- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
777-778

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Queyras ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Quinckes interferensrör, fys. Se
Interferens, sp. 764.

Quinctius, berömd romersk patriciersläkt, bland
hvars medlemmar märkas Cincinnatus och
Flamininus (se dessa).

Quincunx (lat., femtalet på en tärning). 1. En
redan af romarna brukad anordning vid
planteringen af träd, vinrankor o. d. Marken uppdelas i
kvadrater, och plantorna sättas i hörnen och i
midten af hvarje sådan. De komma därigenom att
stå i räta sträckor från hvilket håll de än ses:

illustration placeholder


Qvinkuncialställning kallades den
romerska legionens vanliga uppställning, då de
olika maniplarna eller kohorterna stodo rutvis
bakom hvarandra i tre linjer. – 2. Ett romerskt
mynt = 5/12 as.

Quincunxial (jfr Quincunx), bot.
Quincunxialt kallas ett knoppläge, när 2 blad i en
femtalig krans äro alldeles fria, 2 helt och hållet täckta
och det femte har en fri och en täckt kant. Detta
knoppläge förekommer ofta hos fodret.
G. L–m.

Quincy [k*i’nsi]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Illinois, på en hög kalkstensbluff vid vänstra
stranden af Mississippi, öfver hvilken en stor
järnvägsbro är byggd. 36,587 inv. (1910). Q. blef
stad 1839. Quincy bay, en arm af floden, bildar
den bästa naturliga ångbåtshamn vid öfre
Mississippi, och staden har både liflig handel och en
blomstrande industri. Säte för S:t Francis Solanus
college (katolskt), Chaddock boys’ school
(metodist.), statens soldathem m. fl. anstalter. – 2.
Stad i nordamerikanska staten Massachusetts, vid
Massachusetts bay, 11 km. s. om Boston. 32,642
inv. (1910). Q. är företrädesvis bekant för sina
granitbrott, hvilka gåfvo anledning till den första
järnvägen (med hästar som drifkraft) i
Nord-Amerika (1827), och som födelseort för de båda
presidenterna John Adams och John Quincy
Adams. Maskinverkstad och skeppsvarf (där flera
af unionens krigsfartyg byggts), gjuteri och
rörvalsverk.
1 o. 2. (J. F. N.)

Quincy [k*i’nsi], nordamerikansk släkt,
härstammande från Edmund Q., som på 1630-talet
emigrerade från England till Massachusetts och
förvärfvade en landtgård i Mount Wollaston, nu en del af
den efter John Quincy Adams uppkallade staden Q.
Hans sonsons son John Q., f. 1689, d. 1767, var
under 40 år medlem af rådet i Massachusetts och en
lång tid talman i koloniens representanthus; efter
denne uppkallades hans sondotters son John Quincy
Adams (se Adams 3).

1. Josiah Q., nordamerikansk politiker, f. 23
febr. 1744 i Boston, d. 26 april 1775, var kusins
sonson till John Q. (se ofvan), åtnjöt stort anseende
som advokat och försvarade som sådan inför
domstol, jämte John Adams, 1770 deltagarna i den
s. k. Bostonmassakern (se Boston, sp. 1279–80),
hvilkas frikännande från anklagelsen för mord de
lyckades genomdrifva. Q. bidrog till den politiska
debatten med en mängd tidningsartiklar och reste
i sept. 1774 till England för att med whigpartiets
ledande män konferera om koloniernas konflikt med
engelska parlamentet. Han medförde från dem
viktiga muntliga budskap, men afled under hemresan
utanför Massachusetts’ kust. Jfr sonen Josiah Q:s
"Memoir of the life of Josiah Q., jun., of
Massachusetts" (1825; 3:e uppl. 1875).

2. Josiah Q., den föregåendes son,
nordamerikansk advokat och författare, f. 4 febr. 1772 i
Boston, d. 1 juli 1864 i Quincy, blef 1793 advokat,
ledde federalistpartiet i Massachusetts och var
1804–05 medlem af sin hemstats senat samt 1805
–13 af kongressens representanthus. Q. motsatte
sig Jeffersons embargopolitik och 1812 års krig mot
England. Han var äfven ifrig motståndare till
unionens utvidgning väster ut och hotade t. o. m.
vid behandlingen af förslaget om Louisianas
upptagande som stat (1811) med Nya-Englands-staternas
utträde ur unionen. Q. var 1812–20 ånyo led. af
Massachusetts’ senat, var 1821–22 talman i dess
representanthus och 1823–28 mayor i Boston, där
han under sin ämbetstid grundligt reformerade
kommunalförvaltningen, organiserade brandkårs- och
polisväsendet samt reformerade fattigvården och
skolundervisningen. 1829–45 var han president
vid Harvard-universitetet, där äfvenledes hans
organisatoriska reformverksamhet blef epokgörande.
Utom biografien öfver sin fader (se Q. 1) skref han
bl. a. History of Harvard university (2 bd, 1840),
The municipal history of .... Boston (1852) och
Memoir of the life of J. Q. Adams (1858). Jfr
biografi öfver Q. (1867) af hans son Edmund Q.,
f. 1808, d. 1877, en framstående abolitionist och
författare till romanen "Wensley" (1854). En
annan son, Josiah Q., f. 1802, d. 1882, var
1845–49 mayor i Boston, och dennes sonson, den
demokratiske politikern Josiah Q., f. 1859,
innehade 1895–99 samma ämbete.
1–2. V. S–g.

Quindecemviri sacris faciundis, lat.,
"femtonmän för att anställa offer", tillsattes enligt
arfsägnen af konung Tarquinius d. ä., då han hade
låtit hämta de sibyllinska böckerna från Cumæ;
först voro de 2; efter 367, då plebejerna fingo
tillträde till ämbetet, 10 och sedan Sullas tid 15; det
förnäma prästkollegiet bestod till största delen af
f. d. konsuler eller pretorer. Tvifvelsutan använde
dessa förfarna statsmän, som hade grekiska tolkar
till sitt biträde, de orakel, som uppkommo genom
uppslagning på måfå eller efter vissa regler i de
sibyllinska böckerna, såsom de ansågo lämpligast
för staten eller senare för partiet. Genom dem
infördes nya gudar i Rom. Se för öfrigt
Romerska riket och Sibylla.
J. C.

Quinet [kinä], Edgar, fransk författare, f. 17
febr. 1803 i Bourg (Ain), d. 27 mars 1875 i
Versailles, studerade i Paris och Heidelberg och hade
utgett en öfversättning af Herders "Ideen zur
philosophie der geschichte der menschheit" (1825–
27), då han kallades till medlem af en fransk
vetenskaplig beskickning, som skulle besöka
Grekland (1828). Vid sin återkomst till Frankrike
offentliggjorde han De la Grèce moderne et de ses
rapports avec l’antiquité
(1830; 2:a uppl. 1832).
Under följande år skref han i de förnämsta franska
tidskrifterna, i synnerhet "Revue des deux
mondes", en mängd litteraturhistoriska och filosofiska
afhandlingar, hvilka sedermera äfven utkommit i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free