålunda har det påvisats, att
fullvuxna fluglarver massvis afförts ur tarmen för
att omedelbart därefter förpuppas. Då de sedermera
kläckta flugorna kunnat säkert bestämmas, ha de i de
flesta fall visat sig tillhöra släktet Homalomyia af
anthomyidernas familj, som står fam. Muscidæ helt
nära. Då arter af detta släkte ej sällan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>