- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
559-560

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peublo nuevo del Mar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

559

Puerperalfeber-Puerto

560

t r arc t a n t, pojkar göra pojkstreck. - Pueril,
barnslig, barnsligt enfaldig.

Puerperälfeber (af lat. puefrpera, barnaföderska)
. Se Barnsängsfeber.

Puerpe^ium, lat., barnsbörd, barnsängsperioden.

Puerta [pwe;rta], de la, markis. Se M o-rillo, P.

Puerto [pωe’rtå], sp., lat. portus, hamn. Ordet
ingår i namnet på orter och öar i Spanien och spanska
Amerika.

1. P. B e l o [be’lå; fullständigt: S a n F e l i p
e Puerto Belo, Portobello] Stad i republiken Panama,
vid Karibiska hafvet, 37 km. n. ö. om Colon. Staden,
som anlades 1584, är berömd f or sin utmärkta,
naturliga hamn, hvilken, upptäckt och namngifven af
Columbus 1502, gjorde P. till stapelplats för den
spanska silfverflottan. Men P. är äfven beryktadt för
sitt mördande klimat, som slutligen tillintetgjort
alla dess läges fördelar, så att det från en viktig
handelsplats med omkr. 15,000 inv. nedsjunkit till
en förfallen ort med knappt 1,000 inv., mest negrer
och mulatter, som ensamma kunna trotsa klimatet. –
2. P. Cabello [kabe’ljå], stad i sydamerikanska
republiken Venezuela, vid Golfo Triste, en vik af
Karibiska hafvet, och förenadt genom järnväg med
Valencia och Caracas. Omkr. 14,000 inv. P. har en
djup och säker hamn, försvarad af starka verk,
som betydligt skadades 1902 vid beskjutningen
från några tyska fartyg i den tysk-engelska
blockadflottan. P. är näst La Guaira Venezuelas
förnämsta hamn och säte för flera stora handelshus
(mest tyska) samt exporterar i främsta rummet kaffe,
vidare kakao, hudar, kokosnötter, bananer, kopparmalm,
kinabark m. m. – 3. P. Colon [kålå’n]. Se Felanit x. -

4. P. Cortez [kårte’th], förr P. C a b a 11 o s,
hamnplats i republiken Honduras, vid Honduras-bukten
ö. om hamnen Omoa, är utgångspunkt för den järnväg,
som skall förena Atlantiska hafvet med Stilla
hafvet (Amapala vid Fonsecaviken), men af
hvilken endast sträckan P. C.-La Pimienta (92 km.)
är fullbordad. Omkr. 2,500 inv. -

5. P. deCabras [ka;bras]. SeFuerteven-tura.
- 6. P. de Campos [ka’mpås]. Se Camposl. -
7. deColima [kåli^ma]. Se Manzanillo 1. -
8. P. de Espana [espa’nja]. Se Port of Sp a i n.
- 9. P. d e Isabe’1. Se F er nan d o P ö o.
- 10. P. de Ruiz [rwi;th]. Se Gualeguay,
- 11. P. de S a’n t a Maria (vanligen
kalladt El Puerto), stad i spanska prov.
Cådiz, 10 km. n. ö. om staden Cådiz,
nära floden Guadaletes utlopp i Cådizbukten,
vid järnvägen mellan Sevilla och Cådiz.
20,120 inv. (1900). P. är en vacker och
välbyggd handelsstad, förnämsta utskeppningsorten
för jeres-(sherry-)viner. Hamnen är bildad af
floden, hvars mynning är till en del spärrad af en
sandbank. Staden är ryktbar för sina tjurfäktningar.
(Se situationsplan af Cådiz.) - 12. P. la Mar.
Se Cobija. - 13. P. L i m ö n [li-mårn].
Se L i LI o n. - 14. P. Mahön [ma-å’n].
Se Mahön. - 15. P. Montt [må’nt], hufvudstad i
prov. Llanquihue, Chile, vid Relon-cavi-viken och
södra ändpunkten af den chilenska inlandsbanan.
4,347 inv. (1903), hvaraf många tyskar.
Lyceum, bibliotek och mångsidig industri. – 16.
P. P l art a, hamnstad i Dominikanska re-

