- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
153-154

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Predikstolshemman. Se Mensalhemman - Predil - Predisponera - Predisposition - Predominera - Preetz - Preexistens - Preexistentianism - Prefekt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

153

Predikstolshemman-Prefekt

154

Fig. 2. Predikstol (af marmor) i kyrkan
Sant’ Andrea i Pistoja, skulpterad af Giovanni
Pisano omkr. 1300. (Italiensk gotik.) (Till
art. Predikstol, sp. 152.)

Predikstolshemman. Se Me n sa Ui em m a n.

Predil, alppass i Juliska alperna i södra Kärnten nära
gränsen mot Görz, förmedlar öfvergången från Drave
till Isonzo och har begagnats ända sedan romarnas
tid. Passhöjden utgör 1,162 m. Det blockhus,
som försvarade passet, intogs 26 dec. 1805 af
fransmännen under general Serras efter ett tappert
försvar af österrikiske ingenjörkaptenen Hermann.
L. W:sonM.

Predisponera (af lat. pra, i förväg, och disponera,
se d. o.), förut påverka, småningom göra mottaglig,
på förhand göra böjd för.

Predispositiön, förut grundlagd böjelse eller
mottaglighet (t. ex. för ett sinnestillstånd eller
en sjukdom); ärftligt eller förvärfvadt sjukdomsanlag
(se Anlag_, sp. 1061 ff.).

Predominera (af lat. prce, före, och dominäri,
härska), ha öfverhand, ega mesta inflytandet.

Preetz [préts], stad i preussiska reg.-omr. Schleswig,
vid Schwentine och järnvägen Kiel- Ascheberg. 5,218
inv. (1910). (J. F. N.)

Preexiste’ns (lat. prceexiste’ntia), -filos.,
förut-tillvaro, människosjälens tillvaro före
jordelifvet, vare sig som individ eller som moment i
Gud. I förbindelse med läran om själavandringen antogs
preexistensen af buddismen, likaså af P y-thagoras
och Empedokles. Enligt P l a-

Fig. 3. Uppsala domkyrkas predikstol, utförd 1707
ff. af Burchard Precht efter ritning af N. Tessin
d. y. (Barockstil.) Fotogranen är tagen före kyrkans
restaurering 1885 -93, då bl. a. väggar och hvalfbågar
dekorerades. (Till art. Predikstol, sp. 152.)

ton har människosjälen före födelsen lefvat i
idévärlden, hvarom han anser vetandets uppkomst
vittna, i det han menar sig kunna förklara denna
endast genom återerinring från preexistensen. Äfven
nyplatonikerna antogo preexistensen. Inom den
moderna filosofien har denna lära upptagits
afLeibniz, Schelling m. fl., under det att den
kritiserats af L o t z e. Jfr F. Laudowicz, "Wesen
und ursprung der lehre von der präexi-stenz" (1898).
S-e.

Preexistentiani’sm, teol,, den åskådning,
som antar, att människornas själar före den
jordiska tillvaron existerade i en högre, gudomlig
värld. Åskådningen har uppstått på grekisk mark
(jfr Preexistens) och har sedan inträngt såväl
inom judendomen som sporadiskt inom den kristna
kyrkan. Jfr Kreatianism och Traducia-n i s m.
Gr. A-n.

Prefe’kt (lat. pro2fe’ctus, ställd i spetsen för
något, föreståndare, uppsyningsman). 1.. I det gamla
Kom titel för vissa civila och militära ämbetsmän,
som ursprungligen endast voro ställföreträdare. Ke-dan
under konungatiden omtalas prcejectus urbi 1. urbis,
d. v. s. den ämbetsman, som förordnades att ha
befälet i staden (Rom) under konungens frånvaro. Under
republikens första tid utnämndes af diktatorn eller
konsuln en sådan att tjänst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free