- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
787-788

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qui nimium probat, nihil probat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Juana de la Cruz, Olvidar amando, El cerco de
Tagarete, Mal contento, Manta, Cuero
och Como.
Vidare äro att nämna bland andra entremeses El
muerto, Eufrasia y Tronera
och El baile de
Periquillo, non durmas
.
Ad. H–n.

Quirós [kirå’s], Angel Fernando de,
peruansk skald, f. 1799 i Arequipa, d. 1862 i
Lima. Q:s frihetsidéer gjorde honom misshaglig för
regeringen och nödgade honom att föra ett ständigt
vandringslif. hvarunder han publicerade Delirios de
un loco
(1857), en samling stridssånger, hvilka
följdes af sonetterna Se vende el gallo?, La lucha,
A Polonia, Despedida
m. fl., alla kännetecknande
för hans våldsamma kynne. Andra versformer än
sonettens begagnade Q. i Maldiciones al Sol, Himno
al amor
m. fl. Q. var ingen skald af betydenhet;
hans produktion är en blandning af godt och dåligt,
men hans strid mot allt förtryck var lika ärlig
som våldsam.
Ad. H–n.

Quiscalus versicolor, Båtstjärten, zool.
Se Icteridæ.

Qui s’excuse s’accuse [ki sekskys sakys], fr.,
"den, som undskyller sig, anklagar sig själf";
ifvern att rättfärdiga sig, innan man anklagats för
något, röjer, att man känner sig skyldig.

Quisisana [ki-; it. qui si sana, här tillfrisknar
man], namn på sanatorier, hotell m. m. och ett
bekant lustslott. Se Castellammare 1.

Quisque sibi proximus, lat., hvar och en är
sig själf närmast.

Quistorp, en i Mecklenburg och Pommern bosatt
släkt, af hvilken flera medlemmar varit i svensk
tjänst. 1. Bernhard Friedrich Q., f.
1718, d. 1788, blef 1753 superintendent i
Rostocks-kretsen, 1766 professor i teologi vid Greifswalds
universitet och 1779 generalsuperintendent öfver
Svenska Pommern och Rügen. – 2. Johann
Christian von Q.
, den förres kusins son,
jurist, f. 1737, d. 1795, professor i Rostock 1772,
utarbetade 1775–77 en fullständig kriminallagbok
för hertigdömet Mecklenburg-Schwerin och
utnämndes 1780 af svenska regeringen till
öfverappellationsråd vid Höga tribunalet i Wismar. Af Q:s
skrifter må nämnas Grundsätze des teutschen
peinlichen rechts
(1770; många uppl). – 3–4.
Bröderna Ernst Gottfried Karl von Q. och
August Ulrik Wilhelm von Q., födda i
Svenska Pommern, den förre 1784, den senare 1786,
deltogo i von Schills ryktbara tåg 1809. Ernst
trädde 1812 i svensk tjänst som ryttmästare vid
Lifregementets husarer samt tjänstgjorde som
kronprinsen Karl Johans ordonnansofficer under
fälttågen 1813–14; han återgick 1815 i preussisk tjänst
och dog 1831. August kämpade 1811–14 i
Spanien och 1815 i Belgien mot fransmännen samt afled
1849. – 5. Berthold von Q., preussisk militär
och militärförfattare, f. 1825, d. 1913, inträdde i
krigstjänst vid infanteriet 1844, deltog i kriget i
Danmark 1848 och i Baden 1849. Som major vid
generalstaben deltog han i kriget i Böhmen 1866
och som regementschef i kriget med Frankrike
1870–71. Q. var lärare vid krigsskolor och
vid krigsakademien i Berlin. 1875 kommendant först
i Diedenhofen och sedan i Spandau, tog han 1885
afsked med generallöjtnants grad. Q. utgaf flera
militära arbeten, af hvilka det förnämsta är
Geschichte der Nordarmee im jahre 1813 (3 dlr,
1894), ett grundligt och omfattande arbete, men
ytterligt partiskt mot svenske kronprinsen.
5. C. O. N.

Qui tacet, consentit, lat., den, som tiger,
samtycker.

Quito [ki’tå] l. San Francisco del Q.,
hufvudstad i sydamerikanska republiken Ecuador och
i prov. Pichincha, ligger under 0° 14’ s. br. på
2,850 m. höjd öster om vulkanen Pichinchas fot.
50,841 inv. (1906), mest mestiser och indianer.
Staden är på det hela taget regelbundet byggd,
med i allmänhet låga hus af soltorkadt tegel. Vid
det förnämsta torget ligga katedralen, med en
vacker marmorportal, ärkebiskopspalatset,
regeringsbyggnaden och rådhuset. Jesuitkollegiet, omfattande
äfven universitetet, anses vara stadens vackraste

illustration placeholder
Jesuitkollegiets fasad.

byggnad (se fig.). Q. har ett universitet i förening
med polyteknikum, ett colegio nacional, flera
seminarier, astronomiskt observatorium, botanisk
trädgård samt ett nationalbibliotek. Flera kloster.
Industrien är inskränkt till tillverkningen af grofva
bomulls- och ylleväfnader, läderarbeten, mattor, spetsar,
strumpvaror och guldsmedsarbeten. Klimatet är
sundt och angenämt, nattfrost förekommer endast i
december; trakten är ytterst bördig och väl odlad, men
lider ofta af jordskalf. Genom ett sådant omkommo
1797 omkr. 40,000 människor, och vid ett annat, 22
mars 1859, förstördes egendom för 10–11 mill. kr.
På inkas tid gick en präktig landsväg från Q. till
Cuzco, af hvilken vissa delar ännu finnas kvar.
Efter 1870 ha två vägar anlagts till kusten, och
slutligen står Q. nu i järnvägsförbindelse med
Guayaquil vid kusten.
(J. F. N. G. L–m.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free