Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rahbek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Raichur-Raimund
92$
Raichur [raitjoV], stad i Brittiska Indien, staten
Haidarabad, vid järnvägen Madras-Bombay. 25,034 inv.,
(1911).
Raid [réYd], ett skotskt ord af samma stam som
sv. rida, betyder "ridning", "stroftåg till häst" och
betecknade urspr, de plundringståg, som under Englands
och Skottlands strider egde rum i gränstrakterna. -
Raid kallades i amerikanska inbördeskriget 1861-65
ett strof tåg i stor skala, hvilket utfördes af
kavalleri i syfte att afbryta järnvägar och telegraf
ledningar, förstöra eller bortföra fientlig egendom
m. m., med ett ord att tillfoga fienden så stor
skada som möjligt. Ordet har, särskildt efter
"the Jameson raid" 1895 (se J a m e-son, L. S.),
ofta brukats om väpnade infall, mest af kavalleri,
på fientliga områden och 1914-15 nyttjats äfven om
oväntade luftskepps-, flygmaskins-och flottangrepp.
C. O. N.
Ra’1’do-kieris, lapp. Se A c k j a.
Räiffeisen [-ajsen], Friedrich Wilhelm, tysk
ämbetsman och socialpolitiker, f. 1818 i Hamm,
dog som pensionerad borgmästare i Heddesdorf
nära Neuwied 1888. För att lindra den nöd, som
rådde bland de mindre jordbrukarna i kringliggande
landsbygd, började R. redan 1852 inrätta ett slags
spar-låneföreningar, hvilka sedermera, med i vissa
delar ändrad och förbättrad organisation, vunnit
stor utbredning i Tyskland samt vissa delar af
Österrike och vanligen benämnas Raiffeisen-sche
darlehnskassenvereine. Medlemmarna i en sådan
förening, hvars uppgift ofta också innefattar inköp
af förnödenheter för jordbruket, tillhöra i regel
en enda kommun och äro solidariskt ansvariga för
föreningens förbindelser. Styrelsegöromålen skötas
gratis, men kassaförvaltaren är vanligen aflönad. Lån
upptas såväl af medlemmar som af utomstående,
men ges endast åt föreningens medlemmar. Äfven
afbetalningslån på längre tid - ända till 10 år -
utlämnas. Oaktadt vissa svagheter - särskildt de
långa utlåningarna - bestodo de väl prof vet, äfven
under brydsamma tider, såsom krigsåren 1866 och
1870-71. Deras organisation blef betydligt stärkt
genom sammanslutning till provinsförbund, inrättande
af en centralbank i Neuwied (1876) och antagande af
en gemensam ombudsman (anwalt); denna centralkassa
måste dock 1905 genomgå en kris. Ungefär samtidigt
förenade sig detta centralförbund af Raiffeisenkassor
med Riksförbundet af tyska jord-brukar-kooperativa
föreningar, men med bibehållande af en
viss själfständighet. Raiffeisenförbun-dets
totala medlemsantal i Tyska riket uppgick
1914 till öfver en half million. I samband med
Raiffeisenföreningarna eller på deras initiativ ha
äfven inrättats åtskilliga konsumtionsföreningar,
andelsmejerier, landtbruksklubbar, populära kurser
i jordbrukslära m. m., som bidragit att förbättra
de mindre jordbrukarnas sociala och ekonomiska
ställning. Motsvarande kassor ha inrättats
i Belgien, på Irland, i Frankrike, Finland
o. a. länder. Utgångspunkten för R:s sträfvanden
var den kristliga samhörighetsprincipen. Jfr R:s
bok Die darlehnskassenvereine (5:e uppl. 1887). Se
Fassben-der, "F. W. R." (1902), Meyerschein,
"R:s leben" (1903), och Oels, "R." (9:e
uppl. 1910). J. Lr.»
Raikes [réVks], Robert. Se Söndagsskolor.
Rail [réVl], plur. rails [réYls], eng., järnvägsskena
(se d. o.), räl.
Raimon de Mirava’1 [rama7 do-], provensalsk trubadur,
hvars blomstringstid var 1190-1220, har efterlämnat
ett fyrtital behagliga dikter. Han lefde vid Raimund
VLs af Toulouse hof. Hans lif har i fri omdiktning
skildrats i Paul Heyses berättelse "Die dichterin
von Carcassonne".
Raimondi [rajmå;ndi], Marcantonio (vanligen
kallad endast med detta sitt förnamn), italiensk
kopparstickare, f. omkr. 1480 i Bologna, d. före
1534, synes ha haft Raibolini till lärare och i hans
guldsmedsverkstad först försökt sig i nielloarbeten. I
sina första verk åter-gaf han teckningar af Raibolini
och Manteg- l na, 1504 namnes han som framstående i
sitt ’ fack, och från 1505 är hans första daterade
kopparstick. Durers stick synas vid denna tid ha
påverkat honom. Till Rom flyttade han omkr. 1510,
utförde där Michelangelos "Badande soldater", fragment
af den berömda, snart förstörda kartongen, och
"Lucretia", hvarpå Rafael anförtrodde honom utförandet
af sina kompositioner i stick. Dessa kopparstick
utmärka sig för sin fulländade teckning och ädla
linjeföring. Dessutom ha de för Rafaelforskningen
visat sig ovärderliga, emedan de dels ge vinkar om,
huru många af mästarens arbeten uppstått, dels ock ge
en föreställning om flera af dennes kompositioner, som
gått förlorade. R:s hufvudsakliga verksamhet infaller
mellan 1510 och 1524, då han med tilhjälp af utmärkta
lärjungar medhann en oerhörd mängd blad. Efter
Rafaels död (1520) utförde han stick efter Giulio
Romanos teckningar, bland dem 20 framställningar
af gudarnas kärleksäfventyr, hvilkas obscenitet
ådrog honom fängelsestraff. Vid Roms plundring
1527 förlorade han sin förmögenhet och flydde
till Bologna. Se monografi af H. Delaborde (1887).
G. R. N.*
Raimondi [rajmå;ndi], P i et ro, italiensk tonsättare,
f. 1786 i Rom, d. där 1853, utbildades i Neapel
och framförde från 1807 sina operor i olika
italienska städer. Han var 1824-33 direktör för
k. teatern i Neapel och professor i kontrapunkt vid
k. konservatoriet där, 1832-50 vid konservatoriet i
Palermo och blef 1852 kapellmästare vid Peters-kyrkan
i Rom. R. skref 62 operor och 21 baletter, förutom
oratorier och en mängd kyrkliga verk, däribland
en fullständig serie fyra-åttastämmiga psalmer i
Palestrina-stil (15 bd). I sina körverk lade han
an på att kombinera en mångfald stämmor; han skref
t. o. m. en 64-stämmig fuga för 16 fyrstämmiga körer
och nedlade dylika rön i kompositionen af tre bibliska
dramer Potifar, Giu-seppe^ och Giacobbe (1852).
E. F-t.
Raimund (fr. Raimond), sju grefvar af Toulouse. De
märkligaste af dem äro: 1. R. I, kallad R. de
Saint-Gilles, en af anförarna i första korståget. Han
lämnade 1096 sitt grefskap, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