publiken på norra kusten af Haiti, med
järnvägsförbindelse till det inre af ön. Omkr. 4,500
inv. - 17. P. Princip e [pr^nthipe] 1. Giudad del
Princip e, officiellt Camagiiey, stad på ön Cuba,
hufvudstad i prov. Camagiiey, anlades först (1514)
vid kusten, men flyttades om några år till sin
nuv. plats. 29,616 inv. (1907). Järnvägsförbindelse
med Habana och Santiago samt med sina hamnar,
Nuevitas (4,386 inv. 1907) på norra och Santa Cruz
del Sur (1,640 inv. 1907) på södra kusten. Stora
cigarrfabriker och liflig export af socker, tobak,
vax etc. Sedan Spanien 1800 af trädt San Domingo till
Frankrike, var P. en tid säte för centralregeringen
och högsta domstolen för spanska Västindien. -
18. P. R e a’l, stad i spanska prov. Cådiz,
ligger 10 km. ö. om staden Cådiz, vid den inre
Cådiz-viken och järnvägen mellan Sevilla och Cådiz
(se situationsplanen till art. Cådiz). 10,535
inv. (1900). Skeppsvarf. Saliner. P. är romarnas
Portus Gadita-nus. - 19. P. Rico [ri’kå], numera
officiellt Porto Rico, den östligaste och minsta
af Stora Antillerna (Västindien), ligger mellan 17°
55’ och 18° 32’ n. br., mellan 65° 38’ och 67° 13’
v. lgd samt är genom den 115 km. breda Mona-passagen
skild från Haïti i v. Dess areal är 8,896 kvkm. Ön har
en rektangulär form med en längd i ö. och v. af 170
km. och en bredd af 60 km. Till sin geologiska byggnad
består P. af ett grundberg af grå och röda skiffrar,
dioritporfyrit och sannolikt äfven af sandsten,
hvilka lager äro till sin ålder okända. På södra
kusten finnes kalksten (sannolikt från kritperioden),
och området n. om hufvudkedjan utgör en kalktaffel,
i hvilken de mot norr flytande tämligen vattenrika
floderna Loiza, Bayamon, La Plata, Morovis, Manati
och Grande eroderat trånga dalar. Genom hela ön
går från ö. till v. en bergskedja, Sierra Cayei,
hvars högsta topp, El Yunque, i öns nordöstra hörn
når 832 m. (enl. andra 1,132 m.). Kedjan går först
parallellt med östra kusten, men böjer sig sedan åt
v. samt stupar brant mot s., men endast långsamt
mot n. Emedan den uppfångar nordöstpassaden med
dess regnmoln, har norra delen af ön nästan för stor
regnmängd, medan södra delen ofta är utsatt för svår
torka, som nödvändiggör artificiell bevattning. Skog
är sällsynt, och där den finnes, består den mest
af palmer (släktet Oreodoxa m. fl.); af det flacka
norden intaga savanner största delen. Ön har flera
hundra vattendrag och många genom sin landskapsskönhet
utmärkta trakter. Klimatet är varmt (San Juan har
i årsmedium 26°, med 24° i jan. och 27° i juli)
samt är under regntiden (sept.–mars) osundt. Dock
kunna européer acklimatiseras i öns högre delar
lättare än på de andra Antillerna. Floran är
rik. De flesta däggdjur äro införda af européerna
och delvis förvildade; egendomliga för ön äro
de många vampyrerna. Fågelfaunan har många arter;
sköldpaddor, ormar och obehagliga insekter förekomma
i mängd. Folkmängden uppgick 1913 till 1,167,376
pers. 1910 var dess antal 1,118,012 pers., hvaraf
50,245 negrer, 335,192 mulatter, 12 kineser, 8 japaner
och resten hvita. Af den arbetande befolkningen äro
63 proc. sysselsatta i jordbruk, fiske och bergsbruk,
8 proc. i industri, 8 proc. i handel och transport
samt 21 proc. i huslig tjänst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free