- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
555-556

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Publicistmöten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomstucket lock, hvilken, fylld med mjölkrut, fordom
nyttjades att inpudra de i träbrandrör till bomber
befintliga stubinerna. H. W. W.*

Pudicitia (lat., kyskhet, kvinnlig dygd), hos
forntidens romarinnor en gudomlighet, dyrkad som
beskyddarinna af den äktenskapliga ärbarheten.

illustration placeholder

Pudicitia, myntbild.

Åt P. plebeja var ett kapell byggdt vid Vicus longus i
Rom; endast matronæ univiræ (kvinnor, som endast en
gång varit gifta) fingo beröra hennes bildstod. Med
tiden urartade P:s kult. Under kejsartiden
framställdes hon ofta på mynt som en beslöjad kvinna,
med ena handen lyftande slöjan från anletet (se fig.).

Pudi-ilu, assyrisk konung. Se Assyrien, sp. 255.

Pudrad trattskifling, bot. Se Clitocybe.

Pudrett (fr. poudrette, af poudre, stoft),
pulverformiga gödselmedel, som beredas af
människoexkrement. Åtskilliga olika sätt för
beredning af pudrett ha föreslagits. Det enklaste,
träckens intorkning och malning till pulver,
föreslogs först på 1850-talet efter franskt mönster
(paris-pudrett), men då denna metod är besvärlig och
förenad med förlust af kväfve i form af ammoniak, har
den icke vunnit någon vidare användning. I senaste
tid har föreslagits att åstadkomma upphettningen
och uttorkningen genom tillsats af osläckt kalk,
hvarvid ammoniak utdrifves och tillvaratages och
sålunda en kväfvefattig och som gödsel föga värdefull
produkt erhålles (se Nitrammonmetoden). Allmännare,
särskildt vid tillvaratagande af städers latrin,
har beredning af kalkpudrett blifvit, hvarvid
exkrementen uppblandas med osläckt kalk, så att
det hela torkar till en lätthandterlig pulverformig
massa. Då härvid alltid uppstår förlust af kväfve,
som bortgår i form af ammoniak, har man på senare
tid öfvergått att blanda latrinen med torfmull eller
dyjord, som visserligen ej desinficiera exkrementen,
men fördröja deras jäsning, hindra illaluktande gasers
afgång och lämna ett lätthandterligt och särdeles på
mullfattig jord utmärkt gödselmedel. Torfmullspudrett
beredes numera allmänt vid större städers renhållning
och är ett eftersökt handelsgödselmedel. Vid dess
beredning tillsättes vanligen omkr. 25 proc. mull;
pudretten innehåller omkr. 1 proc. kväfve, hvaraf
dock endast omkr. hälften är snart tillgänglig. Jfr
Latrin. H. J. Dft.

Pudukkottai [podokatai], vasallstat i södra Indien,
presidentskapet Madras, omgifven af distrikten
Tanjore, Trichinopoli och Madura. 3,051
kvkm. 411,886 inv. (1911), hvaraf omkr. 15,000
kristna. Hufvudstaden P. hade 26,850 inv. (1911). I
P. har Svenska kyrkans missionsstyrelse en station
och har där nyligen uppfört en läroverksbyggnad.
J. F. N.

Pudukotah, oriktig form för Pudukkottai.

Puebla [puebla]. 1. En af centralstaterna
i republiken Mexico. 31653 kvkm. 1,101,600
inv. (1910). Landet är bergigt och ligger till stor
del på Anahuacs högslätt. På dess gränser resa sig
Mexicos högsta berg: Popocatepetl, Iztaccihuatl och
Pico de Orizaba. Det är rikt skogbevuxet på sina
berg, dalarna äro fruktbara, klimatet växlar väl
med höjden, men är i allmänhet sundt och tilllåter
odling af tropiska växter. P. har många olika
mineralfyndigheter, men bergsbruket står lågt. –
2. (Fullständigt: La Puebla de los Angeles)
Hufvudstad i ofvannämnda stat samt säte för en biskop
(sedan 1550), ligger vid vägen mellan Veracruz och
Mexico, 120 km. s. ö. om sistnämnda stad, 2,170
m. ö. h., på en stor och bördig slätt, som kring
staden har grönskande trädgårdar och fält, men eljest
saknar träd. Staden anlades 1533 och är en bland de
vackraste och största städerna i spanska Amerika. Den
har ett stort antal kyrkor, bl. a. den 1552–1649
byggda stora domkyrkan. Med afseende på handel och
industri intar P. en ganska framstående plats. Med
järnvägslinjen Mexico–Veracruz står P. i förbindelse
genom en sidobana till San Luiz Apizaco. De
förnämsta industrigrenarna äro tillverkning af
bomulls- och ylleväfnader, läder, lergods, tvål och
glas. Befolkningen, som 1746 uppgick till omkr. 80,000
pers., minskades betydligt under revolutionstiden,
men uppgår nu till 96121 inv. (1910). På grund af sin
strategiska betydelse har staden flera gånger spelat
en roll i den mexikanska krigshistorien. Särskildt
gjorde den sig bekant genom sitt hjältemodiga
motstånd i det fransk-mexikanska kriget. I maj 1862
stormades P:s fästen förgäfves af fransmännen. 18 mars
1863 började staden belägras af fransmännen under
general Forey och togs 17 maj med storm. 2 april
1867 stormades P. af Juarez’ general Porfirio Diaz.
1 o. 2. (J. F. N.)

Pueblo [pueblåu], stad i nordamerikanska
staten Colorado, vid Arkansas och flera viktiga
järnvägslinjer, 1,422 m. ö. h. 4,4395 inv. (1910),
hvaraf 8,331 födda hvita i utlandet (438 i
Sverige). Staden ligger i en på stenkol och järnmalm
rik trakt och har utvecklat sig till en framstående
industristad, med de största järn- och stålverk v. om
Mississippi, hvarför den blifvit kallad "Steel city"
och Västerns Pittsburg. Som dessa verk ligga utanför
staden, hade dennas industri ett tillverkningsvärde
1909 af endast 3,34 mill. doll. Mineral palace,
en egendomlig byggnad med taket bildadt af 28 domer,
innehåller prof af statens alla mineral. Ursprungligen
ett mexikanskt nybygge, var platsen till följd af
indianernas hemsökelser så godt som öfvergifven
1858. Den blef stad 1870 och hade 20 år senare
24,600 inv.

Pueblo-indianerna [pueblåu-] bebo Nya Mexicos,
Arizonas, det sydliga Utahs och Colorados högslätter,
räkna i vår tid 4 språkfamiljer och bebo sammanlagdt
26 pueblos (byar). Shoshonstammen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free