Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 745-746 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quarterly and yearly meetings ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utbredt sig långt västerut, med stadsdelarna S:t
John, S:t Roch och S:t Sauveur, de båda senare
i samma lägre plan utmed S:t Charles som den
gamla nedre staden. Sydväst om S:t John ligger
slagfältet Plains of Abraham (nu offentlig park),
där en 12 m. hög pelare rests till minnet af
engelske generalen Wolfes seger 13 sept. 1759 öfver
de af Montcalm anförde fransmännen. På den
öfre stadens sydöstra sida ofvanför branten har
anlagts en 400 m. lång, 15–20 m. bred terrass,
Dufferin terrace, upplåten till promenad 1879. Vid
dess norra ända står en staty af Champlain (1898)
och i guvernörens närbelägna trädgård ett
monument öfver Wolfe och Montcalm. Staden är säte
för en romersk-katolsk ärkebiskop och en anglikansk
biskop. Det 1852 upprättade Laval-universitetet,
som har sitt namn efter Q:s förste biskop, är
katolikernas förnämsta läroanstalt; dessutom ha de ett
prästseminarium (inrättadt 1663 af nämnde biskop),
ett mindre seminarium samt flera kloster, bl. a.
Ursulinklostret (med ett hundratal nunnor och 600
elever) samt "den gode herdens" kloster. –
Hufvudlinjerna af Grand trunk-, Kanadiska
pacifikbanan och den interkoloniala banan gå s. om
floden, men bibanor förena Q. med Montreal, och
flera mindre linjer utgå därifrån. Färjor gå till
det på andra sidan S:t Lawrence liggande Lévis,
en bro har varit påbörjad, men arbetet afbröts
genom olyckshändelse. Q. är en af de mest
besökta hamnarna i Canada. Dess import steg
finansåret 1912–13 till ett värde af 14,₈ mill. doll.,
exporten till 8,₆ mill. Den senare utgöres mest af
trävaror, som nu föras dit på järnväg, samt
spannmål och kreatur. På flodens högra strand ligga
stora sågverk. Hamnen, vid S:t Charles’ mynning,
är rymlig och djup nog för de största fartyg och
är med Louise-bassängen i Q. och Lornedockan i
Lévis en af Amerikas bästa hamnar. Skillnaden
mellan högsta och lägsta vattenståndet är 5,₅ m.
Hamnen är spärrad af is från midten af dec. till
slutet af april. Q. har järngjuterier och
maskinverkstäder samt tillverkning af knifsmide, spik,
eldhandvapen, krut, läder, musikinstrument, skodon,
papper, gummivaror, tobaksvaror, tågvirke m. m. Det
forna träfartygsbygget har upphört. Af de franska
befästningarna återstår ingenting. Muren och
citadellet byggdes 1823–32; 1865–71 byggdes 3 fort
på Lévissidan, men blefvo aldrig armerade. Q:s
naturliga läge ger det en stor militär styrka, ehuru
hvilande på försvaret af flodmynningen. – Namnet
Q. är sannolikt af indianskt ursprung med
betydelsen sund, smalt ställe, enär S:t Lawrence vid
sin förening med S:t Charles är nära 2,300 m. bred,
men strax ofvanför midtför Cape Diamond endast
hälften så bred. (Möjligen kan det vara af
skandinavisk-normandisk härkomst.) Den förste europé,
som besökte platsen, var Jean Cartier (1534), som

Utsikt af staden Quebec.

där fann en indianby, Stadacona. Ett nybygge
anlades där dock först af Champlain (1608), hvilket af
honom fick namnet Q. och som 1663 hade omkr.
800 inv. Det angreps förgäfves af engelsmännen
1690 och 1711, men kapitulerade 18 sept. 1759
efter deras ofvannämnda seger, belägrades sedan
förgäfves af fransmännen 1760 och af amerikanerna
1775–76, 1763–1841, 1851–55 och 1859–65
var det Canadas hufvudstad och är ännu dess på
historiska minnen rikaste och mest pittoreska
stad.
1 o. 2. J. F. N.

Quebracho [kebra’t*å; af sp. quebrar, bryta, och
hacha, yxa], Kvebracho, ett hårdt, "yxan
brytande" trä af olika härkomst. Flera träd, som
bära detta namn, spela en stor roll i Argentinas
vegetation, bl. a. Q. flojo af Jodina rhombifolia, ett
träd med läderartade rutformiga blad af fam.
Santalaceæ, Q. blanco af Aspidosperma Quebracho
blanco, fam. Apocynaceæ, hvars tanninrika bark,
kvebrachobark, dels användes som
garfmedel, dels har medicinsk användning och hvars
utomordentligt täta och fasta ved kan ersätta
buxbom vid trägravyr, Q. colorado, röd
quebracho, kvebrachoträ, af Schinopsis Lorentzii
och Schinopsis Balansæ, fam. Anacardiaceæ, hvars
hårda, men lätt klyfbara ved innehåller 15–20
proc. garfämne, hvarför den hör till de vanligaste
garfmaterialen i Argentina och i stor mängd
införes till Europa. Ett af veden beredt extrakt,
kvebrachoextrakt, som äfven
fabriksmässigt framställes i Sverige, är ett af nutidens
viktigaste garfmedel. Jfr Garfmedel.
Kvebrachobarken innehåller flera alkaloider. En därpå
beredd dekokt har nyttjats för att lugna andnöd och
befordra upphostningen vid bröstsjukdomar.
Medlet är ej officinellt i Sverige och har här föga
användning.
(G. L–m. C. G. S.)

Quebrachobark. Se Quebracho.

Quebrachoextrakt. Se Quebracho.

Queda (Keda), malajiskt sultanat på västra
kusten af halfön Malakka. 9,840 kvkm. 245,986
inv. (1911), hvaraf 195,411 malajer, 33,746
kineser, 8,135 siameser och 6,074 indier. Hufvudstad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>